Folket avgör.

Efter att en majoritet i folkomröstningen i Schweiz har röstat om att förbjuda nya minareter har fördömandet varit tydligt från höger till vänster i Europa. Ja, med undantag för de partier och grupper som kallar sig "nationalistiska".

I den här bloggposten ska jag lämna debatten i sig om minareter är ett problem eller inte. Jag ska fokusera på principdebatten om majoritetens rätt att rösta om behandlingen av minoriteter.

Många kommentarer från sd-sympatisörer har varit typ "Vi måste respektera folkets avgörande". Nu är det ju möjligt att respektera en folkomröstning och trots det kritisera resultatet. Man måste inte tycka att en majoritet har rätt. Men debatten borde också vara vad en majoritet ska rösta om.

En fungerande demokrati handlar inte bara om att rösta och att majoriteten avgör, även om det är en central del. Demokrati handlar även om att kompromissa och respektera minoriteters rättigheter.

Jag vill därför fråga sd-sympatisörer och andra som gillar att folkomröstningen i Schweiz vad ni tycker om följande. Är det här lämpligt att rösta om?

Folkomröstning 1.

En majoritet i en folkomröstning avgör att minareter ska förbjudas. Här har ni redan svarat ja.

Folkomröstning 2.

En majoritet i en folkomröstning avgör att moskeer ska förbjudas. Argumentet är att folk får ägna sig åt sin religion hemma.

Folkomröstning 3.

En majoritet i en folkomröstning avgör att alla muslimer ska vara tvungna att bära en gul triangel på sina kläder när de är på offentliga platser.

Vilka av de här tre är det lämpligt att folkomrösta om. Att ni är för folkomröstning 1 har vi konstaterat, men vad tycker ni om folkomröstningarna 2 och 3?

Jag antyder inte att folkomröstning 1 är så allvarlig som folkomröstning 3 utan är intresserad av när det blir fel att rösta om en minoritets situation.

Givetvis hade de varit möjligt att även fråga om folkomröstningar om andra minoriteters rättigheter, svarta, bögar, lesbiska, transpersoner, judar etc. Det avgörande är principdebatten när en majoritet lämpligen ska rösta om rättigheter för en minoritet.

Fler nya artiklar om folkomröstningen i Schweiz.

DN Dagen

"Hiv-män" och det egna ansvaret.

Hiv är inget för mig. Så är det många som resonerat. Och sedan blivit smittade.

Imorgon 1 december är det som vanligt World aids day. HBT-föreningen RFSL arrangerar på många orter möten, Göteborg, Uppsala, Linköping, Västerås och andra städer. Alla arrangemang från RFSL-avdelningarna är med på föreningens hemsida. Sedan är det givetvis även föreningar för hiv-positiva som engagerar sig 1 december.

Hiv och aids är egentligen inte någon HBT-politisk fråga. Viruset kan ju smitta vem som helst. Men män som har sex med män var en av de första grupperna där hiv spreds. Man gissar att sjukdomen började spridas i Sverige ca 1982.

1985 konstaterade man att av de som fått hiv var ca 80 % män som har sex med män. Sjukdomen var också de första åren mycket fokuserad till Stockholmsområdet, ca 80 % av alla smittade bodde där. Idag så är majoriteten av folk i Sverige med hiv smittade heterosexuellt. De bor i alla delar av landet.

För många blev sjukdomen en katastrof på 1980-talet, dels för dem som smittades givetvis men även för de som förlorade många vänner. I vissa vänskapsgrupper så dog typ hälften inom några år. Trots att folk i gruppen var unga, 20-30 år. Själv har jag vad jag vet ingen vän som blivit smittad, men jag har träffat några hiv-smittade på gayställen.

I media kan man läsa om ”hivmän” som blir åtalade för att de haft oskyddad sex. Givetvis är det rätt att åtala dem eftersom de gjort allvarliga brott och varit hänsynslösa mot andra. Men ordet ”hivman” i tidningsrubrikerna är faktiskt stigmatiserande mot den stora majoritet av hivpositiva som aldrig skulle få för sig att ha oskyddad sex med någon som är hivnegativ. Media skulle nog inte kalla någon med cancer för ”cancermannen” eller ”cancerkvinnan”.

Dessutom så antyder ofta svensk media, och ibland även politiker, att det bara är hivpositiva som ska stoppa spridningen av sjukdomen. Visst har hivpositiva det främsta ansvaret om de vet om att de fått sjukdomen, många är tyvärr ovetande. Men även vi som inte har hiv har givetvis ett ansvar.

Sverige är ett av de länder som haft den mest repressiva politiken mot hiv där fokus oftare varit på tvång än på frivillighet. Tidigare var det många människor som hölls inlåsta i flera år därför att en läkare gissade att de kanske skulle smitta andra. Inte för att de hade ägnat sig åt något brottsligt utan att de kanske skulle göra det. Europadomstolen för mänskliga rättigheter kritiserade Sveriges policy efter att en man anmält det till domstolen.

Socialdemokraterna och Moderaterna är de partier som tydligast argumenterat för den repressiva hiv-politiken. Övriga partier har ibland varit för en del liberaliseringar men det har varit politisk enighet om principerna. Det är först de senaste åren det har blivit mer debatt om att fokusera på frivillighet.

Antalet nysmittade har ökat de senaste åren. Både landsting-regioner och kommuner måste nu än mer prioritera resurser åt bekämpandet av sjukdomen. Många ungdomar har dåliga kunskaper om hur hiv sprids. Här måste skolan bli bättre men vi har alla ett ansvar att jobba för mer kunskap.

Jag vill till sist publicera några citat från boken Fångad i flykten av Lars-O Westerholm. För övrigt rekommenderar jag den boken, den ger en bra känsla för hur situationen var på 1980-talet när ett meddelande om att du fått hiv betydde en dödsdom, många blev chockade de första åren men en del började sedan engagera sig för sin egen grupps situation.

Från sista kapitlet i boken Fångad i flykten, skriven av Lars-O Westerholm 1989, något år innan han dog av aids.

Ofta föll jag men har allt lättare att ta mig upp igen och åter kunna försöka. Jag är på rätt väg och även korta steg tar dig framåt.

Livet tar inte slut den dagen man får ett positivt provsvar, sjukdomen. Om inte förr så är det dags nu att börja livet. Jag har redan sex år bakom mig, dagar med livskvalitet och denna dagen är bara början. När man har informerat sina föräldrar, syskon, vännerna och har kommit över den värsta chocken, kan vi sedan med alla sinnenas krafter ta vara på tiden som återstår och vara glada för förtroendet och öppenheten som vunnits.

Läkarkåren och medicinvetenskapen har inte så mycket att komma med ännu, men vi medmänniskor har alla möjligheter att göra varje liv värt att leva.

Främlingsfientliga och islamister gillar varann.

Kanske rubriken är något provocerande, men jag ska förtydliga vad jag menar i den här bloggposten.

Schweiz har i en folkomröstning röstat ja till att förbjuda minareter avslöjar Svenska Dagbladet. 58 % är för förbudet. När man röstar om något så måste man börja med att analysera vad som är problemet som man eventuellt vill åtgärda.

Schweiz har enligt media fyra minareter, ingen av dem används utan de är bara en del av arkitekturen. Det är alltså ett icke-problem. Det handlar inte om störande av grannar, sånt kan man reglera med andra lagar för övrigt. Istället är folkomröstningen symbolisk.

Man kan var mycket kritisk mot muslimska samfund. Faktum är att de alla är emot homorelationer och är homofientliga. De ska ha allvarlig kritik för det. Men intolerans är ett problem även bland många kristna och en del judiska samfund.

Det är varken lämpligt eller demokratiskt att förbjuda folk att ägna sig åt religion när det inte är negativt för någon annan. Av samma orsak vore det fel att förbjuda vissa partier därför att många ogillar dem. Om vi haft en folkomröstning i Sverige och 57 % hade röstat ja till att förbjuda Sverigedemokraterna som parti, hur demokratiskt hade det varit? Om Litauen skulle ordna en folkomröstning om deras förslag att förbjuda positiv information om homosexualitet hade även det varit helt absurt.

Men bör inte vi som är HBT trots det vara ganska positiva till att vissa partier i Schweiz jobbar emot homofientliga muslimska samfund?

Låt oss då granska vad de fem största partierna hade för attityder, dels till folkomröstningen i Schweiz 2005 om en partnerskapslag för homopar, dels om folkomröstningen om minaretförbud.

Emot partnerskapslag, för minaretförbud

SVP, högerpopulistiskt parti

För partnerskapslag, emot minaretförbud

SPS, socialdemokratiskt parti

FDP, liberalt parti

CVP, kristdemokratiskt parti

GPS, grönt parti

De partier som var engagerade för en partnerskapslag var emot minaretförbud. Det högerpopulistiska SVP har definitivt inte som syfte att värna bögars och lesbiskas rättigheter när de attackerar muslimer. Tvärtom så var de engagerade emot partnerskapslagen när det var folkomröstning 2005. Dessbättre röstade dock 58 % för partnerskapslagen som började gälla 1 januari 2007 i Schweiz.

Främlingsfientliga grupper och islamister låtsas hata varann men när det gäller könsroller, sexualitet, Prideparader etc så är de ofta ganska ense.

Vilka partier som var för vad i de två folkomröstningarna är avslöjande.

Andra artiklar om folkomröstningen DN Sds Dagen

Uppdatering 1

Dansk folkeparti vill att även Danmark folkomröstar om att förbjuda minareter. Ingen moské i Danmark har ännu någon minaret. Det avslöjar Ekstra Bladet.

Blir det något pressmeddelande från Sverigedemokraterna om folkomröstning här?

Uppdatering 2

Svenska Dagbladet berättar om folk i Schwiez som protesterar emot att i omröstningen blev förbud mot nya minareter.

Youssef Ibram blir intervjuad i SvD i en annan artikel (har redan tidigare länkat till den) där han jämför klocktorn med minareter.

–Tillåter man klocktorn ska samma sak gälla för minareter, säger han vilket får mig att undra om han då tycker att kyrkor ska få byggas i Saudiarabien.

–Det är ett problem mellan Väst och Saudiarabien, svarar han undvikande.

Det är ett fegt svar av imamen och tydliggör att en del som kritiserar intolerans mot dem själva accepterar intolerans mot andra grupper. För hur svårt vore det för Youssef Ibram att förtydliga att givetvis borde kristna få bygga kyrkor och kyrktorn i Saudiarabien eller vilket annat muslimskt land som helst.

Men hans feghet är ingen ursäkt för förbudet mot minareter. Två fel gör inte ett rätt.

Jag berättade tidigare att de flesta partierna i Schweiz var för partnerskapslagen när det var folkomröstning om den 2005. Ett av få partier som var emot var högerpopulistiska SVP. En av de mest centrala homodebatterna idag i Schweiz är om samkönade par ska få adoptera vilket ännu inte är möjligt. Socialdemokraterna, liberalerna och de gröna är för medan det högerpopulistiska SVP och kristdemokraterna är emot.

Tyska förbundsrådet emot diskrimineringsförbud.

Förbundsrådet i Tyskland har idag haft en omröstning om ett förslag att i konstitutionen införa ett förbud mot diskriminering p.g.a. "sexuell identitet". Det avslöjar den tyska HBT-föreningen LSVD på sin hemsida.

Sedan många år så har landets konstitution ett motsvarande förbud för diskriminering p.g.a. kön, etnicitet, funktionhinder etc. Tyvärr var majoriteten i förbundsrådet emot att även HBT-personer ska få ett explicit skydd i konstitutionen. Den juridiska tolkningen av orden "sexuell identitet" är i Tyskland att det även skyddar transpersoner.

De gröna och vänstersocialistiska Linke har i flera år jobbat för att landet ska ha ett förbud mot diskriminering av HBT-personer i konstitutionen. Häromåret gjorde socialdemokratiska SPD en helomvänding och sa ja till reformen. Men eftersom det är borgerlig majoritet i parlamentet efter senaste valet i september i år är det inte tillräckligt.

Både kristdemokratiska CDU-CSU och liberala FDP är negativa till reformen som de menar inte är annat än symbolpolitik. Till viss del är det sant, men i ett land som Tyskland där en författningsdomstol prövar landets lagar i relation till konstitutionen så har det betydelse vad som är med i konstitutionens förbud mot diskriminering. Liberalerna är annars ett HBT-vänligt parti vilket inte kristdemokraterna är.

Det som dock är positivt är att kristdemokraterna i Hamburg och kristdemokraterna och liberalerna i Saarland röstade för diskrimineringsförbudet p.g.a sexuell identitet. Visserligen så regerar de regionalt tillsammans med De gröna men hade de borgerliga politikerna verkligen varit engagerade emot förslaget hade de enkelt kunnat stoppat delstaterna att rösta för det.

