Från presentationen av filmen Chemsex (2015) regisserad av William Fairman och Max Gogarty.
Droger vanligt bland män som har sex med män i London.
Trots det var det en intressant film vilket även Chemsex är. Men här får de London-bögar som ägnar sig åt droger och gruppsex varje helg även berätta om sin vardag. De blir inte bara "sex-galna" (det finns som bekant även många heterosexuella cis-personer som är det) utan människor som ibland ångrar sig, får ångest men inte riktigt vet hur de ska lämna sin situation. Hiv är sammankopplat med det här. Det förklaras i filmen att varje dag diagnostiseras 5 män som har sex med män i London med den sjukdomen. Varje dag.
En del av er kommer förmodligen bli chockade av att få information om vilken stor minoritet bland Londons bögar som regelbundet kombinerar droger med sex. Majoriteten av stadens bögar som inte använder narkotika handlar den här dokumentären inte om. "Chemsex" och narkotika-användning, oavsett sexuell läggning, är betydligt vanligare i London jämfört med Sverige.
Naivt att låtsas som att det här problemet inte finns även i Sverige.
Det är inte så att det hålls massor av "chemsex-partyn" i Stockholm, Göteborg och Malmö varje helg. Trots det måste man vara naiv om man tror det inte finns även här. I synnerhet som många män som har sex med män i Sverige ibland åker till London.
Lösningen på problemet är inte att moralisera om gruppsex eller droganvändande. Att förklara "droger får dig att må dåligt". Människor i dokumentären berättar tvärtom att de mår bra - till en början. Men att det så småningom ibland får allvarliga konsekvenser - ibland dödsfall av överdoser. Många av de unga brittiska killarna som ägnar sig åt "chemsex" har vuxit upp i en homofientlig omgivning. När de erbjuds sex och droger får de en bekräftelse - om än bara för stunden.
Att motarbeta HBTQ-fientlighet och diskriminering får säkert färre unga att ägna sig åt "chemsex"
.... Chemsex: the name given to the rising phenomenon which refers to the use of drugs in a sexual context. Often referring to group sex that can last for days, the allure of chemsex has led to many young men being trapped in a vicious circle of sex, addiction and dependence. This powerful and potent film tells the stories of gay men whose lives have been affected by the crisis; from self-confessed 'slammers' to sexual health workers, from those who deny there's a problem to those who 'got out alive'. Offering unprecedented access, Chemsex is a brave and unflinching journey into the dark underworld of modern, urban gay life....Den här brittiska dokumentären är riktigt bra. Från ett konstnärligt perspektiv gör jag associationer till Cruising (1980) med Al Pacino i huvudrollen. En film som - med viss rätt i ett homofientligt samhälle som USA var då - hatades av många gay-aktivister i New York. De flesta homosexuella i Cruising framställdes närmast som nattens vampyrer, omänskliga, bara ute efter tillfälligt sex. Det här när det i princip aldrig gjordes filmer om andra homosexuella.
Droger vanligt bland män som har sex med män i London.
Trots det var det en intressant film vilket även Chemsex är. Men här får de London-bögar som ägnar sig åt droger och gruppsex varje helg även berätta om sin vardag. De blir inte bara "sex-galna" (det finns som bekant även många heterosexuella cis-personer som är det) utan människor som ibland ångrar sig, får ångest men inte riktigt vet hur de ska lämna sin situation. Hiv är sammankopplat med det här. Det förklaras i filmen att varje dag diagnostiseras 5 män som har sex med män i London med den sjukdomen. Varje dag.
En del av er kommer förmodligen bli chockade av att få information om vilken stor minoritet bland Londons bögar som regelbundet kombinerar droger med sex. Majoriteten av stadens bögar som inte använder narkotika handlar den här dokumentären inte om. "Chemsex" och narkotika-användning, oavsett sexuell läggning, är betydligt vanligare i London jämfört med Sverige.
Naivt att låtsas som att det här problemet inte finns även i Sverige.
Det är inte så att det hålls massor av "chemsex-partyn" i Stockholm, Göteborg och Malmö varje helg. Trots det måste man vara naiv om man tror det inte finns även här. I synnerhet som många män som har sex med män i Sverige ibland åker till London.
Lösningen på problemet är inte att moralisera om gruppsex eller droganvändande. Att förklara "droger får dig att må dåligt". Människor i dokumentären berättar tvärtom att de mår bra - till en början. Men att det så småningom ibland får allvarliga konsekvenser - ibland dödsfall av överdoser. Många av de unga brittiska killarna som ägnar sig åt "chemsex" har vuxit upp i en homofientlig omgivning. När de erbjuds sex och droger får de en bekräftelse - om än bara för stunden.
Att motarbeta HBTQ-fientlighet och diskriminering får säkert färre unga att ägna sig åt "chemsex"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar