Finlands parlament har röstat ja till en könsneutral äktenskapslag.

Med siffrorna 105-92 har Finlands parlament röstat för en könsneutral äktenskapslag. Förslaget innehåller också att samkönade par ska kunna få adoptera barn på samma villkor som olikkönade par. Hittills har homopar inte ens kunnat närståendeadoptera och bara kunnat ingå partnerskap. Sedan flera år har dock lesbiska kvinnor möjlighet att bli inseminerade vid kliniker. Från finska siten Yle,

Ärkebiskop Kari Mäkinen gläder sig åt beslutet. Mäkinen säger att han vet hur mycket det här betyder för regnbågsfolket och deras närmaste och för många andra. - Jag glädjer mig för och med dem, säger Mäkinen. Statsminister Alexander Stubb är också han nöjd över att riksdagen sade ja till en jämlik äktenskapslag, och säger att det är ett bevis på medborgarinitiativens genomslagskraft. - Det är ett tecken på medborgaraktivism, och tyder på att Finlands lagstiftning är på väg mot samma nivå som i det övriga Norden och Västvärlden i den här känsliga och svåra frågan, sade han.

Finska tidningen Huvudstadsbladet rapporterar att det är olika åsikter bland präster i landets största religiösa samfund.

Nästan hälften av prästerna är för en könsneutral äktenskapslag, visar en undersökning som Kyrkans akademiker gjort bland sina medlemmar. Av prästerna som svarade på undersökningen stödjer 44 procent en äktenskapslag som är lika för alla oberoende av kön, medan 41 procent är emot idén. 35 procent av prästerna anser att enkönade par ska ha rätt till kyrklig vigsel. Enligt undersökningen anser en dryg fjärdedel att kyrkan borde avstå från sin vigselrätt om äktenskapslagen blir könsneutral. Läs också.

Så här röstade partiernas ledamöter.

Samlingspartiet (ungefär som m i Sverige)
Ja: 28
Nej: 16

Finlands statsminister, Alexander Stubb, tillhör Samlingspartiet och har personligen varit engagerad för en könsneutral äktenskapslag trots oenigheten inom hans parti.

Socialdemokraterna (s)
Ja: 37
Nej: 2

Sannfinnländarna (sd)
Ja: 1
Nej: 36

Centern (ungefär som svenska c fast mer konservativa)
Ja: 6
Nej:30

Vänsterförbundet (v)
Ja: 12
Nej: 0

Gröna förbundet (mp)
Ja: 10
Nej. 0

Svenska folkpartiet (liberalt parti som värnar svenskan som minoritetsspråk)
Ja: 9
Nej: 1

Kristdemokraterna (kd)
Ja: 0
Nej: 6

Övriga partier
Ja: 2
Nej: 1

En del andra lagar ska förändras och det betyder att lagen först 2017 förväntas träda i kraft. Finlands politik verkar inte fungera effektivt om det tar tre år att få en reform på plats. Men i övrigt är det positivt givetvis att även det landet får en jämlik äktenskapslag.

S-mp-regeringen sviker lesbiska kvinnor om könsneutral föräldraskapspresumtion.

I förra bloggposten kommenterade jag svaret från regeringskansliet om 4 olika HBTQ-reformer. Det fanns inget positivt i det, förutom att regeringen planerar att 2015 lämna ett förslag till en ny namnlag (å andra sidan vore det konstigt om de inte planerade att göra det eftersom den parlamentariska utredningen om en ny namnlag lämnade sitt förslag redan maj 2013). Men när det gäller en könsneutral föräldraskapspresumtion (en reform som berör en del samkönade kvinnliga relationer) så är regeringens nya besked ett svek emot tidigare kommentarer från s, mp och v. Men det är en komplicerad berättelse. Låt oss ta det från början.

Utredning om könsneutral föräldraskapspresumtion lämnades 2007.

2005 fick kvinnor i samkönade relationer möjlighet att bli inseminerade vid kliniker. Det var en viktig jämlikhetsreform eftersom all forskning visar att barn i homorelationer mår lika bra som andra barn. En juridisk skillnad kvarstod dock i relation till olikkönade par där kvinnan blivit inseminerad vid en klinik. Regeln om föräldraskapspresumtion. En utredning lämnades om det 2007. Från regeringens hemsida.

I betänkandet föreslår utredaren att föräldraskapet vid assisterad befruktning med donerade ägg och spermier ska regleras på samma sätt för samkönade par och för olikkönade par. Den kvinna som är moderns registrerade partner ska automatiskt anses vara barnets förälder, en föräldraskapspresumtion motsvarande den nuvarande faderskapspresumtionen ska införas. Bestämmelserna om föräldraskap för en kvinna ska också omfatta assisterad befruktning som skett utomlands och insemination i egen regi. Är modern sambo med en kvinna ska föräldraskapet för moderns sambo fastställas genom bekräftelse eller dom på samma sätt som sker i dag när barnet tillkommit genom assisterad befruktning som skett inom svensk hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att det inte längre ska fastställas något faderskap i dessa fall.

Utredningen föreslår även att det alltid ska finnas möjlighet för en spermadonator att bli juridisk förälder om alla parter är ense om det. Från sid 17 i utredningen.

Godkänner moderns partner skriftligen en mans bekräftelse av faderskapet och har i fråga om bekräftelsen iakttagits bestämmelserna i 5 §, skall därigenom anses fastställt att moderns partner inte är barnets förälder. Bekräftelsen skall dock i detta fall alltid vara skriftligen godkänd av modern.

Kd blockerade förslaget i tidigare borgerliga regeringen.

Förslaget genomfördes dock aldrig av den dåvarande borgerliga regeringen. Orsaken var enkel. Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet var för utredningens förslag medan Kristdemokraterna var emot. Kd blockerade förslaget inom regeringen. Man kan givetvis rikta kritik emot m, fp och c varför de i 7 år vek sig för kd och det gjorde jag i flera mail till politiker inom de tre partierna.

M, fp och c fick (trots motstånd från kd) 2013 i riksdagen igenom att flera reformer inom familjepolitiken bör utredas bl.a. ensamstående kvinnors möjlighet att bli inseminerade vid kliniker och altruistiskt surrogatmödraskap. Det är sant att det finns med en del om föräldraskap för samkönade kvinnliga par.

:...Att ensamstående ges möjlighet till assisterad befruktning kan således föranleda ett behov av följdändringar i den föräldraskaps rätts - l iga lagstiftningen. Frågan är vidare om en förändring av en sådan grundläggande utgångspunkt bör återspeglas även i annan lagstiftning. Utredaren ska därför ta ställning till om föräldraskapet för den kvinna i ett samkönat äktenskap eller samboskap som inte har fött barnet ska kunna fastställas även i de fall assisterad befruktning har skett utomlands eller i egen regi....

Regeringsförslag först våren 2017.

Men notera att det inte handlar om en könsneutral föräldraskapspresumtion i sig utan om föräldraskap ska kunna fastställas (utan att det måste bli via en adoption) även för en kvinnas partner vid inseminationer i andra länder eller när det gjorts privat (utanför kliniker).

Jag kan bara spekulera i varför m, fp och c ville få med även det här men ett tips var att de betraktade det som enda sättet att komma vidare när det gäller reformen en könsneutral föräldraskapspresumtion. Att en ny utredning skulle öka trycket på kd att släppa igenom ett förslag om borgerliga regeringen blev omvald 2014. Nu blev den som bekant inte det.

Därför är det något förvånande att s-mp-regeringen vill avvakta den här utredningen. Den ska lämna sitt utredningsförslag december 2015. Jag känner väl till processen politiskt. Förslagen ska ut på remiss, beredas inom regeringen, förhandlas först mellan s och mp och sedan med andra partier. Förmodligen kommer regeringen först våren 2017 att lämna ett förslag till en proposition (regeringsförslag) med lagförslag som beretts i utredningen. Och det är ett optimistiskt scenario. Mitt tips är att utredningen lämnar ett förslag om att tillåta altruistiskt surrogatmödraskap. Sedan kommer en livlig debatt att bryta ut om det. Regeringen kommer bli attackerad från folk både till höger och vänster för att de vill genomföra förslaget.

Altrustiskt surrogatmödraskap kontroversiell reform.

Men så fungerar demokratin. Altruistiskt surrogatmödraskap har flera perspektiv. Även vi som är positiva till reformen måste erkänna att det bör finnas ett regelverk som så långt som möjligt hindrar att en del kvinnor blir utnyttjade. Men att kasta in förslaget om en könsneutral föräldraskapspresumtion i den här debatten hävdar jag är ett misstag. Jag förstår att m, fp och c gjorde det av taktiska skäl för att komma vidare med ett krånglande kd. Men jag fattar inte att s-mp-regeringen gör samma analys.

Det enda vettiga vore att s-mp-regeringen 2015 lämnar en lagrådsremiss och sedan proposition (lagförslag) om en könsneutral föräldraskapspresumtion för kvinnor som blivit inseminerade vid kliniker. Det är redan utrett och har varit ute på remissrunda. Det finns ett brett politiskt stöd i riksdagen. Bara kd är tydligt emot. Sd är principiellt emot att lesbiska ska få bli inseminerade  vid kliniker (och vill avskaffa reformen) men deras attityd är "möjligen" till reformen könsneutral föräldraskapspresumtion när den möjligheten för kvinnor i samkönade relationer finns kvar.

S, mp och v ville utreda reformen "skyndsamt".

Låt sedan utredningsförslaget om en föräldraskapspresumtion utomlands och i egen regi vänta till utredningen om det är klart. I riksdagens betänkande Familjerätt från februari i år valde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att lämna en reservation om en könsneutral föräldraskapspresumtion. Från reservation 3.

Kvinnliga samkönade par ska inte behöva genomgå en krångligare juridisk process än olikkönade par. I utredningsbetänkandet Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3) föreslås att den kvinna som är moderns registrerade partner automatiskt ska anses vara barnets förälder, en föräldraskapspresumtion motsvarande den nuvarande faderskapspresumtionen. Vi välkomnar utredningens förslag och anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med de lagförslag som krävs.

Det var en bra reservation från s, mp och v. Jag förväntar mig faktiskt att politiker menar vad de framför i reservationer i riksdagen. Hade s, mp och v inte använt ordet "skyndsamt" i sin reservation hade jag förmodligen inte skrivit den här bloggposten. Men nu gjorde de tre partierna det. Och jag kallar det inte skyndsamt att lämna ett förslag tidigast våren 2017 och att förslaget kanske blir verklighet från 1 januari 2018. Det är faktiskt ett svek emot kvinnor i samkönade relationer.

Kd fortsätter påverka familjepolitiken.

S, mp och v framförde, med viss rätt, att en regering utan kd skulle kunna få igenom HBTQ-reformer snabbare. Men ännu är det som att kd finns där någonstans. Min blogg är partipolitiskt neutral men ofta är det bästa att hålla kd (och sd) borta från avgörande beslut inom HBTQ-området.

S-mp-regeringen (med stöd av v när det gäller budgetförslag) bör visa att den nya regeringen (utan kd) faktiskt levererar en annan politik än om kd:s ordförande Göran Hägglund varit minister i regeringen.

Otydligt svar från s-mp-regeringen om fyra HBTQ-reformer.

För några veckor sedan mailade jag regeringskansliet om fyra olika HBTQ-reformer, du kan läsa mina mail här (om könsneutral föräldraskapspresumtion och adoptionsmöjlighet för sambopar) och här (om namnlagen och aktiva åtgärder emot diskriminering.

Anna Tillander (s) som är politisk sakkunnig på justitiedepartementet har nu mailat följande svar.

Arbetet för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck är prioriterat av regeringen. Detta innebär att det bl.a. är viktigt att den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen är utformad så att den kan hantera olika sätt att få barn och bilda familj. Förra sommaren tillsattes en utredning med uppdrag att överväga olika sätt att utöka möjligheterna för ofrivilligt barnlösa att kunna bli föräldrar (dir. 2013:70, http://www.regeringen.se/sb/d/16873/a/219728). Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag den 15 december 2015. Inom ramen för uppdraget kommer delar av den föräldraskapsrättsliga regleringen att behöva ses över. Bland annat ska utredningen ta ställning till om föräldraskapet för den kvinna i ett samkönat äktenskap eller samboskap som inte har fött barnet ska kunna fastställas även i de fall assisterad befruktning har skett utomlands eller i egen regi. Arbetet i Justitiedepartementet är i nuläget fokuserat på de föräldraskapsrättsliga frågor som omfattas av utredningsuppdraget.

När det gäller betänkandet Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) pågår för närvarande en beredning av ärendet i Justitiedepartementet. Beredningen är inte klar och det går därför inte att säga i vilken utsträckning förslagen i betänkandet kommer att leda till lagändringar och i så fall när. Även betänkandet En ny lag om personnamn (SOU 2013:35) bereds i nuläget i Justitiedepartementet. Betänkandet är omfattande och många remissinstanser har yttrat sig. Regeringens ställningstagande i frågan kan förväntas under nästa år.

Betänkandet Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) har remitterats med sista svarstid den 30 september 2014. Ärendet handläggs för närvarande i Arbetsmarknadsdepartementet och en beredning av ärendet pågår.

Det här bör väl egentligen betraktas som icke-svar. Förutom beskedet att regeringen planerar lämna ett förslag 2015 om en ny namnlag (vilket är välkommet, förhoppningsvis blir det före sommaren och med ett transvänligt perspektiv).

Även om vi som är HBTQ-aktivister tycker just vårt område ska prioriteras (varje aktivist-grupp tycker det) så startar ofta en ny regering med traditionella höger-vänster-förslag. Så var det för den nya borgerliga regeringen 2006 och så är det med nuvarande s-mp-regering. Det är kutym i en regering att hänvisa till att ärenden "bereds" inom regeringskansliet innan förslag har lämnats från den. Jag kommer vara "snäll" emot s-mp-regeringen precis som jag var emot den borgerliga regeringen efter valet 2006. Men bara för en kort tid.

Är s-mp-regeringen inom HBTQ-området bättre än tidigare borgerliga regeringen. Absolut - om man granskar vad partierna tycker. Nya regeringen har inte en kristdemokratisk bromskloss. Men politik handlar inte bara om att ha goda intentioner. Utan även om att leverera. Historiskt har HBTQ-rättigheter förbättrats ungefär i samma takt oavsett om det varit en s-regering eller borgerlig regering. Trots att vänstern i Sverige varit generellt HBTQ-vänligare (man använde inte det begreppet då men ni fattar vad jag menar) än högern.

Jag kommer fortsätta skriva vänliga artiga brev till regeringen närmaste halvåret. Men om de sedan inte levererar förslag kommer jag, precis som när det var Alliansregering, att trappa upp min kritik.

HBTQ-rättigheter är mänskliga rättigheter. Oavsett regering. Och det är faktiskt resultaten som till sist räknas - inte de goda intentionerna.

Därför fokuserar jag på HBTQ-rättigheter i Sverige och inte i andra länder.

Det är ingen som framfört kritik emot mig för att jag fokuserar på svensk HBTQ-politik och sällan kommenterar vad som händer utomlands. Men jag vet givetvis att situationen för HBTQ-personer är långt värre i de flesta andra länder än i Sverige. De första åren jag drev bloggen var det ungefär lika mycket utländska som inrikes nyheter. Idag prioriterar jag blogga om svenska HBTQ-rättigheter och planerar göra det närmaste åren. Låt mig förklara motiven till det.

1. Jag har begränsat med tid som jag vill ägna åt just HBTQ-politiken.

Det är ett visst antal timmar i veckan. Även om jag ägnar mycket mer åt det än de flesta HBTQ-personer. Hellre än att göra två saker halvbra fokuserar jag på en sak och gör det ordentligt. Därför att jag har kunskap och argument som få personer har, om svensk HBTQ-politik i detalj. Det finns många som kan göra ett bättre jobb än mig om just situationen för HBTQ-personer i Ryssland, Uganda eller Iran.

2. Jag vet jag har förtroende för min kunskap om HBTQ-rättigheter bland många svenska politiker.
F.d. HBT-ansvarige ministern, Erik Ullenhag (fp), skrev i ett mail för några veckor sedan.

Och tack själv för din förmåga att lyfta HBT-frågor under många år. Ditt arbete spelar roll.

Mitt arbete har mött respekt t.o.m. hos en del sd-politiker. En riksdagsledamot för sd skrev följande för några månader sedan..

Broder Bengt!... Jag är inte mot HBTQ, ej heller för. Du för talan för dig och de du företräder. Du gör det bra!

Den här sd-politikern (jag tycker inte det är viktigt nämna hans namn, det var ingen i sd:s partiledning) måhända formulerar sig taffligt (varken för eller emot HBTQ) men det finns en ton av respekt i hans mail-kommentar. Trots att han vet att jag ofta skarpt kritiserat sd:s HBTQ-politik och även kallat partiet främlingsfientligt.

Jag har en bra dialog med både Jonas Gunnarsson och Olof Lavesson, HBTQ-talespersoner för riksdagens två största partier, Socialdemokraterna respektive Moderaterna.

Söker ni främst information om internationell HBTQ-politik kommer ni inte hitta den här på bloggen. Även om jag ibland kommer skriva om det. I synnerhet om det är på FN- eller EU-nivå. Mina tips till dig som är intresserad av internationell HBTQ-politik är följande.

Fyra tips.

1. Kolla Amnestys nyheter om HBTQ-rättigheter. Bli gärna medlem i föreningen också.

2. RFSL:s hemsida. Jag och RFSL är ibland i "konflikt" när det gäller HBTQ-politiken i Sverige men när det gäller HBTQ-rättigheter i andra länder är vi ofta rörande ense. Där jobbar vi i princip alltid emot samma mål.

3. HBT-siten Qx kan ibland vara fokuserad på nöjes-nyheter. Och jag gillar inte att folk från RFSL och Qx närmast hatar Sverigedemokraterna (även jag ogillar ofta sd men har balans i kritiken emot dem) men tiger om att alla muslimska samfund är ännu mer reaktionära än sd. Men även Qx har ibland intressanta nyheter.

4. Brittiska HBT-siten Pinknews publicerar  ibland nyheter som närmast är av skvaller-karaktär. Men de är förmodligen den site som har bäst koll på seriösa nyheter om HBTQ-rättigheter i världen. Och deras sökfunktion är perfekt om man vill söka efter situationen i ett visst land. Söker man efter "Sweden" får man fram 317 nyhetsartiklar (sic!).

Jag är internationalist. För mig stannar inte solidariteten vid Trelleborg. Mänskliga rättigheter är universella. Och jag stödjer givetvis det viktiga arbete som många gör för HBTQ-rättigheter internationellt. Nu har jag dock förklarat motiven till mina prioriteringar.

Några HBTQ-notiser från riksdagen.

Driver man en blogg måste man alltid göra en prioritering. Vad har ett nyhetsvärde? Det här är notiser som inte skulle förtjäna en egen bloggpost eller komma med i mitt HBT-nyhetsbrev för den delen. Men jag vet en del av er är intresserade även av sådana här notiser. Allt i HBTQ-politiken handlar inte om en storslagen middag. Här får ni istället ett "Swedish smorgasbord" med notiser. :-)

Sd för att utreda behovet av jourer för HBT-personer.

Sverigedemokraterna har lämnat sitt budgetalternativ i sin helhet. Från dokumentet.

Sverigedemokraterna vill öka stödet till landets kvinnojourer som idag till stora delar drivs helt och hållet ideellt. Vi vill även låta utreda behovet av särskilda jourer för andra grupper, exempelvis HBT-personer och för män.

Det är första gången sd i ett budgetförslag har med HBT-rättigheter som något positivt i sig. Tidigare har de haft med formuleringar om att ingen ska bli diskriminerad p.g.a. sexuell läggning, kön och etnicitet men då har det varit som argument emot projekt som varit riktade för att nya invandrare ska få jobb. Sd:s trovärdighet är dock sådär. Av riksdagens 8 partier är 7 partier för att transpersoner ska få samma juridiska skydd emot hets och hatbrott som bl.a. homosexuella, svarta, judar, muslimer etc redan har. Bara sd tvekar ännu om reformerna bör genomföras.

V vill förtydliga lagarna om asyl för HBT-personer.

Från Vänsterpartiets reservation (alternativa förslag).

Regeringen bör också återkomma med lagförslag som förtydligar sambandet mellan skälen för förföljelse och avsaknad av skydd mot förföljelse av hbt-flyktingar samt lagförslag som förtydligar att könsidentitet och könsuttryck kan ligga till grund för flyktingskap.

Utrikesministern beredd att resonera om en specialrapportör i FN om HBT-rättigheter.

Birgitta Ohlsson (fp), tidigare EU-minister, har ställt en fråga till utrikesminister Margot Wallström (s) om regeringen vill jobba inom FN för en specialrapportör om HBT-rättigheter. Från Wallströms svar.

.... Ett arbete för att stärka hbtq-personers rättigheter pågår i flera internationella forum, inte minst FN, EU och Europarådet. FN:s råd för mänskliga rättigheter antog i september i år en hbt-resolution för andra gången någonsin, med starkare stöd än tidigare (2011). Samtidigt är hbtq-frågan kontroversiell och splittrar ofta det internationella samfundet. I flera länder införs diskriminerande lagstiftning och situationen för enskilda individer blir allt svårare, även för MR-försvarare och civila samhället som vågar stå upp för hbtq-personers rättigheter. Den svenska politiken för att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter ligger fast. Sverige kommer att vara fortsatt aktiv i hbtq-frågan i nära samverkan med civila samhället. I detta sammanhang diskuteras även frågan om en specialrapportör för hbtq-frågor.

Regeringen planerar lämna förslag inseminationer för ensamstående kvinnor.

Barbro Westerholm, Folkpartiets HBT-politiske talesperson, har ställt en fråga till justitieminister Morgan Johansson (s) om när regeringen planerar lämna ett förslag om att tillåta ensamstående kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Från Johanssons svar.

.... Frågan om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor är prioriterad för regeringen. Jag delar Barbro Westerholms uppfattning att det är önskvärt med ett så snart ikraftträdande som möjligt och avser därför att återkomma med en proposition före sommaren 2015.

Liberaler-progressiva i USA håller högre retorik-nivå än i Sverige.

Alla människors lika rätt och värde.

Jag vet inte vem som först framförde det i en politisk debatt. Kanske var det dåvarande c-ordföranden Maud Olofsson i en kommentar om invandrare eller homosexuella. För drygt 10 år sedan. Det jag minns är dock hur vacker formuleringen är. Visst har vi hört "allas lika värde" men de där orden "rätt och" i meningen gör den vackrare. Den vädjar inte bara torrt till vårt förnuft utan till våra känslor.

Jag gillar retorik. En del av er som följer min blogg har nog fattat det. Generellt håller debatten i USA och även Storbritannien en högre retorisk nivå än i Sverige. Det kan komma som en överraskning för en del i Sverige som föraktar kulturen (kulturerna) i USA.

President Barack Obama (bilden) i USA har en fantastisk retorik. Visst skulle man kunna anklaga honom för att bara framföra billig retorik men han har faktiskt förändrat USA. Bilden är från när han besökte ett museum och den buss där aktivisten Rosa Parks satte sig på "fel" plats, reserverad för vita. Hon fattade nog aldrig vilken reaktion det skulle bli och att hennes protest startade en process som skulle leda till att en mulatt, Obama, så småningom skulle bli president.

Tafflig argumentation från v om aborter.

För några veckor sedan ställde Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt i riksdagen en interpellation till statsminister Stefan Löfven (s). Orsaken var att Kristdemokraterna i Kronobergs landsting fått med sig både Moderaterna och Centerpartiet (sic!) och fått representanten för Folkpartiet att lägga ner sin röst (sic!) att stödja ett förslag om att utreda ett införande av en "samvetsklausul", att vårdanställda ska kunna vägra medverka vid aborter. Det är sällan jag berömmer Kristdemokraternas ordförande Göran Hägglund här på bloggen men jag tycker han har en klockren poäng "sånt här måste man kunna avgöra på lokal nivå på arbetsplatserna" Alltså att tar man ett jobb måste man utföra dess uppgifter. Sedan kan en klok arbetsgivare, som vill behålla bra personal, försöka tillmötesgå om folk känner mycket obehag inför vissa moment, som sena aborter.

Men poängen i den här berättelsen är hur tafflig Jonas Sjöstedt var i sin argumentation. "Det handlar om kvinnors rätt till sina kroppar". Argumentet blir bara fånigt. Vänsterpartiet är inte alls för att kvinnor ska få göra vad de vill med sina kroppar.  V är emot att ens utreda om Sverige ska tillåta altruistiskt surrogatmödraskap. Partiet är frenetiskt för att stigmatisera varje kvinna som vill sälja sex (dock kommenterar v aldrig män som säljer sex, det stämmer tydligen inte med deras analyser). V är emot legalisering av narkotika (det kan man tycka vad man vill om men är argumentet att folk ska få göra vad de vill med sina kroppar blir med ett narkotikaförbud bara fånigt).

Debatt i USA.

Häromåret så hade en organisation i USA som vill förbjuda aborter (förutom när kvinnans liv är i fara) en annons med en kvinna och hennes son. Budskapet i annonsen var "när jag blev gravid gav mig läkarna rådet att göra en abort. Mitt barn skulle aldrig kunna bli en fungerande människa, här är min son idag". Budskapet illustrerades med en mamma och en vuxen  son som höll om varandra. Det var en stark berättelse oavsett vad man tycker om abortlagar.

Vad gjorde de organisationer som är för fri abort i USA? Framförde de klyschor om "kvinnors rätt till sin egen kropp"? Hånade de kvinnan som födde sitt barn trots att hon blivit avrådd från det av en del läkare? Nej, istället så kommenterade de ungefärligen följande. Jag vet inte vad kvinnan hette men låt oss kalla henne mrs Jones.

Att ta ett beslut om en graviditet ska avbrytas eller inte är ett svårt etiskt beslut. Ingen önskar att någon kvinna ska hamna i den situationen. Men det händer. Mrs Jones gjorde det som hon tyckte var rätt. Vi respekterar hennes beslut. Och vi vill att varje annan kvinna i liknande situation ska efter moget övervägande precis som henne få göra detsamma.

De lyfte debatten långt över paroller om kvinnors rätt till sin egen kropp.

Var fjärde sd-sympatisör definierar sig som liberal.

Adam Cweijman från marknadsliberala institutet Timbro och Peter Santesson från opinionsinstitutet Demoskop har idag en debattartikel hos Dagens nyheter om Sverigedemokraternas "gamla" och "nya" sympatisörer. Partiet ökade från 5,7 % till 12.9 % i riksdagsvalet i september.

Enligt en enkät som Demoskop gjort är det ca 5 % av svenska folket som definierar sig som nationalister ideologiskt. När sd nu fått ökat stöd är det främst bland folk som kallar sig konservativa. Men var fjärde sd-sympatisör idag definierar sig som liberal.

Försiktig förändring i sd - bort från HBT-fientlighet.

Många i Sverige som är HBT-vänliga kallar sig inte liberaler. Alla som kallar sig liberaler är inte HBT-vänliga. Trots det avslöjar det här något. När ett litet parti med främst konservativa (nationalister är ofta konservativa) sympatisörer växer blir resultatet att det närmar sig befolkningen i sin helhet när det gäller attityder. Det blir fler med liberala värderingar. Så var det för Kristdemokraterna när de ökade från 4,1 % till 11,8 % 1998.  Det kom in folk i partiet som inte alls gillade partiets dåvarande homofientliga politik. Och just det startade den process där partiet blev mindre konservativt inom HBT-politiken.

För Sverigedemokraternas del har den utvecklingen redan startat. Det har senaste åren varit en försiktig förändring bort från HBT-fientlighet. Senaste tecknet på det är att partiet för några veckor sedan lämnade sitt tidigare förslag att avskaffa statsbidragen till RFSL och några andra organisationer för HBT-rättigheter.

Inget liberalt parti.

Mitt tips är att den processen kommer att fortsätta. Förmodligen kommer en del av de nya på sd-mötena att tycka att en könsneutral äktenskapslag är en självklarhet och att det är konstigt att sd vill avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner). Samtidigt finns det många kvar i partiet som har reaktionära värderingar, och även direkt HBT-fientliga. Den oenigheten måste partiledningen hantera.

Sd är verkligen inget liberalt parti. Partiet är främlingsfientligt, EU-fientligt och islamofobt. Och det är ännu HBT-negativt.

1. Sverigedemokraterna vill ännu avskaffa nuvarande jämlika lagar för samkönade och olikkönade par när det gäller adoptioner (förutom närståendeadoptioner) och inseminationer.

2. För något år sedan avskaffade riksdagen tvångssterilisering för transsexuella för att få byta kön juridiskt. Samt att tillåta transsexuella att spara könsceller (sperma respektive äggceller) för att efter "könsbytesoperationen" kunna bli biologiska föräldrar. Sd är ännu principiellt emot de båda reformerna även om partiet idag inte vill avskaffa dem.

3. Sd vill avskaffa DO (Diskrimineringsombudsmannen) och därmed tvinga folk som blivit diskriminerade att på egen bekostnad rättsligt driva sina ärenden utan råd och stöd från DO.

Sd har sämsta HBT-politiken bland riksdagspartierna.

Jag ger partierna poäng efter om de är för, emot eller tvekar om 11 nya HBT-reformer samt om de vill avskaffa redan genomförda reformer. Maxpoängen är 22. Här är resultatet för november 2014.

Miljöpartiet 22p
Vänsterpartiet 22p
Piratpartiet 22p
Feministiskt initiativ 22p
Folkpartiet 21p
Socialdemokraterna 19p
Centerpartiet 19p
Moderaterna 18p
Kristdemokraterna 14p
Sverigedemokraterna 6p


Uppdatering 1.

I princip alla muslimska samfund i världen är reaktionära

Jag kallar i bloggposten Sverigedemokraterna för ett islamofobt parti. De är för att tillåta byggande av nya kyrkor men inte nya moskéer. Det är inte förenligt med religionsfriheten. Sd-politiker har en tendens att smeta ut skulden för vad en del muslimer gör på alla muslimer.

Är dock även kritisk emot den undfallenhet emot reaktionära muslimska samfund som är vanlig inom övriga riksdagspartier. I princip samtliga muslimska samfund i världen (förutom det fåtal som startas av HBTQ-muslimer själva, heder åt dem) är emot att man kan vara både muslim och leva i en samkönad relation. Sedan finns det en del HBT-vänliga muslimska individer. De flesta kristna och en del judiska samfund har också reaktionära värderingar men där är situationen mer blandad.

Kritiken emot muslimska samfund utvecklar jag i detalj här.


Uppdatering 2.

Dagens nyheter har en artikel om att sångerskan Carola Häggkvist imorgon i TV-programmet "Så mycket bättre" avslöjar hon kände en attraktion till en annan tjej som tonåring.

Mail till regeringskansliet om föräldraskapspresumtion och adoptioner för sambopar.

Jag har mailat några personer inom regeringskansliet om två reformer med koppling till HBTQ-rättigheter. Jag betraktar möjligheten för sambopar i långvariga relationer att få bli prövade som adoptivföräldrar för en queer-reform eftersom det handlar om att respektera att familjer är olika. 

I det här mailet. 

Vill jag fråga om och i så fall när regeringen planerar lämna lagrådsremisser om en könsneutral lag om föräldraskapspresumtion och möjlighet för sambopar i långvariga relationer att bli prövade som adoptivföräldrar. 

1. Könsneutral lag om föräldraskapspresumtion.

I riksdagens betänkande  Familjerätt från februari i år valde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att lämna en reservation om en könsneutral föräldraskapspresumtion. Från reservation 3.

Kvinnliga samkönade par ska inte behöva genomgå en krångligare juridisk process än olikkönade par. I utredningsbetänkandet Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3) föreslås att den kvinna som är moderns registrerade partner automatiskt ska anses vara barnets förälder, en föräldraskapspresumtion motsvarande den nuvarande faderskapspresumtionen. Vi välkomnar utredningens förslag och anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med de lagförslag som krävs.

Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet håller i sak med s, mp och v men Kristdemokraterna har hittills blockerat reformen.

Planerar regeringen att lämna en lagrådsremiss och senare en proposition om att införa en könsneutral lag för föräldraskapspresumtion? Och i så fall när?


2. Möjlighet för par (samkönade eller olikkönade) i långvariga samborelationer att bli prövade som adoptivföräldrar.

2009 presenterade adoptionsutredningen sin rapport till dåvarande borgerliga regeringen. Ett av förslagen är att även sambopar ska få adoptera. Idag är det bara par som ingått äktenskap eller partnerskap som har rätt att adoptera tillsammans. 2008  skaffade Europarådet en ny barnkonvention när det gäller adoptioner. I den fanns med att även heterosexuella sambopar och samkönade par bör få adoptera om ett land bedömer att det är till barnets bästa.

Att tillåta (olikkönade och samkönade) sambopar att adoptera är en logisk utveckling av att Sverige 2002 tillät samkönade par som ingått partnerskap att bli kunna få adoptera Det kan ju inte vara ett äktenskap (eller partnerskap) i sig som garanterar stabilitet och trygghet för ett barn. Många sambopar (hetero eller homo) har mer stabila relationer än folk som gift sig.

Snart kommer ensamstående kvinnor få bli inseminerade vid kliniker. Ett argument har varit att det är inkonsekvent att tillåta ensamstående att blir prövade som adoptivföräldrar men att sedan förbjuda ensamstående (kvinnor) att få möjlighet att bli inseminerade vid kliniker. Men samma inkonsekvens finns när det gäller ogifta par. En kvinna kan idag bli inseminerad vid en klinik om hen har en samborelation med en man eller annan kvinna. Däremot  är det förbjudet för ett sambopar att bli prövade som adoptivföräldrar.

Därför bör ansvariga myndigheter istället göra en individuell bedömning av om ett par har en tillräckligt stabil relation för att vara lämpliga som adoptivföräldrar.  Precis som när det gäller samkönade gifta par är det till sist det land ett barn adopteras från (om det är en internationell adoption) som avgör vilka som ska få adoptera barn från landet. Vad det handlar om är att Sverige inte ska ställa krav på att ett par måste ha ingått äktenskap (eller partnerskap) för att få bli prövade som adoptivföräldrar.

Och om Sverige inför nya regler är det inget "experiment". Nederländerna och Belgien tillåter sambopar (samkönade eller olikkönade) att adoptera barn om paret bott ihop i minst 3 år. Storbritannien tillåter sambopar att adoptera utan någon sådan begränsning, samboparet ska dock inte vara nära släktingar.

Planerar regeringen att lämna en lagrådsremiss och senare en proposition om att tillåta även ogifta par i långvariga stabila relationer att få bli prövade som adoptivföräldrar?

HBT-kultur. Gigolomordet - Mehmet Murat Somer.

Det här är tredje delen i en serie av böcker om en man som jobbar på ett dataföretag i Istanbul (och är skicklig på att hacka andras datorer) men som också dragar som transvestit och klubbvärdinna. Har tidigare recenserat de två föregående, Profetmordet (som var bra) och Lustmordet (som var sådär).

Men den här är bara för dåligt. Författaren Mehmet Murat Somer har aldrig försökt låtsas som att han gör litteratur med kvalité. Hans böcker är främst till för stunden, något spännande och ibland fascinerande. Och det kan vara bra nog ibland.

Det första problemet med Gigolomordet (2013) är att den är så lik de två tidigare när det gäller konceptet, ingen förnyelse. Men det hade funkat om storyn varit intressant. Men här är den absurt konstruerad. Inte nog med det. Det finns så mycket utfyllnad, det ska berättas om fakta om diverse olika saker som inte har något med berättelsen att göra. Personporträtten är taffliga och endimensionella.

Paradoxalt nog är det här kanske den av de tre böckerna som oftast handlar om män som har sex med män. Kanske jag borde gilla det men det räcker givetvis inte.

Mail till regeringskansliet om namnlagen och aktiva åtgärder mot diskriminering.

Jag har idag mailat några personer inom regeringskansliet om två reformer med koppling till HBT-rättigheter. Idag är reglerna synnerligen godtyckliga när det gäller aktiva åtgärder mot diskriminering. Arbetsgivare har en skyldighet att förebygga diskriminering när det gäller kön, etnicitet och religion, för utbildningsansvariga även för sexuell läggning och funktionshinder. Men inom båda sektorerna inget när det gäller könsidentitet och ålder.

I det här mailet.

Vill jag fråga när regeringen planerar lämna en lagrådsremiss om en ny namnlag. Även om regeringen skickat ut utredningsförslaget om aktiva åtgärder på remiss.

1. Ny namnlag.

En parlamentarisk kommitté lämnade 28 maj 2013 ett förslag (i enighet) till ny namnlag. Flera remissinstanser, Diskriminineringsombudsmannen (DO), Ungdomsstyrelsen, RFSL och RFSL Ungdom vill att den nya lagen ska förtydliga rätten att välja könskonträra namn. Alltså att ha frihet att välja förnamn som är typiska för "det motsatta könet" (motsatt i relation till det egna juridiska könet). I riksdagen framförde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet samma sak, civilutskottets betänkande Familjerätt (reservation 28).

Den svenska lagen säger visserligen inte något om att det skulle vara förbjudet för en man att ha ett typiskt kvinnonamn och vice versa. Men fram till 2009 nekades i princip folk det med hänvisning till att det enligt lagen inte är tillåtet att byta till ett namn som orsakar "obehag". 2009 beslutade regeringsrätten att vuxna personer fritt bör få välja könskonträra namn. 2012 meddelade patent- och registreringsverket att även 12-17-åringar (med vårdnadshavares godkännande) bör ha den rättigheten. Positiva beslut givetvis. Dock är det bara tolkningar av lagen, och policyn kan bli restriktivare igen även om det inte framstår som sannolikt idag.

Jag håller med flera remissinstanser om att det i lagens förarbeten (regeringsförslag etc) bör förtydligas att vuxna personer fritt ska få välja könskonträra namn och att det även bör gälla äldre barn, från 12 år. RFSL:s förslag om att 15-17-åringar bör få välja könskonträra namn utan vårdnadshavares godkännande bör seriöst prövas av regeringen.

När planerar s-mp-regeringen att lämna en lagrådsmiss och senare proposition om en ny namnlag?

2. Lagen om aktiva åtgärder emot diskriminering.

Utredningen Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sin rapport 17 juni 2014. S-mp-regeringen har lovat att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga alla sju diskrimineringsgrunderna i lagen. Något som utredningen också föreslog. 

Har utredningsförslaget skickats ut på remiss ännu? Om inte, när planerar regeringen göra det och vilken blir då sista dag för remissinstanserna att lämna sina yttranden?


Uppdatering 1.

Rättelse om motion om adoptioner och sambopar.

I en tidigare bloggpost skrev jag följande.

"För några veckor sedan skickade jag en lång lista till ett 30-tal riksdagsledamöter med tips om vad de kan lämna motioner (förslag) om när det gäller HBTQ-reformer.... Samtliga HBTQ-reformer jag tipsade om har minst en riksdagsledamot lämnar motioner om förutom att Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN samt att sambopar (samkönade eller olikkönade) i långvariga relationer ska kunna bli prövade som adoptivföräldrar."

Har hittat en motion om att sambopar bör få bli prövade som adoptivföräldrar.


Utredning om surrogatmödraskap ska lämnas senare.
 
S-mp-regeringen beslutade 6 november att Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet inte måste lämna sin rapport 24 juni 2015 som tidigare planerat utan senast 15 december 2015.

Några av de saker som utredningen ägnar sig är att resonera om det är lämpligt att tillåta embryodonationer (att både sperma och äggceller är donerade) och altruistiskt surrogatmödraskap  Den ska också "ta ställning till om om det avskaffade steriliseringskravet och förbudet mot bibehållen fortplantningsförmåga vid ändrad könstillhörighet kan medföra problem vid tillämpningen av bl.a. den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen".

HBT-kultur. Johannasviten - Patrik Rochling och Li Österberg.

Böcker med tecknade serier har ofta 50-100 sidor. I Johannasviten (2014) av Patrick Rochling och Li Österberg är det 464 sidor (sic!). Från förlagets presentation av boken.

Johannasviten är ett ovanligt serieprojekt som började på nätet redan år 2000, med korta berättelser om en ung arg feminist Johanna. Projektet växte alltmer under åren och följde Johannas brokiga väg genom livet, med bifigurer, sidospår och tillbakablickar, och har nu vuxit till ett stort litterärt verk med det samlande namnet ”Johannasviten”. Här är nu den första kompletta samlingen med allt material från 2003 fram till och med 2010.

Bögar måste inte vara intresserade av att följa en serie om lesbiska kvinnor. Och vice versa. Men jag ville ge den en chans. Visst är den "rörig" ibland. Det är ofta återblickar till när huvudfiguren Johanna var barn. Och det anges inte utan plötsligt kan det mitt på en sida starta och några bilder senare sluta. Men det är också en del av bokens charm. Och visst blir boken något för lång.

Men den här serien är fascinerande just för att man ofta kan identifiera sig med figurernas reaktioner oavsett ens egna sexuella läggning, kön eller könsidentitet. Teckningarna är sällan vackra men ofta träff-säkra när det gäller att visa ansiktsuttryck och känslor hos de inblandade.

Folkpartiet vill utvärdera lagen om asyl för HBTQ-flyktingar.

För några veckor sedan skickade jag en lång lista till ett 30-tal riksdagsledamöter med tips om vad de kan lämna motioner (förslag) om när det gäller HBTQ-reformer. Sista dag för ledamöterna att lämna in motioner om vilket område som helst var i måndags, den s.k. allmänna motionstiden.

Nu tror jag inte det var främst mitt mail (det var mer en påminnelse) som orsakade att det blivit så bra resultat men man bör vara nöjd. Samtliga HBTQ-reformer jag tipsade om har minst en riksdagsledamot lämnar motioner om förutom att Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN samt att sambopar (samkönade eller olikkönade) i långvariga relationer ska kunna bli prövade som adoptivföräldrar.

För 5-10 år sedan var det flera partier som gjorde "HBT-motioner" där förslag från olika områden samlades. Senaste åren har det inte förekommit men i år börjar Folkpartiet (som nu blivit oppositionsparti) med det igen. I insatser för HBT-personers rättigheter och möjligheter är det gamla välkända åsikter från partiet men en nyhet finns med.

Folkpartiet anser att hbt-personer inte ska förnekas asyl för att de tvingas stanna i garderoben, särskilt när själva anledningen till att de inte kommer komma ut i hemlandet är på grund av landets förtryckande sociala och rättsliga normer. Därför behöver rättstillämpningen utvärderas vad gäller hbt-flyktingars möjlighet att beviljas asyl i Sverige.

Många motioner från s- och v- ledamöter.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet är sedan tidigare för en sådan utvärdering.

Bland övriga motioner med HBTQ-koppling i höst är de flesta från socialdemokratiska och vänsterpartistiska riksdagsledamöter. Det är dock inga officiella partimotioner, förutom några från v.

Det finns inga motioner om att direkt försämra HBT-personers rättigheter. Sverigedemokraterna har dock lämnat förslag om att avskaffa DO (Diskrimineringsombudsmannen) och kraftigt strama åt  flyktingpolitiken (vilket även skulle drabba HBTQ-asylsökande).

Du kan själv besöka riksdagens hemsida när det gäller avdelningen motioner och använda sökords-funktionen för något du är intresserad av.

Sd helomvänder och vill ge RFSL statsbidrag.

Sverigedemokraterna vill precis som tidigare att DO (Diskrimineringsombudsmannen) ska avskaffas. Däremot gör partiet en helomvändning när det gäller budgetposten åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Tidigare ville de som ensamt riksdagsparti avskaffa den. Nu är de för att behålla den på samma nivå som regeringen (i samarbete med Vänsterpartiet) lämnat förslag om, ca 39 miljoner kronor för 2015. Det avslöjar Sverigedemokraterna i sin budgetmotion om utgiftsområde 13 integration och jämställdhet.

Från regeringens budgetförslag om vad pengarna ska användas till.

Anslaget får användas för utgifter för insatser mot diskriminering, främlingsfientlighet, homofobi och liknande former av intolerans samt för att främja lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till organisationer för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet eller uttryck samt till verksamheter som förebygger och motverkar diskriminering och verksamheter som arbetar för att motverka rasism och liknande former av intolerans.

2014 fick HBTQ-föreningar tillsammans 7,3 miljoner i statsbidrag varav 4,3 miljoner tilldelades RFSL. Socialdemokratiska Hbts, Sveriges förenade HBTQ-studenter, transföreningen FPEs, kristna EKHO och Öppna moderater delade på övriga 3 miljoner.

Man kan ju bara spekulera i varför sd nu helomvänder om åtgärder emot rasism och diskriminering. Mitt tips är att de inte handlar om att de plötsligt blivit engagerade för kampen emot diskriminering. Däremot konstaterar att det inte är en politisk konflikt de vinner på, att vilja ta bort pengar från föreningar som jobbar emot HBTQ-fientlighet, rasism och diskriminering.

Trots den här svängningen är sd ännu ett HBTQ-negativt parti.

De vill alltså ta bort DO och därmed tvinga folk som blivit diskriminerade att på egen bekostnad rättsligt driva sina ärenden utan råd och stöd från DO. Regeringens budgetförslag för DO är för 2015 98 miljoner.

Sverigedemokraterna vill ännu avskaffa nuvarande jämlika lagar för samkönade och olikkönade par när det gäller adoptioner (förutom närståendeadoptioner) och inseminationer.

För något år sedan avskaffade riksdagen tvångssterilisering för transsexuella för att få byta kön juridiskt. Samt att tillåta transsexuella att spara könsceller (sperma respektive äggceller) för att efter "könsbytesoperationen" kunna bli biologiska föräldrar. Sd är ännu principiellt emot de båda reformerna även om partiet idag inte vill avskaffa dem.

Bland riksdagspartierna har sd den sämsta HBTQ-politiken.

Alliansens budgetförslag HBTQ--vänligare än regeringens.

Ett politiskt block där Kristdemokraterna är med har idag lämnat ett HBT-vänligare budgetförslag än ett annat politiskt alternativ där Miljöpartiet och Vänsterpartiet är några av partierna. Det hade jag aldrig trott varit möjligt för 10 år sedan. För det förtjänar Alliansen beröm och s, mp och v kritik.

Alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna) har idag lämnat sitt alternativa budgetförslag. 

Från sid 4.

Vi välkomnar också att det växer fram alternativ, såsom äldreboenden med inriktning på särskilda diagnoser, språkgrupper eller med HBTQ - kompetens.

Från sid 77.

Unga HBTQ - personer ska kunna delta i idrotts - och föreningsliv utan att möta fördomar och diskriminering

Från sid 80.

Sverige ska i internationella sammanhang arbeta för att värna utsatta minoriteter. Alla människors lika värde är fundamentalt och yttrande - och religionsfrihet är centralt för ett öppet och fritt samhälle. Sverige ska fortsätta att bekämpa all form av diskriminering. Jämställdhet och kvinnors lika rättigheter är en av våra viktigaste demokratiska utmaningar. Detsamma gäller HBTQ - personers rättigheter v arhelst de ifrågasätts.

HBTQ-vänligaste budgetförslaget hittills.

Det här är det mest omfattande om HBTQ-rättigheter som lämnats i något svenskt budgetförslag hittills.

Regeringens budgetförslag (med stöd av v) hade inte med något som helst om HBTQ-rättigheter. Inte nog med det. Socialdemokraterna svek sitt vallöfte om 3 miljoner kronor extra till HBTQ-föreningar, något både jag och RFSL kritiserat. Även Miljöpartiet ville december 2013 ökat stödet till HBTQ-föreningar med 3 miljoner. Även de har svikit sitt löfte.

S-mp-v vill också minska anslagen emot diskriminering närmaste åren och där får de tyvärr tydligen stöd av Alliansen som inte heller lovar mer pengar till HBTQ-föreningar.

I rättvisans namn ska förtydligas att ingen regering hittills, inte heller borgerliga regeringen 2006-2014, haft med HBTQ-rättigheter i sitt huvudbudgetförslag. I budgetförslagen från hösten 2012 och 2013 var det bara Miljöpartiet som hade med HBTQ-rättigheter.

Därför är jag anti-kommunist.

Idag är det exakt 25 år sedan Berlin-muren föll. Eller rättare, den föll inte av sig självt, den raserades av modiga människor. 

Jag blev politiskt medveten redan som 12-åring våren 1979. Identifierade mig som liberal (även om jag inte visste vad ideologin betydde mer än några saker jag läst, men det stod jag för). Redan då konstaterade jag också att det var något totalt fel att halva Europa var kommunistdiktaturer. Jag bodde på Österlen i Skåne. Bara några tiotals mil bort levde folk i förtryck i länder som Sovjetunionen, Polen och Östtyskland. 

I Sverige var det 1979 många i svenska kultur- och media-etablissemanget som gullade med Sovjetunionen och andra kommunistiska länder. Vpk (idag v) hade samma attityd. Visst var "yttrandefriheten begränsad" (men kom igen, det fanns ingen yttrandefrihet alls i kommunistdiktaturerna!) men man måste "förstå" att länderna motsatte sig "USA-imperialismen" (man kan visst då kritisera USA för mycket, men det var och är ett paradis jämfört med varje land som testat planekonomi).

Brutal människosyn.

Dalarnas tidningar visar vilken brutal människosyn som alla kommunistländer haft och har.

Murarlärlingen Peter Fechter var en sådan. Den 17 augusti 1962, ganska precis ett år efter att "antifascistiska skyddsvallen" börjat uppföras, gjorde han ett djärvt flyktförsök. Tysklands socialistiska enhetsparti hade gett vakterna i vakttornen order om att skjuta för att döda. Fyra vakter (varav två av de tre som då levde åtalades och fälldes 1997) lydde order när de upptäckte den 18-årige Fechter. Kulorna gick in i ryggen, höften och buken. Peter levde och låg skottskadad på Östtysklands sida av muren (som bestod av flera murar och hinder). Han skrek. Han vädjade om att bli räddad. Desperata medborgare i det fria Västberlin försökte kasta över första hjälpen-utrustning till Peter. Östtyskland hyllade senare vakterna som hjältar. Blodet rann ur kroppen. Efter en timme skrek Peter inte mer. 

Det som är symptomatiskt här är just att folk i Västberlin försökte rädda mannen. Västtyskland var verkligen inget paradis. Många bögar åtalades och dömdes till fängelse då precis som i Östtyskland. För det förtjänar båda länderna skarp kritik. I USA härjade rasismen i sydstaterna precis som homofientligheten i landet. Men det fanns trots det något som kännetecknar även ett demokratiskt land där intolerans är betydande. När någon håller på att dö efter att ha blivit skjuten av en polis så gör man allt för att rädda människan. Man skjuter inte folk bara för att de vill lämna sitt land. Människor betraktas inte främst som fångar i sitt eget land. Folk från Väst-Berlin förstod det men kunde inte ingripa.

Minoritet inom v hyllar kommunistdiktaturen Kuba.

Kommunismen är en totalitär ideologi precis som fascismen och islamismen (politisk islam). De har bara spridit död och förödelse var de än dragit fram. Ännu idag finns det en minoritet på 15-20 % inom Vänsterpartiet som hyllar den brutala kommunistdiktaturen Kuba. Vilken reaktion skulle det bli om var femte politiker inom Moderaterna offentligt hävdat att Pinochet-diktaturen faktiskt var en bra regim? Förmodligen fördömande, med rätta. Varför blir det inte samma reaktion emot v?

Varför har kommunismen floppat i alla länder?

Min teori är att kommunister inte förstått, eller låtsats inte förstå, att det faktum att all makt samlas (politisk, ekonomiskt etc) till en politisk elit leder onekligen till despoti. Socialdemokratiska regeringar i väst har vetat om att de inte har full kontroll över näringslivet och civilsamhället, det orsakar en viss ödmjukhet. Jag rekommenderar Per T Ohlssons ledarartikel hos liberala Sydsvenska dagbladet.

Jag har den största respekt för många demokratiska socialister även om jag själv är liberal. Jag vill i synnerhet hylla Helmut Scmidt, tysk f.d. socialdemokratisk statsminister, som stod upp för västlig demokrati gentemot Östtyskland i början av 1980-talet.

Men demokratisk socialism och kommunism är inte förenliga. Det är en lärdom som delar av svensk vänster borde dra idag.

Håll rent på vänsterkanten!

Hat-siten Avpixlat.

Efter att Sydsvenska dagbladet publicerade min insändare om HBTQ-fientlighet bland en del med invandrarursprung i Malmö har jag bara fått positiva reaktioner från olika håll. Det är positivt.

Ibland kan man dock få beröm från "fel" håll när man diskuterar migrations- och integrationspolitiken. Det är vi många debattörer som vet. Främlingsfientliga hat-siten Avpixlat har en artikel om min insändare. Jag har, efter samråd med vänner, beslutat att inte gå in i debatten hos Avpixlat. Det skulle bara ge legitimitet år en site som jag föraktar.

Ni som känner mig vet att jag står upp för en generös migrationspolitik och värnar asylrätten. Tar avstånd från rasism, främlingsfientlighet och islamofobi. Är en varm EU-vän och vill att Sverige bör bli medlem i NATO. Är internationalist. Bekämpar patriarkala strukturer och heteronormen. Min vision är fri invandring (även om det inte är möjligt idag).

För att sammanfatta det - jag står i princip för det motsatta till Avpixlats värderingar.

Ångrar jag då idag min insändare därför att jag fått (delvis) beröm från en hat-site? Verkligen inte. Det bara bekräftar att vi som har humanistiska värderingar måste ta den här debatten (om HBTQ-fientlighet bland en del med invandrarursprung) och inte överlåta den till främlingsfientliga grupper som då får monopol på diskussionen. Jag vill dock kommentera några saker i artikeln från Avpixlat (siten har så många läsare att det faktiskt är befogat att bemöta det)

Gayaktivist i Malmö: “Ungdomar från Mellanöstern bakom böghatet”

Avpixlat har som motto den "oretuscherade sanningen. Men det här visar, igen, att de tvärtom ofta sprider lögner. De låtsas som att jag skulle framfört det som är inom citat-tecken. Vilket givetvis är lögn. Citatet finns inte i min artikel och jag hävdar inte heller det.

En majoritet av de som idag trakasserar och hotar homosexuella är invandrare med ursprung i Mellanöstern.

Jag är mycket tydlig i min artikel att jag resonerar just om Malmö. Skulle aldrig få för mig att hävda att det främst är personer med ursprung i Mellanöstern som trakasserar homosexuella generellt i Sverige. Tvärtom tror jag att en majoritet av dem är etniska svenskar om vi resonerar om Sverige. Men jag ville debattera just hur det är i Malmö.

Möjligen förekom det på 1980- och 90-talen att skinhead-gäng sprejade hakkors på judiska lokaler, eller gav sig ut på gatorna för att “knacka bög”. Men idag är företeelsen så gott som utdöd.

Det här avslöjar hur Avpixlat flirtar med högerextremister. Möjligen? Det fanns hur många som helst HBTQ-personer som blev trakasserade av skinheads och andra högerextremister då. Ibland gick de direkt från möten med Sverigedemokraterna (där de fått lära sig vilket "hot" homosexuella och invandrare är emot Sverige) till att använda våld emot minoritetsgrupper.

Bengt Helds artikel innehåller, föga oväntat, också några påhopp på Sverigedemokraterna, samt uppmaningar till kamp mot “främlingsfientlighet” och för “en generös migrationspolitik”. Det är förstås ovidkommande om Held verkligen står för dessa åsikter eller ej. Sannolikt hade hans text aldrig blivit publicerad om han inte lagt in dessa i svensk mainstream-media obligatoriska brasklappar, för att markera att han minsann har en av det massmediala etablissemanget godkänd “värdegrund” (dvs. att han ogillar SD och gillar massinvandring).

Jag står för det jag skriver. Jag beter mig inte som någon Avpixlat-redaktör som ljuger ihop saker. :-)

Och det vore ju förfärligt om Avpixlat-redaktionen ensidigt hyllade mig.

Redan nazisten Goebbels framförde följande "Om du upprepar en lögn tillräckligt många gånger blir det till sist en sanning". Det har tydligen inspirerat Avpixlat-redaktionen.

Vänsterpartiets svek emot HBTQ-rättigheter.

Nu har två riksdagsledamöter från Vänsterpartiet undanbett sig information om HBTQ-rättigheter. Innan veckan i slut kan det bli fler.

Hittills har bara en s-riksdagsledamot och en sd-riksdagsledamot mailat mig sedan jag startade mina HBT-mail om att de inte vill få HBTQ-information och jag har lämnat samma kommentarer till dem. Vill de inte få information om rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner bör de avsäga sig sitt uppdrag som riksdagsledamot. Annars får de helt enkelt acceptera mina mail om mänskliga rättigheter för HBTQ-personer. Men två ledamöter i Vänsterpartiet tycker tydligen att HBTQ-rättigheter är ointressant och i synnerhet är det ointressant om det islamister förföljer HBTQ-personer. Det är fegt, det är skamligt för v och det är fel.

Har skickat följande frågor till de två v-ledamöterna Karin Rågsjö från Stockholms kommun och Daniel Riazat från Dalarnas län, de två v-ledamöterna.

"Jag vill fråga några saker

1. I princip alla muslimska samfund i världen (förutom de få som drivs av HBTQ-muslimer själva, all heder åt dem) och en muslimsk församling i London är homofientliga.

Vad tycker du om det? Berätta.  Hur väl stämmer det med Vänsterpartiets värderingar?

2. I princip alla muslimska samfund i världen tillåter bara manliga imamer och ger kvinnor sämre plats i moskéer än män. Vad tycker du om det? Berätta. Hur väl stämmer det med Vänsterpartiets värderingar?

Fördömer du det där lika skarpt som du fördömer att katolska kyrkan och livets ord är homofientliga och reaktionära när det gäller jämställdhet?

2. Varför tror du i synnerhet judendomen men även kristendomen kommit längre i sin reformationsprocess än islam när man betraktar religiösa samfund? Berätta

3. Ni har en gruppledare i riksdagen Hans Linde som är öppet homosexuell. I budgetförhandlingarna med regeringen så blev resultatet att sossarna svek sitt löfte om att ge 3 miljoner mer till HBT-rörelsen, regeringsskiftet startade med ett stort svek inom HBTQ-området. S-mp-v vill minska  anslaget emot diskriminering fram till 2018 (det är dock inte främst ditt fel, där har främst Hans Linde och Jonas Sjöstedt samt Ulla Andersson ett ansvar att de inte orkat prioritera). Ni fick inte igenom att transsexuella ska få skadestånd för sin tvångssterilisering. Det senare kan jag fatta men de två andra punkterna stavas svek"

Låt oss komma ihåg att Vänsterpartiet senaste 10 åren varit i närmast helt fixerade att kritisera just Israel i sina internationella kampanjer. Israel begår ibland allvarliga övergrepp emot mänskliga rättigheter och för det förtjänar de givetvis kritik men ca 100 länder i världen är värre, däribland samtliga arabländer. Men där är Vänsterpartiet tystare. Precis som om kommunistdiktaturen Kuba som skickade HBT-personer till arbetsläger på 1960- och 1970-talet.

Men nu är Vänsterpartiet inget vanligt oppositionsparti, de har fixat en budget ihop med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen. Och Jonas Sjöstedt, Ulla Andersson och Hans Linde tyckte tydligen det var fin-fint att s svek sitt löfte om 3 miljoner extra till HBTQ-organisationer. De tyckte det var fin-fint att regeringen i sin budgetplanering vill minska anslagen emot diskriminering.

Kanske inte konstigt att många v-ledamöter nu beter sig som om de vore i ett krig och är på full reträtt. Men de ska granskas. V har ett budgetansvar och ska stå för det.

Skamligt att svenska myndigheter igen och igen diskriminerar transpersoner.

Återigen kan vi konstatera att det är svenska domstolar som flyttar fram transpersoners mänskliga rättigheter när svenska myndigheter (och ibland även politiker) inte tar sitt ansvar.

RFSL berättar om det här ärendet.

I ett domstolsutslag meddelat den 30 oktober finner Förvaltningsrätten i Göteborg att Skatteverket gjorde fel när de vägrade en man som bytt juridiskt kön att få registreras som sitt barns far. Mannen födde barnet när han fortfarande var en juridisk kvinna, och registrerades då som barnets mor. Sedan mannen bytt juridiskt kön ville han få betecknas som sitt barns far, men fick avslag på detta av Skatteverket.

Det positiva är givetvis att Sveriges rättsväsende idag ofta tar mänskliga rättigheter för HBTQ-personer på allvar i flera viktigt principiella ärenden.

Det negativa är att transpersoner tvingas genomgå en ofta påfrestande rättsprocess.

Jag är ganska luttrad när det gäller att konservativa attityder funnits inom myndigheter i relationer till lagar. Men när det gäller rättigheter för bögar och flator har det ofta fungerat hyfsat. Dock häpnar jag iland inför en del nyheter som rör just transpersoner. Just där tycks okunskapen ibland vara förfärlig. Jag fattar ju att utvecklingen och värderingsskiftet i samhället gått snabbt när det gäller transpersoner senaste 10 åren. Att alla inte känslomässigt hänger med kan jag ha en viss acceptans för. Men är man ansvarig på en myndighet har man faktiskt att tillämpa de lagar som gäller i Sverige.

Att transpersoner ska behöva gå till domstol - igen och igen - för att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda är faktiskt inte annat än skamligt.

Efter USA-valet -reformstopp inom HBT-området.

Från brittiska HBT-siten Pinknews.

Democrat Mike Michaud has conceded defeat in his bid to become the first openly gay US governor.

På något vis är det här symptomatiskt för valet i USA igår. Det blev en betydande framgång för Republikanerna som generellt är HBT-negativa i relation till Demokraterna som oftast är HBT-vänliga. Republikanerna ökade sin majoritet i representanthuset och fick 242 av 435 mandat, den högsta siffran för partiet efter 1945. I senaten gick de från minoritet till majoritet och har nu 52 av 100 mandat.

USA är dock, när det gäller de fyra etniska grupper som finns officiellt där, ett delat land. Stödet för Republikanerna var enligt en opinionsmätning 60 % bland vita, 49 % asiater, 35 % latinos och 10 % svarta. 85 % bland de som definierar sig som konservativa röstade på Republikanerna, 44 % bland de som kallar sig för moderata medan siffran för liberaler var 11 %.

Jag kommenterade inför USA-valet 2012 vilka HBT-reformer som var mest centrala för kontgressen 2010-2016.

Employment Non-Discrimination Act... that would prohibit employment discrimination on the basis of sexual orientation and gender identity. 

Tax Equity for Health Plan Beneficiaries Act... that would equalize tax treatment for employer-provided health coverage for domestic partners and other non-spouse, non-dependent beneficiaries. 

Respect for Marriage Act... that would repeal the Defense of Marriage Act. 

Uniting American Families Act... that would amend the Immigration and Nationality Act to provide same-sex partners of U.S. citizens and lawful permanent residents the same immigration benefits that legal, opposite-sex spouses of U.S. permanent residents enjoy.

Presidenten kan blockera HBT-fientliga förslag från kongressen.

Ingen av de fyra reformerna har fått stöd av en majoritet i kongressen. Högsta domstolen i USA har dock dömt ut delar av DOMA (defence of marriage act) som inte vara förenlig med konstitutionen, de par som bor i delstater som juridiskt erkänner samkönade äktenskap får nu också del av samma förmåner som olikkönade par får i de delstaterna.

Det som händer närmaste 2 åren är att det blir reformstopp på central politisk nivå. Även om en ökande minoritet i Republikanerna är HBT-vänliga kommer det inte räcka för att få majoritet 2014-2016 för någon HBT-reform av betydelse. Å andra sidan kan president Barack Obama (Demokraterna) blockera genom sitt veto (då måste 60 ledamöter i senaten rösta för ett förslag för att det ska gå igenom) HBT-fientliga förslag från Republikanerna.

Det avgörande närmaste två åren är alltså vad som händer på delstatsnivå samt i domstolsväsendet när det gäller mänskliga rättigheter för HBT-personer. Idag är det rekordmånga delstater som accepterar samkönade äktenskap. Om det återkommer jag senare här på bloggen.

Uppdatering 1.

Daniel Riazat, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, har efter att jag mailat om kritik emot islamism mailat följande.

Jag vill be dig att sluta skicka mail till mig.

Det händer mycket sällan att riksdagsledamöter beter sig som Daniel gör, det har varit en sd- och en s-riksdagsledamot som gjort så tidigare. Och jag har samma budskap oavsett parti. Nej, ni kan inte avsäga er att få mail från mig. I ert uppdrag ingår att få mail från HBTQ-aktivister och andra. Gillar ni inte innehållet i det jag framför kan ni lämna kommentarer och låt oss ha en fri debatt om det offentligt. Men människor som Daniel Riazat är ofta argumentlösa. Men då får de lämna riksdagen om de inte vill få mail om HBTQ-personers mänskliga rättigheter.

Daniel Riazat verkar inte vara engagerad för HBTQ-rättigheter. Han kanske har en viss sympati för reaktionära muslimer. Men desto viktigare att han står kvar på min maillista. :-)

Insändare om HBTQ-fientlighet och främlingsfientlighet i Malmö.

Sydsvenska dagbladet, Skånes största tidning, publicerar idag min insändare om HBTQ-fientlighet i Malmö, och i synnerhet bland en del med invandrarursprung.


Kampen emot HBTQ-fientlighet och främlingsfientlighet bör föras samtidigt.

Jag har sedan 1990-talet varit öppen med att jag är bög. Attityderna har generellt blivit mer hbtq-vänliga sedan dess. Men jag vet hur det var på 1990-talet i Malmö när folk som hette Andersson och Johansson trakasserade bögar och lesbiska. En del hade koppling till högerextremister, de flesta var ”vanliga Svenssons”. Trakasserierna från den gruppen har minskat betydligt, men problemet har inte försvunnit.

Istället är det enligt min erfarenhet, och en del andra hbtq-personers, i stor utsträckning människor i andra grupper som idag är ansvariga för hatbrott mot hbtq-personer just här i Malmö. Själv har jag blivit trakasserad två gånger de senaste tio åren för att jag är bög. Vid båda tillfällena var det unga med ursprung i Mellanöstern. Det var verbala trakasserier och jag sa skarpt ifrån till dem. Jag konfronterade dem om deras etniska ursprung och vad de skulle ha tyckt om någon spridit negativa kommentarer om araber.

Forum för levande historia gjorde en enkät bland gymnasieelever 2009–2010. Andelen som var negativa till homosexuella hade följande sammansättning: pojkar 30 procent och flickor 6 procent, elever med svensk bakgrund 15 procent och elever med utländsk bakgrund 32 procent; 13 procent av kristna i Svenska kyrkan var negativa till homosexuella, övriga kristna 30 procent, muslimer 40 procent, elever med annan religion 23 procent och personer utan religion 17 procent.

En transperson berättade vid ett seminarium i samband med Malmö regnbågsfestival att unga ofta trakasserade henne för att hon (som biologiskt är en man) klädde sig i ”kvinnokläder”. Hennes bild var att 90 procent av dem som är ansvariga för det är ungdomar som inte är etniska svenskar.

Jag hävdar givetvis inte att alla med ursprung utanför Sverige är hbtq-fientliga, en del av dem är själva hbtq-personer. Och ofta är det hbtq-personer med utländsk bakgrund som har det tuffast, de riskerar att möta både hbtq-fientlighet från sin närmaste omgivning och främlingsfientlighet från andra grupper.

Vissa progressiva människor försöker undvika att debattera detta eftersom de gissar att det kan gynna Sverigedemokraterna. Själv tror jag att det är precis tvärtom. Om inte vi som står upp för en generös migrationspolitik tar upp det här kommer vi att spela de främlingsfientliga rakt i händerna. Trots att SD själva har en hbtq-negativ politik och har ett ursprung i halvnazistiska grupper.

Invandrarföreningar i Malmö har möjlighet att driva projekt mot hbtq-fientlighet, men vad jag vet är intresset begränsat. Jag har själv tagit initiativ som har bemötts med tystnad. Kanske för att de ansvariga i en del föreningar själva har hbtq-negativa attityder? Vilka initiativ bedriver invandrarföreningar i Malmö mot hbtq-fientlighet idag?

Kampen mot hbtq-fientlighet och kampen mot främlingsfientlighet måste gå hand i hand.

Bengt Held

liberal



Uppdatering 1.

Ryssland i fritt fall när det gäller mänskliga rättigheter.

Ni har säkert hört uttrycket "fritt fall" när det gäller Greklands ekonomi. Det betyder inte att Grekland har blivit bland de fattigaste länderna i världen utan att de just rasat jämfört med många andra länder.

Ryssland är verkligen inte bland de sämsta länderna i världen att bo i, varken för HBTQ-personer eller andra. Men när det är rykten i S:t Petersburg (som är den stad i Ryssland där befolkningen ändå är minst ultra-konservativ) om att en staty av Apples förre VD Steve Jobs har tagits bort för att han kommit ut som gay så är det ett ännu ett tecken på att Ryssland är i fritt fall när det gäller mänskliga rättigheter. När FN:s råd för mänskliga rättigheter skulle behandla en resolution om HBT-rättigheter röstade alla närvarande länder i Amerika och Europa ja - förutom Ryssland.

Ryssland är ett mindre dåligt land att leva i för HBTQ-personer än i arabländerna och de flesta länder i Afrika.

Ännu.