Mail till regeringskansliet om namnlagen och aktiva åtgärder mot diskriminering.

Jag har idag mailat några personer inom regeringskansliet om två reformer med koppling till HBT-rättigheter. Idag är reglerna synnerligen godtyckliga när det gäller aktiva åtgärder mot diskriminering. Arbetsgivare har en skyldighet att förebygga diskriminering när det gäller kön, etnicitet och religion, för utbildningsansvariga även för sexuell läggning och funktionshinder. Men inom båda sektorerna inget när det gäller könsidentitet och ålder.

I det här mailet.

Vill jag fråga när regeringen planerar lämna en lagrådsremiss om en ny namnlag. Även om regeringen skickat ut utredningsförslaget om aktiva åtgärder på remiss.

1. Ny namnlag.

En parlamentarisk kommitté lämnade 28 maj 2013 ett förslag (i enighet) till ny namnlag. Flera remissinstanser, Diskriminineringsombudsmannen (DO), Ungdomsstyrelsen, RFSL och RFSL Ungdom vill att den nya lagen ska förtydliga rätten att välja könskonträra namn. Alltså att ha frihet att välja förnamn som är typiska för "det motsatta könet" (motsatt i relation till det egna juridiska könet). I riksdagen framförde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet samma sak, civilutskottets betänkande Familjerätt (reservation 28).

Den svenska lagen säger visserligen inte något om att det skulle vara förbjudet för en man att ha ett typiskt kvinnonamn och vice versa. Men fram till 2009 nekades i princip folk det med hänvisning till att det enligt lagen inte är tillåtet att byta till ett namn som orsakar "obehag". 2009 beslutade regeringsrätten att vuxna personer fritt bör få välja könskonträra namn. 2012 meddelade patent- och registreringsverket att även 12-17-åringar (med vårdnadshavares godkännande) bör ha den rättigheten. Positiva beslut givetvis. Dock är det bara tolkningar av lagen, och policyn kan bli restriktivare igen även om det inte framstår som sannolikt idag.

Jag håller med flera remissinstanser om att det i lagens förarbeten (regeringsförslag etc) bör förtydligas att vuxna personer fritt ska få välja könskonträra namn och att det även bör gälla äldre barn, från 12 år. RFSL:s förslag om att 15-17-åringar bör få välja könskonträra namn utan vårdnadshavares godkännande bör seriöst prövas av regeringen.

När planerar s-mp-regeringen att lämna en lagrådsmiss och senare proposition om en ny namnlag?

2. Lagen om aktiva åtgärder emot diskriminering.

Utredningen Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sin rapport 17 juni 2014. S-mp-regeringen har lovat att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga alla sju diskrimineringsgrunderna i lagen. Något som utredningen också föreslog. 

Har utredningsförslaget skickats ut på remiss ännu? Om inte, när planerar regeringen göra det och vilken blir då sista dag för remissinstanserna att lämna sina yttranden?


Uppdatering 1.

Rättelse om motion om adoptioner och sambopar.

I en tidigare bloggpost skrev jag följande.

"För några veckor sedan skickade jag en lång lista till ett 30-tal riksdagsledamöter med tips om vad de kan lämna motioner (förslag) om när det gäller HBTQ-reformer.... Samtliga HBTQ-reformer jag tipsade om har minst en riksdagsledamot lämnar motioner om förutom att Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN samt att sambopar (samkönade eller olikkönade) i långvariga relationer ska kunna bli prövade som adoptivföräldrar."

Har hittat en motion om att sambopar bör få bli prövade som adoptivföräldrar.


Utredning om surrogatmödraskap ska lämnas senare.
 
S-mp-regeringen beslutade 6 november att Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet inte måste lämna sin rapport 24 juni 2015 som tidigare planerat utan senast 15 december 2015.

Några av de saker som utredningen ägnar sig är att resonera om det är lämpligt att tillåta embryodonationer (att både sperma och äggceller är donerade) och altruistiskt surrogatmödraskap  Den ska också "ta ställning till om om det avskaffade steriliseringskravet och förbudet mot bibehållen fortplantningsförmåga vid ändrad könstillhörighet kan medföra problem vid tillämpningen av bl.a. den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen".