fredag 29 juli 2016

Mp, v, fi och pp har "perfect record" inom HBT-politiken och l är nära det.




Rapport om de politiska partiernas HBT-politik 2016.

Jag gör här en sammanställning av vad de politiska partierna har för åsikter om HBT-reformer, alltså politiken för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Vilka partier är HBT-vänligast? Och vilka är minst HBT-vänliga?

Min rapport berättar om följande.

1. 10 partiers åsikter idag om 12 viktiga aktuella HBT-reformer.
2. Partiernas åsikter om heteronormativitet.
3. Hur partiernas åsikter har förändrat sig mellan 2015 och 2016.
4. Partiernas åsikter om reformer som riksdagen redan genomfört.

1. Partiernas åsikter idag om 12 viktiga aktuella HBT-reformer.

Först ska jag berätta något om hur jag resonerat när jag avgjort vilka partier som jag granskar. Att riksdagspartierna ska vara med är givet. När det gäller partier utanför riksdagen har jag tre kriterier för att de ska få vara med. Att de ska ha fått mer än 0.1 % i senaste riksdagsvalet, ha en fungerande riksorganisation och skaffat sig tydliga åsikter om HBT-reformer. Bara Feministiskt initiativ och Piratpartiet klarar samtliga de kraven.

Förklaring av partibeteckningar

s = socialdemokraterna
m = moderaterna
sd = sverigedemokraterna
mp = miljöpartiet
c = centerpartiet
v = vänsterpartiet
l = liberalerna
kd = kristdemokraterna
fi = feministiskt initiativ
pp = piratpartiet

 
1. Inför möjligheten till ett tredje juridiskt kön.

Ja: mp, v, l, fi
Möjligen: s, m, pp
Nej: sd, c, kd

Fakta: En del transpersoner identifierar sig varken som män eller kvinnor och vill inte heller göra det juridiskt. Indien, Nepal och Bangladesh tillåter människor att tillhöra ett tredje juridiskt kön. Australien, Nya Zeeland och Pakistan har delvis infört möjligheten (bl.a. när det gäller pass) men inte i hela samhället. Sydafrika har i sin konstitution ett principiellt erkännande av ett tredje juridiskt kön,. Tyskland tillåter föräldrar att ange att deras barn varken är pojke eller flicka, oftast handlar det om att barnet är intersexuellt. Piratpartiet vill helt avskaffa juridiska kön och deras åsikt är ”möjligen” om införande av ett tredje kön när juridiska kön finns kvar.

2. Inför könsneutrala personnummer.

Ja: mp, v, fi, pp
Möjligen: s, m, c, l
Nej: sd, kd

Fakta: I Sverige tydliggörs en persons juridiska kön genom personnumret. Norge har beslutat att införa könsneutrala personnummer. De allra flesta länder i världen har inte personnummer, däremot registreras en individs juridiska kön genom annan metod vilket också vore möjligt i Sverige om personnumren här blev könsneutrala. S-mp-regeringen har inte signalerat att de ens vill utreda att införa könsneutrala personnummer trots att ett av regeringspartierna är för reformen..

3. Sänk (eller avskaffa) nuvarande 18-årsgräns för att få byta kön juridiskt

Ja: s, mp, c, v, l, fi, pp
Möjligen: m, kd
Nej: sd

Fakta: Den tidigare borgerliga regeringen tillsatte en utredning om nuvarande 18-gränsen för att få byta kön juridiskt ska sänkas, avskaffas eller behållas. Utredningen som lämnade sin rapport i början av 2015 föreslår att barn ska kunna byta juridiskt kön från 12 år ålder och att det för 12-14-åringar ska krävas vårdnadshavarnas godkännande. Ingen remissinstans var emot att åldersgränsen för juridiska könsbyten bör sänkas, oenigheten gällde vilken den nya åldersgränsen skulle vara samt om den skulle avskaffas helt. Trots att det snart är ett år sedan remissinstanserna lämnade sina kommentarer har s-mp-regeringen ännu inte ens signalerat att de i höst ska lämnat något förslag till ny lag. Argentina tillåter juridiska könsbyten även för barn, med vårdnadshavares godkännande. Norge för minderåriga från 6 års ålder (för 6-16-åringar med vårdnadshavares godkännande) Malta accepterar detsamma om en domstol bedömer det vara till barnets bästa oavsett dess ålder. Nederländerna tillåter juridiska könsbyten från 16 års ålder. I några länder, bl.a Tyskland, Frankrike, Ungern, Moldavien och Ryssland, finns det inte någon tydlig praxis idag om någon åldersgräns. Vänsterpartiet, Piratpartiet och Feministiskt initiativ vill avskaffa åldersgränsen helt.

4. Likställ de juridiska föräldraskapsreglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par.

Ja: s, m, mp, c, v, l, fi, pp
Möjligen: sd
Nej: kd

Fakta. Från 2005 har även lesbiska kvinnor möjlighet att bli inseminerade vid kliniker. Men ännu är reglerna olika. Om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en man blir han automatiskt juridisk förälder. Men detsamma gäller inte om hon är gift med en annan kvinna. Det betyder att vissa barn har en sämre juridisk trygghet än andra. En utredning som lämnade sin rapport 2007 föreslår att likställa de juridiska reglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par. Utredningen föreslår även att det alltid ska finnas möjlighet för en spermadonator att bli juridisk förälder istället för kvinnans partner om alla parter är ense om det. Tidigare borgerliga regeringen var oense om reformen och den blev en del av en ny utredning om ofrivillig barnlöshet. Den lämnade sin rapport i början av 2016. Sverigedemokraterna vill avskaffa möjligheten för lesbiska par att bli inseminerade vid kliniker. När den möjligheten finns kvar är partiets attityd "möjligen" när det gäller könsneutral föräldraskapspresumtion. Kristdemokraterna har å sin sida accepterat att lesbiska par ska bli inseminerade vid kliniker även om partiet ännu principiellt är emot det. Men partiet är emot att införa en könsneutral föräldraskapspresumtion.

5. Inför ett förbud i grundlagen mot diskriminering p.g.a. könsidentitet.

Ja: mp, c, v, l, fi, pp
Möjligen: s, m, kd
Nej: sd

Fakta: I den "vanliga" lagen emot diskriminering är sju diskrimineringsgrunder med (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder). Av dem finns sex också med i regeringsformens diskrimineringsförbud - alla förutom könsidentitet. Malta, Ecuador och Bolivia har i sin respektive konstitution förbjudit diskriminering p.g.a könsidentitet.

6. Arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att aktivt förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder)

Ja: s, m, sd, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej:

Fakta:. Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sin rapport juni 2014. Den föreslår att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga diskriminering även när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Idag är det inom arbetsmarknaden bara ett sådant krav när det gäller kön, etnicitet och religion. Inom utbildning även för sexuell läggning och funktionshinder. I Norge är arbetsgivare skyldiga att förebygga diskriminering p.g.a. bl.a. sexuell läggning. I Diskrimineringskommitténs rapport 2006 var alla riksdagspartiernas representanter eniga om att arbetsgivare bör vara skyldiga att ägna sig åt aktiva åtgärder för alla typerna av diskriminering i lagen. Redan 1 januari 2009 så slogs de olika lagarna mot diskriminering ihop till en gemensam lag, men när det gäller arbetet med aktiva åtgärder ville den borgerliga regeringen först utreda hur effektivt lagarna fungerat. Juni 2016 röstade en enig riksdag för s-mp-regeringens förslag när det gäller den delen. Lagen träder i kraft 1 januari 2017.

7. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.

Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd

Fakta: Sverige införde lagen om hets mot folkgrupp 1948. Den förbjuder hets p.g.a. etnicitet och religion och sedan 2003 även p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu hets p.g.a. könsidentitet tillåten. Frankrike, Ungern, Malta, Portugal, Uruguay och fyra delstater i Australien har explicit förbud mot hets mot transpersoner. Flera länder har generella formuleringar som "hets mot etnisk grupp eller annan samhällsgrupp" vilket betyder att även hets mot transpersoner i praktiken är olagligt. I Europa har bl.a. Finland, Island, Luxemburg, Tjeckien och Tyskland den typen av lagar. S-mp-regeringen har meddelat att den planerar lämna ett lagförslag om reformen 2017, när det gäller förändringar av regeringsformen kan de dock först träda i kraft från 1 januari 2019 eftersom det krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan.

8. Straffskärpningslagen ska explicit även skydda transpersoner.

Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd

Fakta: Riksdagen beslutade 1994 om en straffskärpningslag i brottsbalken som gör att hatbrott ska kunna göra att domstolar dömer till högre straff. Då var hatbrott p.g.a. etnicitet och religion omnämnda i lagen, sedan 2002 även hatbrott p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu inte hatbrott p.g.a. könsidentitet explicit med i straffskärpningslagen. Frankrike, Kroatien, Georgien, Grekland, Ungern, Malta, Portugal, Serbien, Spanien, USA, Nya Zeeland och Skottland har lagar emot hatbrott som explicit skyddar även transpersoner. S-mp-regeringen har meddelat att den planerar lämna ett lagförslag om reformen 2017.

9. Sverige ska jobba för att alla par i EU som ingått äktenskap och partnerskap ska bli juridiskt erkända som par vilket annat land de flyttar till inom unionen.

Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd

Fakta: Idag har EU en policy från 2004 som är en kompromiss där länder som redan erkänner äktenskap eller partnerskap mellan samkönade par inom egna landet även bör erkänna sådana ingångna i annat land i unionen, dock har länder som saknar varje juridiskt erkännande av samkönade par rätt att vägra godkänna ett samkönat äktenskap eller partnerskap om ett homopar flyttar dit och är gifta. En kompromiss vilket gör att bara vissa länder juridiskt erkänner äktenskap ingångna av samkönade par (i bl.a. Sverige) som flyttar dit vilket hindrar den fria rörligheten för dem. Den svenska s-mp-regeringen jobbar med brett stöd (alla riksdagspartier förutom sd) från riksdagen för att EU så småningom ska genomföra den här reformen.

10. Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.

Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd

Fakta: EU-kommissionen har föreslagit det och fått godkänt av EU-parlamentet men främst Tyskland blockerar det i ministerrådet. I den tyska regeringen är kristdemokratiska CDU-CSU emot EU-kommissionens förslag med hänvisning till att länderna själva ska avgöra det medan socialdemokratiska SPD - och en majoritet i tyska parlamentet - är för EU-kommissionens förslag. Det ironiska är att Tyskland redan följer förslaget om skärpta krav på medlemsländerna i kampen emot diskriminering.  Trots att tysk höger generellt är EU-positiv har diskrimineringsdirektivet blivit en symbol för något de hävdar varje land själv ska avgöra.

11. Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.

Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd

Fakta: Tidigare svenska borgerliga regeringen och flera grupper i EU-parlamentet ville att könsidentitet skulle komma med i EU-kommissionens rekommendation till nytt antidiskrimineringsdirektiv men det blev inte en del av förslaget. Idag är svenska s-mp-regeringen för att könsidentitet ska bli inkluderat och motståndet emot det har senaste åren minskat inom EU-parlamentets största grupp, högergruppen EPP.

12. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.

Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen: sd
Nej: 

Fakta: FN har konventioner mot diskriminering p.g.a. etnicitet, kön och funktionshinder men inte när det gäller sexuell läggning och könsidentitet. FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 kommenterar inte heller explicit något om HBT-personers rättigheter. FN antog 2011 en resolution om vissa HBT-rättigheter. Den är dock inte politiskt bindande för något land, vilket en konvention är för de länder som skriver på den.

Jag har sedan gett partierna poäng enligt modellen. Varje ”ja” ger 2p, varje ”möjligen” 1p och varje ”nej” 0p. Jag har dessutom gett minuspoäng till de partier som vill avskaffa HBT-reformer. Sverigedemokraterna vill avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner som partiet är för). Sd vill även avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Det blir -2p. Övriga partier vill inte avskaffa några HBT-reformer. Piratpartiet vill helt avskaffa de juridiska könen. Deras åsikt är ”möjligen” till att införa ett tredje juridiskt kön när juridiska kön är kvar i svenska lagar. Jag har trots det gett dem 2p när det gäller den reformen eftersom jag betraktar att det skulle vara fel att bestraffa pp genom att ge dem sämre poäng när de egentligen är för en mer radikal reform.

Partierna får då följande poäng 2016. (Maxpoäng 24)

Miljöpartiet 24p
Vänsterpartiet 24p
Feministiskt initiativ 24p
Piratpartiet 24p
Liberalerna 23p
Socialdemokraterna 21p
Centerpartiet 21p
Moderaterna 20p
Kristdemokraterna 16p
Sverigedemokraterna 2p (4-2p)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar