HBT-kultur. En bit av mig fattas - David Levithan.

Jag konstaterar det efter en stund. Att vad boken egentligen handlar om är hur folk hanterar en oväntad katastrof. För katastrofer måste människor hanterar ofta. Här handlar det om New York efter terrorattacken september 2001. Men varför skriva om det kan man fråga sig om man är cynisk? Även om jag är hyfsat USA-vänlig och är för att Sverige ska bli med i NATO (där vi nästan är medlem redan) så måste vi se att att hundrafalt mer människor dött i andra länder. Ofta men verkligen inte alltid har USA haft en fördelaktig roll i de konflikterna.

Men det som är nästan unikt för det som hände New York några septemberdagar 2001 var att anfallet var helt oväntat. När den tyska naziregimen bombade London 1939 var ju de flesta människor i staden säkra på att det skulle kunna hända. Och även om länder ibland (nuförtiden ofta) anfallit andra länder utan krigsvarning brukar det handlar om ett 10-tal eller möjligen 100-tal dödsoffer i de första flygattackerna. Men här handlade det om en attack som dödade ca 3000 och fick byggnader att falla som lamslog en miljonstad i flera dygn. Boken ger från flera personers synvinkel på det som hände.

Symbolik med tornen.

En bit av mig fattas (2011) syftar givetvis symboliskt på New York. De torn som rasade. Men även för flera av huvudpersonerna i boken blir det något som kraschar. Om än att de hanterar det olika. Jasper och Peter som startat en flirt just innan det hände. Och den tjej, Claire, som blir deras gemensamma vän. Det här skulle kunna stanna vid en typisk Levithan-roman om New York. Som jag på min blogg ofta recenserat tidigare.

Till en början verkar det här vara David Levithans bästa roman hittills av de jag läst. Han närmar sig verkligen liv och död. Om jag ska ärlig har hans tidigare böcker varit ljumma. Visst har de avhandlat samkönad kärlek och annat i New York. Men sällan har de dröjt sig kvar efter att man lämnat boken. Den här boken har möjlighet att göra det. 

En oväntad katastrof.


Jag har senaste halvåret läst boken And the band played on (1987) av Randy Shilts och även sett filmatiseringen av boken som finns på Youtube i sin helhet (jag rekommenderar verkligen den till er som vill veta om hur aids-epedemin spred sig i USA i början av 1980-talet).  Och när jag läser En del av mig fattas fattar jag likheterna. En katastrof som inte var förutsedd. Som drabbade människor skoningslöst (när det gäller aids i San Fransisco där nästan hälften av män som har sex med män fick hiv i början av 1980-talet).

För det handlar delvis om samma sak. Ett tafatt (till en början)  hanterande av en oväntad katastrof. Och hur människor mitt i kaoset hittar strategier för att hantera sin situation. Till  en början verkar  Levithan äntligen lyfta. Bortom från intrigerna i New York-samhället som varit ett välkänt tema i de böcker av honom jag tidigare recenserat av honom. Plötsligt blir det ett existensiellt tema. Nu är det allvar. Men senare i boken finns det en sentimentalitet (i typisk USA-anda, som nästan aldrig funnits i Levithans tidigare böcker) som sänker storyn. Men trots bristerna i slutet av boken så hävdar jag att av de böcker jag läst av Levithan är det här den jag håller främst. För här här närmar sig Levithan hur det är att vara människa. Att det ibland handlar om liv och död. Hopplöshet och hopp.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.