Fram till 1995 så var en del av de som var engagerade i partiet skinnskallar. Som när de inte var på partimötena ofta attackerade homosexuella och invandrare med våld på stan. Andra i partiet var mer civiliserade själva men protesterade nog inte emot det som skinnskallarna ägnade sig åt. En del av partiets politiker var med på konserter med nazistgrupper. Det betyder inte att sd var ett nazistiskt parti men man hade i praktiken en acceptans för sånt.
1995 så fick partiet en ny ordförande, Mikael Jansson, som försökte få bort skinnskallarna och folk med nazistsympatier. Bl.a. så skrev man i kallelser till möten att det inte var tillåtet med uniformer. Det syftade främst på skinnskallarnas kläder men även nazistuniformer. Samma år så skaffade partiet ett nytt program. I sitt första partiprogram från 1988 så skrev man inget om homosexuella, förmodligen för att det nästan inte var någon debatt i samhället om bögars och lesbiskas rättigheter. Partnerskapsdebatten startade på allvar 1990.
Men i partiprogrammet från 1996 så kritiserade sd media för att man "förhärligade den homosexuella livsstilen". Inte ens kd har någonsin haft den typen av homofientlig retorik i något av sina program. Men kanske det var logiskt då för sd som ännu inte var helt demokratiskt. Att staten skulle styra media och vad de skulle skriva om var nog inte något problem för sd-politiker.
Men sd skrev också i sitt program att våld mot homosexuella var fel och att man skulle acceptera "homosexuella lustar om det inte drabbade någon annan". Ja, det är sant att man använde orden homosexuella lustar. Syftet var nog att låtsas som att homosexuella aldrig är förälskade utan bara ägnar sig åt sex.
I februari 2001 hade jag gjort en rapport om riksdagspartiernas homopolitik. Jag skriver homopolitik eftersom transrättigheter inte var med. Jag blev då också intresserad av vad partier utanför riksdagen hade för värderingar. Och ett av de partierna var sd. Jag ska ärligt säga att det kändes något absurt att ringa till sd eftersom jag visste hur negativa till homorättigheter de var. Men jag ville trots det skaffa info om vad de hade för konkreta värderingar.
Efter några signaler svarade en man på partiets kansli. Torbjörn Kastell hette han. Jag sa att jag ville intervjua honom om homosexuellas och bisexuellas rättigheter. Det blev tyst på andra sidan luren. Efter en stund sa han, med darrande röst, "jaha". Det var ungefär som att någon terrorist hade ringt och hotat lokalen. Förmodligen var han oförberedd på att någon homoengagerad skulle ha något som helst intresse för att diskutera med partiets politiker. Men det var kul i och för sig, jag kände mig modig som hade ringt honom.
Vad blev då resultatet? Jo, som väntat var partiet mycket homofientligt.
Jag frågade Torbjörn Kastell om 10 reformer som var aktuella 2001. Sd var emot nio av dem. Förvånande nog så svarade partiet "möjligen" till att avskaffa lagen som då förbjöd s.k. bastuklubbar, alltså ställen där män ofta har tillfällig sex med varann.
Sd var 2001 emot övriga nio reformer.
Gemensam äktenskapslagstiftning för homo- och heterosexuella par.
Avskaffa den regel (anknytningskravet) som säger att vissa utländska medborgare måste bo två år i Sverige innan de får ingå partnerskap.
Gemensam sambolagstiftning för homo- och heterosexuella par.
Homosexuella par ska få möjlighet till närståendeadoption.
Homosexuella par ska kunna bli prövade som adoptivföräldrar (internationell adoption).
Lesbiska kvinnor ska få möjlighet att bli inseminerade på kliniker.
Det ska i grundlagen införas ett förbud mot diskriminering av homosexuella.
Homosexuella flyktingar ska kunna få asyl enligt Genevekonventionen.
Dessutom ville sd avskaffa partnerskapslagen. Alltså att de som ingått partnerskap juridiskt skulle bli ogifta igen. Här hade partiet en extrem åsikt. Kristdemokraterna var visserligen emot partnerskapslagen fram till 2003 men de konstaterade att det vore "omänskligt" att avskaffa lagen.
Sd ville även helt stoppa flyktingar som var förföljda p.g.a. sin sexuella läggning att få asyl i Sverige. Alla asylsökande från Iran och andra länder hade då skickats tillbaka till sina gamla hemländer.
Eftersom det var en del debatt om prostitution då, Sverige hade förbjudit sexköp några år tidigare, så kollade jag med Torbjörn Kastell om de var för lagen. Generellt så talade ju sd mycket om "moral". Kastell svarade att partiet ville förbjuda homosexuell prostitution men inte hade någon åsikt ännu om heterosexuell prostitution. Det var ju intressant. Om partiet är engagerat för "moral" och emot homoprositution så borde de väl logiskt även vara för förbud emot heteroprostituion. "Nej, vi har varit oense om det på möten", svarade Kastell. Att det sedan inte var någon logik i resonemanget var tydligen inte något problem för sd.
Partiet har som jag skrivit förändrats sedan dess. Dels därför att den "pragmatiska" falangen vann några år senare i partiet. Men nog även för att de precis som övriga partier blivit påverkade av de mer homovänliga attityderna i samhället.
Idag så darrar inte någon sd-politiker på rösten av rädsla för att jag ringer till dem.
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.
Uppdatering 1
Andra artiklar med HBT-relevans.
Dagens Nyheter
"Jag har blivit kär i en tjej, sa jag till barnen"
Dagen
Nya vigselordningen firas med regnbågsmässa
Jonas söndagsskola på tisdag
Vatikanen stoppar Jonas Gardells inspelningar
Jag har skrivit en del om situationen i Vellinge som vägrar acceptera flyktingar i kommunen. Det har en koppling till att HBT-personer har en svår situation i många länder och att det är viktigt att kommuner är solidariska om folk ska kunna få asyl i Sverige. Sydsvenska Dagbladet berättar att Moderaternas Per Schlingmann äntligen tydligt och offentligt kritiserat sina partikamrater i Vellinge. Bra.
Uppdatering 2
Sverigedemokraterna får sin bästa siffra hittills i senaste Sifo-mätningen, 5,8 %. Det berättar Svenska Dagbladet. Det är dags att HBT-media och HBT-bloggare seriöst granskar partiet. Att låtsas som att inga bögar och lesbiska sympatiserar med sd fungerar inte. Artiklar med hatpropaganda mot partiet är inte heller lämpligt, något som jag kommenterat tidigare här på bloggen.
Problemet med riksdagspartiers politiker och många i HBT-media är att man aldrig brytt sig om att argumentera för att det är positivt med ett mångkulturellt samhälle. Istället har man tidigare ofta försökt tysta debatten med att kalla folk för rasister eller låtsats som att det inte är några kulturkonflikter. Det fungerar inte idag när folk har tillgång till information via bloggar och sd har blivit ett etablerat parti.
Istället försöker vissa snacka om nazism, eftersom det är enklare att argumentera emot nazism än för ett mångkulturellt samhälle. Men sd är idag inte något nazistparti. Att anklaga dem för det blir bara desperat.
Konflikten mellan sd och riksdagspartierna är främst om det mångkulturella samhället är bra eller dåligt. Och vad man ska göra för att minska de negativa delarna av det mångkulturella samhället och främja de positiva delarna.
Om inte fler nyanserat och sakligt börjar argumentera för mångfald och tolerans, rätten att avvika från normer, utan att för den skull kalla folk för rasister och nazister närhelst det är någon kritik emot invandringspolitiken, så får nog sd ännu fler sympatisörer.
Håller du inte med om analysen? Berätta då vad ditt eget alternativ är.
Min blogg är inte partipolitisk. Främsta syftet med den är inte att få människor att inte rösta på sd eller kd. Istället informerar jag om att de två partierna ofta har en negativ politik för HBT-personer. Utan att för den skulle låtsas som att de är emot alla reformer, för det är inte sant. Sd är ensamt bland partier av betydelse i Sverige att tydligt vara för heteronormen som är ett problem för många bögar, lesbiska och transpersoner.
Åven Dagens Nyheter skriver om senaste Sifo-mätningen.
Uppdatering 3
Förtydligande om Sverigedemokraterna och partnerskapslagen. Sd ville fram till 2003 avskaffa partnerskapslagen. I deras nya familjepolitiska program från det året så hade de dock inte med kravet. 2006 sa sd som parti ja till partnerskapslagen.
Kristdemokraterna var engagerade emot partnerskapslagen 1994 men var aldrig för att avskaffa lagen när riksdagen väl röstat ja till den. Men de var principiellt emot partnerskapsreformen fram till 2003 då de gjorde en helomvändning och sa ja till lagen.
Även Sydsvenska Dagbladet och Dagen skriver om senaste Sifo-mätningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar