Onsdagen 9 november debatterade och beslutade riksdagen om en ny namnlag som kan tolkas könsneutralt även för barn yngre än 12 år. Partierna var i allt väsentligt ense förutom vissa detaljer. När det gäller könsneutralitet hade inget parti några formella invändningar emot s-mp-regeringens lagförslag. Sverigedemokraternas representant Mikael Eskilandersson (bilden) gjorde dock några fåniga markeringar i debatten ( § 6 i riksdagens protokoll för 9 november).
.... Om man innan namnlagen fanns, till exempel i slutet av 1800-talet, ville döpa sin son till både ett pojknamn och ett flicknamn och inför prästen motiverade det med att kön bara är en social konstruktion är i alla fall jag ganska övertygad om att prästen hade sagt nej och döpt barnet efter eget huvud. Sedan hade han skrivit i kyrkböckerna något i stil med ”Föräldrar med svagt förstånd. Församlingen döpte barnet till Lukas.”.... Men när denna lag gått igenom blir väl benämningen ”flicka nr 23” eller något ditåt. Får socialdemokraterna som de vill blir det kanske ”hen nr 23”....Alla riksdagspartier för könsneutral namnlag från 12 års ålder.
Efter domstolsavgöranden senaste decenniet har först vuxna och därefter 12-17-åringar (med vårdnadshavares godkännande) fått frihet att välja namn typiska för "det motsatta könet" (könskonträra). Samtliga riksdagspartier har tagit ställning för det, även sd. När det gäller barn yngre än 12 år lär det med den nya namnlagen bli en avvägning mellan hur "obehag" ska tolkas (om vårdnadshavare låter en pojke heta Lena och en flicka Lars och eventuella negativa reaktioner i ett samhälle som ännu är tydligt heteronormativt) och signalen från regeringens proposition att barn generellt bör få ges könskonträra namn. Något jag själv tycker är en vettig kompromiss. Om en domstol är osäker hur en lag ska tolkas är det möjligt för den att granska s.k. förarbeten till den (bl.a. regeringens proposition).
Oseriös raljans från sd.
Debatten om risken för "obehag" för barn som av sina föräldrar får könskonträra namn ska inte avfärdas. Den förtjänar dock att vara värdig. Eskilandersson (sd) visar att han inte klarar av det utan bara raljerar. Skulle jag använda samma typ av retorik hade jag kommenterat att sd verkar längta tillbaka till 1800-talet och till konservativt förmynderi. Viktigt att konstatera är också att vissa barn yngre än 12 år själva vill byta till könskonträra namn. Ingen av de sju övriga riksdagspartiernas representanter kommenterade i debatten könsneutralitet i namnlagen.
Den nya namnlagen träder i kraft 1 juli 2017.
Uppdatering 1.
S-mp-regeringens senfärdighet att lämna en proposition om att sänka åldersgränsen för att byta juridiskt kön är oacceptabel.
Jag välkomnar att riksdagens partier (förutom sd när det gäller barn yngre än 12 år) erkänner att namnlagen ska förhålla sig till att betydligt fler minderåriga än förr definierar sig som transpersoner (yngre trans-barn kanske ibland inte använder det begreppet men i sak fattar de vad det handlar om). Samma handlingskraft visar dock inte s-mp-regeringen när det gäller byte av juridiskt kön för minderåriga. Värt att konstatera är att det finns många likheter mellan att byta namn och byta juridiskt kön. Det är beslut som relativt enkelt kan ändras om någon skulle ångra sig. Annorlunda är det för medicinska "könsbytesoperationer". Lika progressiv som regeringen är när det gäller namnlagen, lika senfärdig är den att lämna förslag om att sänka nuvarande 18-årsgräns för byte av juridiskt kön.
En statlig utredning har föreslagit att 12-17-åringar ska få göra det (för 12-14-åringar ska det krävas vårdnadshavares godkännande). Sista dagen att lämna remiss-kommentarer var 31 augusti 2015. S-mp-regeringen har haft nästan 15 månader på sig att "bereda" ärendet. Regeringen bör snarast lämna en proposition där det blir en del. Sex av riksdagens partier vill sänka eller avskaffa åldersgränsen för byte av juridiskt kön. Bara sd vill behålla nuvarande 18-årsgräns medan kd tvekar om den bör sänkas.
Uppdatering 1.
S-mp-regeringens senfärdighet att lämna en proposition om att sänka åldersgränsen för att byta juridiskt kön är oacceptabel.
Jag välkomnar att riksdagens partier (förutom sd när det gäller barn yngre än 12 år) erkänner att namnlagen ska förhålla sig till att betydligt fler minderåriga än förr definierar sig som transpersoner (yngre trans-barn kanske ibland inte använder det begreppet men i sak fattar de vad det handlar om). Samma handlingskraft visar dock inte s-mp-regeringen när det gäller byte av juridiskt kön för minderåriga. Värt att konstatera är att det finns många likheter mellan att byta namn och byta juridiskt kön. Det är beslut som relativt enkelt kan ändras om någon skulle ångra sig. Annorlunda är det för medicinska "könsbytesoperationer". Lika progressiv som regeringen är när det gäller namnlagen, lika senfärdig är den att lämna förslag om att sänka nuvarande 18-årsgräns för byte av juridiskt kön.
En statlig utredning har föreslagit att 12-17-åringar ska få göra det (för 12-14-åringar ska det krävas vårdnadshavares godkännande). Sista dagen att lämna remiss-kommentarer var 31 augusti 2015. S-mp-regeringen har haft nästan 15 månader på sig att "bereda" ärendet. Regeringen bör snarast lämna en proposition där det blir en del. Sex av riksdagens partier vill sänka eller avskaffa åldersgränsen för byte av juridiskt kön. Bara sd vill behålla nuvarande 18-årsgräns medan kd tvekar om den bör sänkas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar