Folket avgör.

Efter att en majoritet i folkomröstningen i Schweiz har röstat om att förbjuda nya minareter har fördömandet varit tydligt från höger till vänster i Europa. Ja, med undantag för de partier och grupper som kallar sig "nationalistiska".

I den här bloggposten ska jag lämna debatten i sig om minareter är ett problem eller inte. Jag ska fokusera på principdebatten om majoritetens rätt att rösta om behandlingen av minoriteter.

Många kommentarer från sd-sympatisörer har varit typ "Vi måste respektera folkets avgörande". Nu är det ju möjligt att respektera en folkomröstning och trots det kritisera resultatet. Man måste inte tycka att en majoritet har rätt. Men debatten borde också vara vad en majoritet ska rösta om.

En fungerande demokrati handlar inte bara om att rösta och att majoriteten avgör, även om det är en central del. Demokrati handlar även om att kompromissa och respektera minoriteters rättigheter.

Jag vill därför fråga sd-sympatisörer och andra som gillar att folkomröstningen i Schweiz vad ni tycker om följande. Är det här lämpligt att rösta om?

Folkomröstning 1.

En majoritet i en folkomröstning avgör att minareter ska förbjudas. Här har ni redan svarat ja.

Folkomröstning 2.

En majoritet i en folkomröstning avgör att moskeer ska förbjudas. Argumentet är att folk får ägna sig åt sin religion hemma.

Folkomröstning 3.

En majoritet i en folkomröstning avgör att alla muslimer ska vara tvungna att bära en gul triangel på sina kläder när de är på offentliga platser.

Vilka av de här tre är det lämpligt att folkomrösta om. Att ni är för folkomröstning 1 har vi konstaterat, men vad tycker ni om folkomröstningarna 2 och 3?

Jag antyder inte att folkomröstning 1 är så allvarlig som folkomröstning 3 utan är intresserad av när det blir fel att rösta om en minoritets situation.

Givetvis hade de varit möjligt att även fråga om folkomröstningar om andra minoriteters rättigheter, svarta, bögar, lesbiska, transpersoner, judar etc. Det avgörande är principdebatten när en majoritet lämpligen ska rösta om rättigheter för en minoritet.

Fler nya artiklar om folkomröstningen i Schweiz.

DN Dagen

"Hiv-män" och det egna ansvaret.

Hiv är inget för mig. Så är det många som resonerat. Och sedan blivit smittade.

Imorgon 1 december är det som vanligt World aids day. HBT-föreningen RFSL arrangerar på många orter möten, Göteborg, Uppsala, Linköping, Västerås och andra städer. Alla arrangemang från RFSL-avdelningarna är med på föreningens hemsida. Sedan är det givetvis även föreningar för hiv-positiva som engagerar sig 1 december.

Hiv och aids är egentligen inte någon HBT-politisk fråga. Viruset kan ju smitta vem som helst. Men män som har sex med män var en av de första grupperna där hiv spreds. Man gissar att sjukdomen började spridas i Sverige ca 1982.

1985 konstaterade man att av de som fått hiv var ca 80 % män som har sex med män. Sjukdomen var också de första åren mycket fokuserad till Stockholmsområdet, ca 80 % av alla smittade bodde där. Idag så är majoriteten av folk i Sverige med hiv smittade heterosexuellt. De bor i alla delar av landet.

För många blev sjukdomen en katastrof på 1980-talet, dels för dem som smittades givetvis men även för de som förlorade många vänner. I vissa vänskapsgrupper så dog typ hälften inom några år. Trots att folk i gruppen var unga, 20-30 år. Själv har jag vad jag vet ingen vän som blivit smittad, men jag har träffat några hiv-smittade på gayställen.

I media kan man läsa om ”hivmän” som blir åtalade för att de haft oskyddad sex. Givetvis är det rätt att åtala dem eftersom de gjort allvarliga brott och varit hänsynslösa mot andra. Men ordet ”hivman” i tidningsrubrikerna är faktiskt stigmatiserande mot den stora majoritet av hivpositiva som aldrig skulle få för sig att ha oskyddad sex med någon som är hivnegativ. Media skulle nog inte kalla någon med cancer för ”cancermannen” eller ”cancerkvinnan”.

Dessutom så antyder ofta svensk media, och ibland även politiker, att det bara är hivpositiva som ska stoppa spridningen av sjukdomen. Visst har hivpositiva det främsta ansvaret om de vet om att de fått sjukdomen, många är tyvärr ovetande. Men även vi som inte har hiv har givetvis ett ansvar.

Sverige är ett av de länder som haft den mest repressiva politiken mot hiv där fokus oftare varit på tvång än på frivillighet. Tidigare var det många människor som hölls inlåsta i flera år därför att en läkare gissade att de kanske skulle smitta andra. Inte för att de hade ägnat sig åt något brottsligt utan att de kanske skulle göra det. Europadomstolen för mänskliga rättigheter kritiserade Sveriges policy efter att en man anmält det till domstolen.

Socialdemokraterna och Moderaterna är de partier som tydligast argumenterat för den repressiva hiv-politiken. Övriga partier har ibland varit för en del liberaliseringar men det har varit politisk enighet om principerna. Det är först de senaste åren det har blivit mer debatt om att fokusera på frivillighet.

Antalet nysmittade har ökat de senaste åren. Både landsting-regioner och kommuner måste nu än mer prioritera resurser åt bekämpandet av sjukdomen. Många ungdomar har dåliga kunskaper om hur hiv sprids. Här måste skolan bli bättre men vi har alla ett ansvar att jobba för mer kunskap.

Jag vill till sist publicera några citat från boken Fångad i flykten av Lars-O Westerholm. För övrigt rekommenderar jag den boken, den ger en bra känsla för hur situationen var på 1980-talet när ett meddelande om att du fått hiv betydde en dödsdom, många blev chockade de första åren men en del började sedan engagera sig för sin egen grupps situation.

Från sista kapitlet i boken Fångad i flykten, skriven av Lars-O Westerholm 1989, något år innan han dog av aids.

Ofta föll jag men har allt lättare att ta mig upp igen och åter kunna försöka. Jag är på rätt väg och även korta steg tar dig framåt.

Livet tar inte slut den dagen man får ett positivt provsvar, sjukdomen. Om inte förr så är det dags nu att börja livet. Jag har redan sex år bakom mig, dagar med livskvalitet och denna dagen är bara början. När man har informerat sina föräldrar, syskon, vännerna och har kommit över den värsta chocken, kan vi sedan med alla sinnenas krafter ta vara på tiden som återstår och vara glada för förtroendet och öppenheten som vunnits.

Läkarkåren och medicinvetenskapen har inte så mycket att komma med ännu, men vi medmänniskor har alla möjligheter att göra varje liv värt att leva.

Främlingsfientliga och islamister gillar varann.

Kanske rubriken är något provocerande, men jag ska förtydliga vad jag menar i den här bloggposten.

Schweiz har i en folkomröstning röstat ja till att förbjuda minareter avslöjar Svenska Dagbladet. 58 % är för förbudet. När man röstar om något så måste man börja med att analysera vad som är problemet som man eventuellt vill åtgärda.

Schweiz har enligt media fyra minareter, ingen av dem används utan de är bara en del av arkitekturen. Det är alltså ett icke-problem. Det handlar inte om störande av grannar, sånt kan man reglera med andra lagar för övrigt. Istället är folkomröstningen symbolisk.

Man kan var mycket kritisk mot muslimska samfund. Faktum är att de alla är emot homorelationer och är homofientliga. De ska ha allvarlig kritik för det. Men intolerans är ett problem även bland många kristna och en del judiska samfund.

Det är varken lämpligt eller demokratiskt att förbjuda folk att ägna sig åt religion när det inte är negativt för någon annan. Av samma orsak vore det fel att förbjuda vissa partier därför att många ogillar dem. Om vi haft en folkomröstning i Sverige och 57 % hade röstat ja till att förbjuda Sverigedemokraterna som parti, hur demokratiskt hade det varit? Om Litauen skulle ordna en folkomröstning om deras förslag att förbjuda positiv information om homosexualitet hade även det varit helt absurt.

Men bör inte vi som är HBT trots det vara ganska positiva till att vissa partier i Schweiz jobbar emot homofientliga muslimska samfund?

Låt oss då granska vad de fem största partierna hade för attityder, dels till folkomröstningen i Schweiz 2005 om en partnerskapslag för homopar, dels om folkomröstningen om minaretförbud.

Emot partnerskapslag, för minaretförbud

SVP, högerpopulistiskt parti

För partnerskapslag, emot minaretförbud

SPS, socialdemokratiskt parti

FDP, liberalt parti

CVP, kristdemokratiskt parti

GPS, grönt parti

De partier som var engagerade för en partnerskapslag var emot minaretförbud. Det högerpopulistiska SVP har definitivt inte som syfte att värna bögars och lesbiskas rättigheter när de attackerar muslimer. Tvärtom så var de engagerade emot partnerskapslagen när det var folkomröstning 2005. Dessbättre röstade dock 58 % för partnerskapslagen som började gälla 1 januari 2007 i Schweiz.

Främlingsfientliga grupper och islamister låtsas hata varann men när det gäller könsroller, sexualitet, Prideparader etc så är de ofta ganska ense.

Vilka partier som var för vad i de två folkomröstningarna är avslöjande.

Andra artiklar om folkomröstningen DN Sds Dagen

Uppdatering 1

Dansk folkeparti vill att även Danmark folkomröstar om att förbjuda minareter. Ingen moské i Danmark har ännu någon minaret. Det avslöjar Ekstra Bladet.

Blir det något pressmeddelande från Sverigedemokraterna om folkomröstning här?

Uppdatering 2

Svenska Dagbladet berättar om folk i Schwiez som protesterar emot att i omröstningen blev förbud mot nya minareter.

Youssef Ibram blir intervjuad i SvD i en annan artikel (har redan tidigare länkat till den) där han jämför klocktorn med minareter.

–Tillåter man klocktorn ska samma sak gälla för minareter, säger han vilket får mig att undra om han då tycker att kyrkor ska få byggas i Saudiarabien.

–Det är ett problem mellan Väst och Saudiarabien, svarar han undvikande.

Det är ett fegt svar av imamen och tydliggör att en del som kritiserar intolerans mot dem själva accepterar intolerans mot andra grupper. För hur svårt vore det för Youssef Ibram att förtydliga att givetvis borde kristna få bygga kyrkor och kyrktorn i Saudiarabien eller vilket annat muslimskt land som helst.

Men hans feghet är ingen ursäkt för förbudet mot minareter. Två fel gör inte ett rätt.

Jag berättade tidigare att de flesta partierna i Schweiz var för partnerskapslagen när det var folkomröstning om den 2005. Ett av få partier som var emot var högerpopulistiska SVP. En av de mest centrala homodebatterna idag i Schweiz är om samkönade par ska få adoptera vilket ännu inte är möjligt. Socialdemokraterna, liberalerna och de gröna är för medan det högerpopulistiska SVP och kristdemokraterna är emot.

Tyska förbundsrådet emot diskrimineringsförbud.

Förbundsrådet i Tyskland har idag haft en omröstning om ett förslag att i konstitutionen införa ett förbud mot diskriminering p.g.a. "sexuell identitet". Det avslöjar den tyska HBT-föreningen LSVD på sin hemsida.

Sedan många år så har landets konstitution ett motsvarande förbud för diskriminering p.g.a. kön, etnicitet, funktionhinder etc. Tyvärr var majoriteten i förbundsrådet emot att även HBT-personer ska få ett explicit skydd i konstitutionen. Den juridiska tolkningen av orden "sexuell identitet" är i Tyskland att det även skyddar transpersoner.

De gröna och vänstersocialistiska Linke har i flera år jobbat för att landet ska ha ett förbud mot diskriminering av HBT-personer i konstitutionen. Häromåret gjorde socialdemokratiska SPD en helomvänding och sa ja till reformen. Men eftersom det är borgerlig majoritet i parlamentet efter senaste valet i september i år är det inte tillräckligt.

Både kristdemokratiska CDU-CSU och liberala FDP är negativa till reformen som de menar inte är annat än symbolpolitik. Till viss del är det sant, men i ett land som Tyskland där en författningsdomstol prövar landets lagar i relation till konstitutionen så har det betydelse vad som är med i konstitutionens förbud mot diskriminering. Liberalerna är annars ett HBT-vänligt parti vilket inte kristdemokraterna är.

Det som dock är positivt är att kristdemokraterna i Hamburg och kristdemokraterna och liberalerna i Saarland röstade för diskrimineringsförbudet p.g.a sexuell identitet. Visserligen så regerar de regionalt tillsammans med De gröna men hade de borgerliga politikerna verkligen varit engagerade emot förslaget hade de enkelt kunnat stoppat delstaterna att rösta för det.

Förbundsrådet är den del av det tyska parlamentet som är indirekt vald. Varje delstat får ledamöter där i relation till sin befolkning och i omröstningar så röstar alla från varje delstat likadant. De måste alltså enas först regionalt hur de ska rösta i förbundsrådet.

Förslaget ska nu behandlas även i den direktvalda förbundsdagen, men eftersom kristdemokraterna och liberalerna har majoritet där så blir det även ett nej vid den omröstningen.

Det är nog ingen slump att det var bl.a. kristdemokraterna i Hamburg som var positiva till bättre skydd för HBT-personer. Stadens borgmästare Ole von Beust är en öppet homosexuell kristdemokratisk politiker och Hamburg är en av få tyska regioner som helt likställt reglerna för samkönade och olikkönade par.

Ofta är ju kristdemokrater negativa till homoreformer i diverse länder, men vissa av partierna har blivit HBT-vänliga.

I Nederländerna så är kristdemokratiska CDA, som för övrigt är landets största parti, för såväl en könsneutral äktenskapslag, homoadoptioner och inseminationer för lesbiska kvinnor.

I Belgien så är CDV (de flamländska kristdemokraterna) för en könsneutral äktenskapslag och inseminationer för lesbiska kvinnor, partiet har även accepterat homoadoptioner.

I Sverige har grundlagen (regeringsformen kapitel 1) ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning sedan 2003. Alla riksdagspartier röstade ja till det men det är bara en s.k. målsättningsparagraf alltså att det har symbolisk betydelse.

En enig Grundlagsutredning, med representanter för alla riksdagspartier, sa december 2008 ja till att även förbjuda diskriminering p.g.a sexuell läggning i regeringsformen 2 kapitlet. Det betyder att domstolar kan pröva om lagar är förenliga med det diskrimineringsförbudet. Regeringen planerar att lämna en proposition om bl.a. det förslaget i december i år.

Eftersom det är en grundslagsförändring måste riksdagen rösta om det två gånger med ett val emellan. Det betyder att det nya diskrimineringsförbudet som skyddar bögar och lesbiska börjar gälla 2011. I Europa idag är det bara Portugal som redan har ett sådant förbud.

Även EU har ett tydligt förbud mot diskriminering p.g.a sexuell läggning efter att Lissabonfördraget börjar gälla december 2009.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Påven och högerkristna republikaner hycklar.

Vi vet att en del jobbar emot förbättrade rättigheter för bögar och lesbiska. I USA är den kristna högern med koppling till republikanerna värst. I Europa är påven och katolska kyrkan ofta skyldiga till den typen av intolerans. Bl.a. så engagerade sig Vatikanstaten förra året emot en FN-resolution för att alla länder som har förbud mot homorelationer för vuxna ska avskaffa de lagarna.

Men hur beter sig folk från homofientliga grupper? De som låtsas snacka om etik och moral?

Om vi börjar med katolska kyrkan så har det i land efter land avslöjats skandaler där katolska präster ägnat sig åt vidriga sexuella övergrepp på barn. Vilket är illa nog. Men katolska kyrkan har ofta även skyddat dem och inte barnen efter avslöjandena.

Tidningen Dagen berättar om en ny rapport från Irland.

Det katolska ärkestiftet i Dublin "mörkade" omfattande sexuella övergrepp mot barn långt in på 90-talet, fastslår en utredning.

Rapporten, som sammanställts på regeringens uppdrag, granskar händelser i den irländska huvudstaden mellan 1975 och 2004. En liknande utredning fann nyligen att övergrepp tidigare begåtts på skolor och barnhem som drevs av kyrkliga organisationer.

Skuggan faller nu tung över både kyrkliga företrädare och statsanställda som kände till att det förekom övergrepp. Katolska kyrkans rykte och tillgångar sattes i första rummet när man prioriterade att undvika skandaler, heter det.

Alla andra överväganden, inräknat barnens väl och ve och rättvisa för de utsatta, underordnades", skriver författarna till rapporten, som offentliggjordes av justitiedepartementet på torsdagen, jämte en ursäkt från regeringen.

En av de präster som nu pekats ut har medgett övergrepp mot fler än 100 barn, medan en annan har erkänt att han gjorde sig skyldig till övergrepp varannan vecka i 25 år.

Vad är det för människor som jobbar som präster och ägnar sig åt sånt? Hur är det möjligt?

Artikeln i Dagen kommenterar också att påven skulle vara engagerad emot problemet.

Påven Benedictus XVI har fördömt prästerskapets övergrepp och sagt att de skyldiga bör ställas inför rätta. När han besökte USA 2008 träffade han personer som blivit utsatta.

Men då vill jag rekommendera bloggaren Aletheia som skriver om att påven själv ska ha varit inblandad i att försöka undvika att ansvariga pedofilpräster blev åtalade. Bloggaren har också med en länk till en artikel i tidningen London Evening Standard.

Från artikeln.

The Pope played a leading role in a systematic cover-up of child sex abuse by Roman Catholic priests, according to a shocking documentary to be screened by the BBC tonight.

In 2001, while he was a cardinal, he issued a secret Vatican edict to Catholic bishops all over the world, instructing them to put the Church's interests ahead of child safety.

The document recommended that rather than reporting sexual abuse to the relevant legal authorities, bishops should encourage the victim, witnesses and perpetrator not to talk about it. And, to keep victims quiet, it threatened that if they repeat the allegations they would be excommunicated.

Det här är något som svenska tidningar borde skriva om. Är det sant det som London Evening Standard berättar så är skandalen ännu värre för katolska kyrkan.

I USA har den ena efter den andre bland högerkristna politiker och präster, många av dem har varit heterosexuellt gifta, avslöjats med att ha haft sex med män. Trots att de som politiker och debattörer engagerat sig emot förbättringar för bögar, lesbiska och bisexuella. Ett sanslöst hyckleri givetvis.

Jag vill rekommendera det satiriska TV-programmet The Daily Show. Har inte kollat det tidigare men USA-HBT-siten 365gay har för några dagar sedan samlat ihop några av deras bästa program av de som haft som tema homofientliga politiker inom republikanerna.

Här är länken till programmen. Bäst är den del som handlar om att republikanerna placerade sin senaste kongress i staden Minnesota för att deras manliga politiker skulle få möjlighet att ha sex med andra män på en offentlig toalett där.

Ofta är satir den effektivaste metoden för att avslöja inskränkthet och intolerans.

Konservativa som snackar om "moral" beter sig inte bättre än befolkningen generellt. Ibland tvärtom sämre.

Tyskland stoppar EU-förslag mot diskriminering

Den 30 november i år hade Sveriges borgerliga regering planerat att hela EU skulle säga ja till ett nytt direktiv mot diskriminering. Eftersom Sverige är ordförandeland i EU det här halvåret har det varit statminister Fredrik Reinfeldt (m) och övriga i regeringen som haft ansvar att förbereda planerna för ett nytt direktiv.

En viktig förändring i direktivet, som EU-kommissionen lämnat och EU-parlamentet godkänt, är att diskriminering p.g.a. sexuell läggning, funktionshinder, ålder och religion blir förbjuden inom alla samhällsområden och inte som idag bara inom arbetsmarknaden. Alla länder är däremot redan skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. kön och etnicitet inom alla samhällsområden.

Men tyvärr så stoppar Tysklands nya borgerliga regering planerna. De skrev redan i sin regeringsdeklaration från oktober i år att de är emot direktivet som de menar är "byråkratiskt". Det här avslöjar också problemet med att varje land inom unionen har vetorätt inom många områden, dvs att det är tillräckligt att ett land är emot ett förslag för att det ska bli nej.

En del har kritiserat att det nya Lissabonfördraget orsakar mer överstatlighet inom unionen men en viktig orsak är just att förhindra att ett land ska blockera förslag som övriga länder är eniga om. Det är givetvis inget som hindrar att det blir nya förhandlingar om direktivet mot diskriminering men man hinner inte med att få ihop någon kompromiss i höst.

I Sveriges riksdag är alla partier för förslaget till nytt direktiv mot diskriminering. Sverigedemokraterna är däremot emot det och menar att EU inte ska ägna sig åt lagar mot diskriminering utan att det är varje lands eget ansvar.

Alla riksdagspartier i Sverige är även för att förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet ska vara med i direktiv mot diskrininering inom EU men har accepterat att det måste vänta eftersom det inte blev en del av förslaget när partigrupper i EU-parlamentet skulle försöka enas.

Transsexuella har skydd av förbudet mot diskrimering p.g.a. kön, det är en tydlig policy från EU. Däremot saknar övriga transpersoner ett sådant skydd från direktivet. Men givetvis har länder i unionen möjlighet att själva ha tuffare lagar mot diskriminering än direktivet, Sverige är ett av få länder som förbjuder diskriminering p.g.a. könsidentitet.

Annars är det även en del positivt som händer inom EU. Idag har EU-parlamentet antagit en resolution om det s.k. Stockholmsprogrammet som handlar om rättspolitik i unionen 2010-2014. Bl.a. så kräver EU-parlamentet att alla länder i unionen ska erkänna homoäktenskap, partnerskap etc. från andra länder när folk flyttar dit och att EU tydligare och effektivare ska bekämpa hatbrott.

ILGA-Europe är motsvarigheten till RFSL på Europanivå. Från deras hemsida.

The European Parliament today adopted a resolution on the Multi-annual programme 2010-2014 regarding the area of freedom, security and justice, known as the Stockholm programme. By adopting this text, the European Parliament is calling on Member States "without prejudice to national legislation on family law, to ensure freedom of movement for EU citizens and their families, including both registered partnerships and marriages" in accordance with EU legislation, and "to avoid all kinds of discrimination on any ground, including sexual orientation" (paragraph 31).

The European Parliament further stressed the need to establish EU-level anti-hate crime legislation, noting that the "growing intolerance within the EU" also needs to be tackled "by further legislative actions on the field of hate crime on European level" (paragraph 21a).

Michael Cashman and Ulrike Lunacek MEPs, Co-presidents of the European Parliament's Intergroup on LGBT Rights, referred to the adoption of the text as "a step towards equality for all European citizens, although we regret that the resolution stops short of fully recognising same-sex unions." They continued: "The European Parliament has just sent a clear message that Member States need to ensure the freedom of movement of all families, and recognise unions between all EU citizens, regardless of their sexual orientation. The text goes in the direction of an EU-wide recognition of all unions contracted in Member States; this is good news for all EU citizens, but we will need to keep up the pressure on EU institutions and Member States in the coming years to fully recognise same-sex unions—only then will we have genuine equality."

EU vill stoppa diskriminering i samfund.

EU-kommissionen kritiserar Storbritannien för att landet tillåter religiösa samfund att diskriminera homosexuella och bisexuella. Det är inte förenligt med EU:s nuvarande direktiv. Storbritanniens socialdemokratiska regering håller på att förbereda en ny sammanhållen lag mot diskriminering men parlamentet har ännu inte röstat om förslaget.

Från brittiska HBT-siten Pinknews.

The European Commission is putting pressure on the British government to drop the exemptions from equality legislation by religious organisations who currently have the right to refuse to employ LGBT (lesbian, gay, bisexual and transgendered) staff.

The opt out allows churches and other organisations to refuse to employ gay people in order "to avoid conflicting with the strongly held religious convictions of a significant number of the religion's followers". Although there have been successful cases at employment tribunals questioning the implementation and interpretation of the opt-out

The Observer reports that the Commission wrote to the British government to warn that it has not fully implemented EU directives that prohibit discrimination on the basis of sexuality....

The ruling means the government will be forced to place new clauses into the Equality Bill which is currently making its way through parliament. But it will still allow churches to refuse to employ a gay man as priest for example.

"This ruling is a significant victory for gay equality and a serious setback for religious employers who have been granted exemptions from anti-discrimination law," gay rights campaigner Peter Tatchell told the Observer.

Jag håller med om EU:s policy. Religiösa samfund bör ha rätt att kräva att präster, imamer, rabbiner etc. ska följa deras teologi. Men om de driver ett café, en skola eller något hem för bostadslösa måste de givetvis som andra följa lagarna mot diskriminering inom arbetsmarknaden. Det är inte teologiska jobb och ibland är det även skattepengar som betalar verksamheten.

Men den brittiska regeringens förslag till ny lag mot diskriminering innehåller också flera positiva saker för bögar och lesbiska. Bl.a. kräver lagen att alla delar av den offentliga sektorn blir skyldiga att främja likabehandling p.g.a. kön, etnicitet, sexuell läggning etc.

Ett problem med lagförslaget är att det bara ger tydligt skydd för transsexuella (människor som planerar eller som har bytt kön juridiskt) men inte för övriga transpersoner. De brittiska liberalerna är för ett skydd för alla transpersoner men socialdemokraterna och de konservativa har ännu inte sagt ja till det.

När Storbritannien för några år sedan förbättrade skyddet för bögar och lesbiska när det gäller bl.a. försäljning av varor och tjänster så protesterade många kristna samfund. Det var nästan samma debatt som det är om diskriminering inom arbetsmarknaden inför den nya lagen. Det är en kontrast mot Sverige där religiösa samfund oftast accepterat att riksdagen säger ja till nya lagar mot diskriminering av HBT-personer.

Men givetvis är det inte så enkelt som att svenska kristna är homovänliga och brittiska kristna negativa.

I staden Liverpool har sex samfund tillsammans offentligt fördömt homofientliga hatbrott. Extra viktigt i en stad där ca hälften av eleverna är i religiösa friskolor.

Från en annan Pinknewsartikel.

Leaders of the six main Christian churches in Liverpool have released a joint statement condemning homophobia in the city....

The statement came from the Roman Catholic, Anglican, Methodist, United Reformed, Baptist and Society of Friends (Quakers) churches.

It said: "The church leaders condemn this latest homophobic attack and extend their sympathy to James Parkes' family. "We are concerned by the number of homophobic incidents on Merseyside. "The leaders of the churches in Liverpool believe it is wrong for anyone in the community of which we are all part to be victimised, or threatened with victimisation, on account of their race, creed, colour or sexual orientation. "We affirm our commitment to work with others to build a community where all can have their place of belonging, feel welcome and live in safety.

Även Sverige har en del homofientliga kristna. Tidningen Dagen avslöjar att Lennart Sacredeus och Tuve Skånberg kandiderar inför riksdagsvalet 2010 och har fått flest röster i partiets provval i sina respektive distrikt. Sacredeus och Skånberg är del av den extrema, tydligt homofientliga minoriteten i Kristdemokraterna.

Nu är ju listorna ännu inte avgjorda. Och med kd:s dåliga opinionssiffror kanske de inte blir riksdagsledamöter även om de skulle hamna först på kd-listorna och partiet är kvar i riksdagen efter 2010. Dessbättre är det andra i Kristdemokraterna som jobbar för att politiken ska bli homovänligare.

Uppdatering 1

Även tidningen Dagen skriver om att EU vill stoppa diskriminering i samfund. De skriver om det några timmar efter att jag publicerat bloggposten. Trots att nyheten egentligen är några dagar gammal. Kanske de hittat nyheten här men det bjuder jag på om det är så. Ju fler som skriver om det desto bättre.

Debatt om dödsstraff för homorelationer i Uganda.

Vi är vana vid att utvecklingen blir bättre och bättre när det gäller respekt för mänskliga rättigheter för bögar och lesbiska. Även om det ibland är en långsam process. Men i vissa länder är tendensen tvärtom en försämring.

I Uganda lämnade en parlamentsledamot från det regerande partiet tidigare i höstas ett förslag som skulle döma till dödsstraff för en del homorelationer mellan frivilliga vuxna människor.

Från den brittiska HBT-siten Pinknews.

A Ugandan MP has proposed that lawmakers should create a new crime of "aggravated homosexuality", which would be punishable by death.

Ndorwa West MP David Bahati, of the ruling party, tabled the private member's bill in parliament on Tuesday.

According to his bill, those convicted of having gay sex with disabled people and those under the 18 would face the death penalty.

The bill, titled the Anti-Homosexuality Bill 2009, would give the same punishment to anyone infected with HIV who has sex with someone of the same gender.

It also imposes life imprisonment on those who have homosexual sex. Although this is already the case in Uganda, the new law widens the definition of the offence.

Other offence include promoting homosexuality, aiding and abetting homosexuality and keeping a house "for purposes of homosexuality".

Bahati said his bill would protect children, youths and the "traditional family".

Många har, med rätta, tydligt fördömt lagförslaget.

Från en annan Pinknewsartikel.

Gay and human rights groups have condemned the proposed laws, saying they would violate basic human rights.

In a statement, 17 groups expressed their concern over the bill, titled the Anti-Homosexuality Bill 2009.

Kate Sheill, Amnesty International’s expert on sexual rights, said: “Certain provisions in this bill are illegal; they are also immoral. They criminalise a sector of society for being who they are, when what the government should be doing instead is protecting them from discrimination and abuse.”

Others warned it would lead to a rise in HIV infections, while some warned that other minority groups were likely to find themselves receiving similar treatment.

Victor Mukasa, of the International Gay and Lesbian Human Rights Commission, said: “This inflammatory bill will be taken as further confirmation that it is okay to attack or even kill people perceived to be lesbian, gay, bisexual, or transgender. It is the government’s responsibility to immediately withdraw this dangerous proposal.

Politiker från EU, USA, Frankrike, Storbritannien och flera andra länder har också fördömt det groteska lagförslaget. Och även i Sverige har det varit debatt.

Hans Linde (v) har i riksdagen lämnat en fråga till biståndsminister Gunilla Carlsson (m) om situationen för bögar och lesbiska i Uganda. Birgitta Ohlsson har lämnat en fråga till utrikesminister Carl Bildt (m).

Carl Bildt svarade 18 oktober 2009. Från HBT-siten Qx.

Idag svarade utrikesminister Carl Bildt (m) på riksdagsledamoten Birgitta Ohlssons (fp) skriftliga fråga om hur svenska regeringen kommer agera när det gäller lagförslaget ”Anti Homosexuality Bill” som just nu diskuteras i Ugandas parlament.Carl Bildt skriver att Sverige under en ”längre tid drivit frågan om HBT-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna i dialog med ugandiska regeringen.”Bildt skriver att det i den ”samarbetsstrategi” som finns för utvecklingsarbetet med Uganda som gäller fram till 2013 ingår att verka för HBT-personers mänskliga rättigheter.

”Förutom icke-diskriminering som huvudprincip i förhållande till t.ex. tillgång till service (som hiv-prevention samt hälso- och sjukvård) handlar det i Uganda om flera grundläggande friheter, som föreningsfriheten och yttrandefriheten, samt om rätten till privatliv.”Bildt utlovar att Sverige fortsatt skall stödja organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter i landet liksom regionala initiativ som fokuserar på HBT.frågor.”Sverige förväntar sig att Uganda efterlever sina folkrättsliga åtaganden rörande mänskliga rättigheter. Det nya lagförslaget strider såväl mot internationella åtaganden som Ugandas grundlag.”

Gunilla Carlssons svar.

I drygt 80 länder är homorelationer totalförbjudna. Av dem så har 9 länder dödssstraff för samkönade relationer, de är alla muslimska. Om Uganda säger ja till förslaget så blir det även ett kristet land som har den typen av straff .

Inget land i Europa har idag totalförbud för samkönade relationer. Men situationen är generellt mycket svår för både bögar och lesbiska i Vitryssland.

Uppdatering 1

Nu har även Ugandas president, Yoweri Museveni, blandat sig i debatten om homorelationer.

Från den brittiska HBT-siten Pinknews.

The president of Uganda, Yoweri Museveni, has claimed that European gays are "recruiting" Ugandan citizens.

Speaking at the Young Achievers Awards ceremony on Saturday at the Kampala Serena Hotel, he said: "I hear European homosexuals are recruiting in Africa.

“We used to have very few homosexuals traditionally. They were not persecuted but were not encouraged either because it was clear that is not how God arranged things to be.”

According to the Daily Monitor, he added: “You should discourage your
colleagues [who are gay] because God was not foolish to do the way he arranged.

"Mr and Mrs, but now you have to say Mr and Mr? What is that now?”

Det måste vara jobbigt för en president att kalla ett par Mr och Mr. Han får väl trösta sig med att en del vita rasister menar att det är helt absurt att en svart människa är president i Uganda. Många kristna samfund i Europa stödde den kolonialism som gjorde att vita styrde över nästan hela Afrika sent 1800-tal. Kolonialismen har varit den viktigaste orsaken till att delar av Afrika är kristet.

Förmågan att älska någon av samma kön är inte "importerat" till Afrika. Det är däremot kristendomen.

Till något annat. En ledamot i Missionskyrkans styrelse kritiserar att samfundet sagt ja till att tillåta homovigslar. Det berättar Dagen.

Från artikeln

Göran Kihlström menar att det bästa hade varit om Svenska missionskyrkan väntat med beslutet tills den planerade sammanslagningen med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan har genomförts.

Argumentet hade onekligen kunnat tas på allvar om det inte vore för att Metodistkyrkan redan sagt nej till homovigslar, något som Kihlström tydligen inte är kritisk emot.

Dikter om homokärlek? Jo, men visst.

Man blir glad när man kollar reportaget från Nordnytt om killarna från industriprogrammet på en skola i Piteå. De har ägnat sig åt att skriva en diktbok om homo- hetero- och bisexuell kärlek. Arbetargrabbar med dialekt. Och de har tydligen gillat projektet.

Ja, det är sant. Och en kille läser upp en dikt i reportaget. Visst är han söt när han ska resonera om varför han gillade jobbet med dikterna.

Ellinor Eriksson, HBT-politiskt ansvarig i socialdemokratiska ungdomsförbundet, tipsade om reportaget.

62 % i Vitryssland för att förbjuda gayparader.

De flesta i Vitryssland är för landets förbud mot gayparader. Trots att det inte är förenligt med mänskliga rättigheter som demonstrationsfrihet och rätten att inte bli diskriminerad. Men något fler är positiva till gayparader i huvudstaden Minsk än i resten av Vitryssland. Det visar en opinionsmätning från Novak Institute som den ryska gayföreningen Project GayRussia.Ru beställt.

Föreningen har en artikel om enkätresultatet på sin hemsida.

An opinion poll ordered by the Russian LGBT Human Rights Project GayRussia.Ru revealed today that 42% of people living in Minsk are not opposed to the organization of public actions by representatives of sexual minorities.

This is the first public opinion poll to monitor the attitude of Belarusian people towards homosexuals.

The results published today show that among the residents of Minsk 25.9% believe that gays should have the right to hold public events, while another 16.5% of respondents said they do not care.

At the country level, the overall number of supporters of public actions of gays and lesbians is 14.1% and 24% are indifferent.

The survey showed that 57.7% of respondents in Minsk reject the right of sexual minorities to hold any peaceful public event. At the country level, the result goes to 61.9%.

Vitryssland är det land i Europa som har den värsta situationen när det gäller HBT-rättigheter. Det är inte någon formell lag emot HBT-föreningar men i praktiken är de förbjudna och folk som trots det engagerar sig trakasseras ofta av polis och myndigheter. Gayparader är inte tillåtna och öppet homosexuella och bisexuella får inte jobba i försvaret.

Även de flesta inom den opposition som kallar sig demokratisk är homofientlig. Ofta har de vägrat att ha något som helst samarbete med gayföreningar. Visserligen så använder regimen propaganda emot den politiska oppositionen och kallar dem för att vara homosexuella, syftet är att utnyttja de homofientliga värderingarna som är vanliga i Vitryssland.

Men det är ingen ursäkt för att oppositionen fegt tiger när HBT-aktivister blir trakasserade. Vissa saker kompromissar man inte om hur än opinionen är. Hade någon accepterat om de inte hade velat ha något som helst med judiska grupper att göra därför att antisemitism är vanligt i Vitryssland?

Men ryska och vitryska HBT-föreningar planerar att arrangera en Pridefestival i Vitrysslands huvudstad Minsk nästa år. Festivalen blir nog förbjuden och det ska bli intressant att följa om arrangörerna trots det försöker fixa någon parad eller möte som folk gjort i Moskva.

Från artikeln.

The second Slavic Pride will be held in Minsk on May 15, 2010. Alike this year, the event is a joint project between Belarusian and Russian LGBT activists.

During the first Slavic Pride last May in Moscow, 32 Russian and Belarusian activists were arrested and charged for conducting an illegal action. The gay march had been banned by the Moscow Mayor who publicly called gay prides a “satanic gathering”....

The poll released today can be compared with a survey conducted in May 2007 by Levada Center for GayRussia.Ru which found that only 12.8% of people living in Moscow were in favour of a march in support of human rights of sexual minorities with 21.1% indifferent to it.

The new poll was ordered by Project GayRussia.Ru and conducted by the Novak Institute on a sample of 1’100 individuals aged 18 and older from 27 September to 12 October 2009.

Diktaturregimen i Vitryssland har tidigare haft mycket bra relationer med Ryssland men de har försämrats de senaste åren. Det är en orsak till att Vitryssland försiktigt försökt närma sig EU. Det avslöjar Svenska Dagbladet.

Ännu är det inte på allvar någon debatt om att Vitryssland ska söka medlemskap i EU. Men för det skulle det krävas mycket radikala reformer eftersom landet är en diktatur utan respekt för mänskliga rättigheter. Bland länder i Europa så är det bara Vitryssland som inte får vara med i Europarådet, en förening för länder både i och utanför EU. Orsaken är att Vitryssland inte är demokratiskt.