Därför är jag anti-kommunist.

Idag är det exakt 25 år sedan Berlin-muren föll. Eller rättare, den föll inte av sig självt, den raserades av modiga människor. 

Jag blev politiskt medveten redan som 12-åring våren 1979. Identifierade mig som liberal (även om jag inte visste vad ideologin betydde mer än några saker jag läst, men det stod jag för). Redan då konstaterade jag också att det var något totalt fel att halva Europa var kommunistdiktaturer. Jag bodde på Österlen i Skåne. Bara några tiotals mil bort levde folk i förtryck i länder som Sovjetunionen, Polen och Östtyskland. 

I Sverige var det 1979 många i svenska kultur- och media-etablissemanget som gullade med Sovjetunionen och andra kommunistiska länder. Vpk (idag v) hade samma attityd. Visst var "yttrandefriheten begränsad" (men kom igen, det fanns ingen yttrandefrihet alls i kommunistdiktaturerna!) men man måste "förstå" att länderna motsatte sig "USA-imperialismen" (man kan visst då kritisera USA för mycket, men det var och är ett paradis jämfört med varje land som testat planekonomi).

Brutal människosyn.

Dalarnas tidningar visar vilken brutal människosyn som alla kommunistländer haft och har.

Murarlärlingen Peter Fechter var en sådan. Den 17 augusti 1962, ganska precis ett år efter att "antifascistiska skyddsvallen" börjat uppföras, gjorde han ett djärvt flyktförsök. Tysklands socialistiska enhetsparti hade gett vakterna i vakttornen order om att skjuta för att döda. Fyra vakter (varav två av de tre som då levde åtalades och fälldes 1997) lydde order när de upptäckte den 18-årige Fechter. Kulorna gick in i ryggen, höften och buken. Peter levde och låg skottskadad på Östtysklands sida av muren (som bestod av flera murar och hinder). Han skrek. Han vädjade om att bli räddad. Desperata medborgare i det fria Västberlin försökte kasta över första hjälpen-utrustning till Peter. Östtyskland hyllade senare vakterna som hjältar. Blodet rann ur kroppen. Efter en timme skrek Peter inte mer. 

Det som är symptomatiskt här är just att folk i Västberlin försökte rädda mannen. Västtyskland var verkligen inget paradis. Många bögar åtalades och dömdes till fängelse då precis som i Östtyskland. För det förtjänar båda länderna skarp kritik. I USA härjade rasismen i sydstaterna precis som homofientligheten i landet. Men det fanns trots det något som kännetecknar även ett demokratiskt land där intolerans är betydande. När någon håller på att dö efter att ha blivit skjuten av en polis så gör man allt för att rädda människan. Man skjuter inte folk bara för att de vill lämna sitt land. Människor betraktas inte främst som fångar i sitt eget land. Folk från Väst-Berlin förstod det men kunde inte ingripa.

Minoritet inom v hyllar kommunistdiktaturen Kuba.

Kommunismen är en totalitär ideologi precis som fascismen och islamismen (politisk islam). De har bara spridit död och förödelse var de än dragit fram. Ännu idag finns det en minoritet på 15-20 % inom Vänsterpartiet som hyllar den brutala kommunistdiktaturen Kuba. Vilken reaktion skulle det bli om var femte politiker inom Moderaterna offentligt hävdat att Pinochet-diktaturen faktiskt var en bra regim? Förmodligen fördömande, med rätta. Varför blir det inte samma reaktion emot v?

Varför har kommunismen floppat i alla länder?

Min teori är att kommunister inte förstått, eller låtsats inte förstå, att det faktum att all makt samlas (politisk, ekonomiskt etc) till en politisk elit leder onekligen till despoti. Socialdemokratiska regeringar i väst har vetat om att de inte har full kontroll över näringslivet och civilsamhället, det orsakar en viss ödmjukhet. Jag rekommenderar Per T Ohlssons ledarartikel hos liberala Sydsvenska dagbladet.

Jag har den största respekt för många demokratiska socialister även om jag själv är liberal. Jag vill i synnerhet hylla Helmut Scmidt, tysk f.d. socialdemokratisk statsminister, som stod upp för västlig demokrati gentemot Östtyskland i början av 1980-talet.

Men demokratisk socialism och kommunism är inte förenliga. Det är en lärdom som delar av svensk vänster borde dra idag.

Håll rent på vänsterkanten!