Förbundsrådet är den del av det tyska parlamentet som är indirekt vald. Varje delstat får ledamöter där i relation till sin befolkning och i omröstningar så röstar alla från varje delstat likadant. De måste alltså enas först regionalt hur de ska rösta i förbundsrådet.

Förslaget ska nu behandlas även i den direktvalda förbundsdagen, men eftersom kristdemokraterna och liberalerna har majoritet där så blir det även ett nej vid den omröstningen.

Det är nog ingen slump att det var bl.a. kristdemokraterna i Hamburg som var positiva till bättre skydd för HBT-personer. Stadens borgmästare Ole von Beust är en öppet homosexuell kristdemokratisk politiker och Hamburg är en av få tyska regioner som helt likställt reglerna för samkönade och olikkönade par.

Ofta är ju kristdemokrater negativa till homoreformer i diverse länder, men vissa av partierna har blivit HBT-vänliga.

I Nederländerna så är kristdemokratiska CDA, som för övrigt är landets största parti, för såväl en könsneutral äktenskapslag, homoadoptioner och inseminationer för lesbiska kvinnor.

I Belgien så är CDV (de flamländska kristdemokraterna) för en könsneutral äktenskapslag och inseminationer för lesbiska kvinnor, partiet har även accepterat homoadoptioner.

I Sverige har grundlagen (regeringsformen kapitel 1) ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning sedan 2003. Alla riksdagspartier röstade ja till det men det är bara en s.k. målsättningsparagraf alltså att det har symbolisk betydelse.

En enig Grundlagsutredning, med representanter för alla riksdagspartier, sa december 2008 ja till att även förbjuda diskriminering p.g.a sexuell läggning i regeringsformen 2 kapitlet. Det betyder att domstolar kan pröva om lagar är förenliga med det diskrimineringsförbudet. Regeringen planerar att lämna en proposition om bl.a. det förslaget i december i år.

Eftersom det är en grundslagsförändring måste riksdagen rösta om det två gånger med ett val emellan. Det betyder att det nya diskrimineringsförbudet som skyddar bögar och lesbiska börjar gälla 2011. I Europa idag är det bara Portugal som redan har ett sådant förbud.

Även EU har ett tydligt förbud mot diskriminering p.g.a sexuell läggning efter att Lissabonfördraget börjar gälla december 2009.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Påven och högerkristna republikaner hycklar.

Vi vet att en del jobbar emot förbättrade rättigheter för bögar och lesbiska. I USA är den kristna högern med koppling till republikanerna värst. I Europa är påven och katolska kyrkan ofta skyldiga till den typen av intolerans. Bl.a. så engagerade sig Vatikanstaten förra året emot en FN-resolution för att alla länder som har förbud mot homorelationer för vuxna ska avskaffa de lagarna.

Men hur beter sig folk från homofientliga grupper? De som låtsas snacka om etik och moral?

Om vi börjar med katolska kyrkan så har det i land efter land avslöjats skandaler där katolska präster ägnat sig åt vidriga sexuella övergrepp på barn. Vilket är illa nog. Men katolska kyrkan har ofta även skyddat dem och inte barnen efter avslöjandena.

Tidningen Dagen berättar om en ny rapport från Irland.

Det katolska ärkestiftet i Dublin "mörkade" omfattande sexuella övergrepp mot barn långt in på 90-talet, fastslår en utredning.

Rapporten, som sammanställts på regeringens uppdrag, granskar händelser i den irländska huvudstaden mellan 1975 och 2004. En liknande utredning fann nyligen att övergrepp tidigare begåtts på skolor och barnhem som drevs av kyrkliga organisationer.

Skuggan faller nu tung över både kyrkliga företrädare och statsanställda som kände till att det förekom övergrepp. Katolska kyrkans rykte och tillgångar sattes i första rummet när man prioriterade att undvika skandaler, heter det.

Alla andra överväganden, inräknat barnens väl och ve och rättvisa för de utsatta, underordnades", skriver författarna till rapporten, som offentliggjordes av justitiedepartementet på torsdagen, jämte en ursäkt från regeringen.

En av de präster som nu pekats ut har medgett övergrepp mot fler än 100 barn, medan en annan har erkänt att han gjorde sig skyldig till övergrepp varannan vecka i 25 år.

Vad är det för människor som jobbar som präster och ägnar sig åt sånt? Hur är det möjligt?

Artikeln i Dagen kommenterar också att påven skulle vara engagerad emot problemet.

Påven Benedictus XVI har fördömt prästerskapets övergrepp och sagt att de skyldiga bör ställas inför rätta. När han besökte USA 2008 träffade han personer som blivit utsatta.

Men då vill jag rekommendera bloggaren Aletheia som skriver om att påven själv ska ha varit inblandad i att försöka undvika att ansvariga pedofilpräster blev åtalade. Bloggaren har också med en länk till en artikel i tidningen London Evening Standard.

Från artikeln.

The Pope played a leading role in a systematic cover-up of child sex abuse by Roman Catholic priests, according to a shocking documentary to be screened by the BBC tonight.

In 2001, while he was a cardinal, he issued a secret Vatican edict to Catholic bishops all over the world, instructing them to put the Church's interests ahead of child safety.

The document recommended that rather than reporting sexual abuse to the relevant legal authorities, bishops should encourage the victim, witnesses and perpetrator not to talk about it. And, to keep victims quiet, it threatened that if they repeat the allegations they would be excommunicated.

Det här är något som svenska tidningar borde skriva om. Är det sant det som London Evening Standard berättar så är skandalen ännu värre för katolska kyrkan.

I USA har den ena efter den andre bland högerkristna politiker och präster, många av dem har varit heterosexuellt gifta, avslöjats med att ha haft sex med män. Trots att de som politiker och debattörer engagerat sig emot förbättringar för bögar, lesbiska och bisexuella. Ett sanslöst hyckleri givetvis.

Jag vill rekommendera det satiriska TV-programmet The Daily Show. Har inte kollat det tidigare men USA-HBT-siten 365gay har för några dagar sedan samlat ihop några av deras bästa program av de som haft som tema homofientliga politiker inom republikanerna.

Här är länken till programmen. Bäst är den del som handlar om att republikanerna placerade sin senaste kongress i staden Minnesota för att deras manliga politiker skulle få möjlighet att ha sex med andra män på en offentlig toalett där.

Ofta är satir den effektivaste metoden för att avslöja inskränkthet och intolerans.

Konservativa som snackar om "moral" beter sig inte bättre än befolkningen generellt. Ibland tvärtom sämre.

Tyskland stoppar EU-förslag mot diskriminering

Den 30 november i år hade Sveriges borgerliga regering planerat att hela EU skulle säga ja till ett nytt direktiv mot diskriminering. Eftersom Sverige är ordförandeland i EU det här halvåret har det varit statminister Fredrik Reinfeldt (m) och övriga i regeringen som haft ansvar att förbereda planerna för ett nytt direktiv.

En viktig förändring i direktivet, som EU-kommissionen lämnat och EU-parlamentet godkänt, är att diskriminering p.g.a. sexuell läggning, funktionshinder, ålder och religion blir förbjuden inom alla samhällsområden och inte som idag bara inom arbetsmarknaden. Alla länder är däremot redan skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. kön och etnicitet inom alla samhällsområden.

Men tyvärr så stoppar Tysklands nya borgerliga regering planerna. De skrev redan i sin regeringsdeklaration från oktober i år att de är emot direktivet som de menar är "byråkratiskt". Det här avslöjar också problemet med att varje land inom unionen har vetorätt inom många områden, dvs att det är tillräckligt att ett land är emot ett förslag för att det ska bli nej.

En del har kritiserat att det nya Lissabonfördraget orsakar mer överstatlighet inom unionen men en viktig orsak är just att förhindra att ett land ska blockera förslag som övriga länder är eniga om. Det är givetvis inget som hindrar att det blir nya förhandlingar om direktivet mot diskriminering men man hinner inte med att få ihop någon kompromiss i höst.

I Sveriges riksdag är alla partier för förslaget till nytt direktiv mot diskriminering. Sverigedemokraterna är däremot emot det och menar att EU inte ska ägna sig åt lagar mot diskriminering utan att det är varje lands eget ansvar.

Alla riksdagspartier i Sverige är även för att förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet ska vara med i direktiv mot diskrininering inom EU men har accepterat att det måste vänta eftersom det inte blev en del av förslaget när partigrupper i EU-parlamentet skulle försöka enas.

Transsexuella har skydd av förbudet mot diskrimering p.g.a. kön, det är en tydlig policy från EU. Däremot saknar övriga transpersoner ett sådant skydd från direktivet. Men givetvis har länder i unionen möjlighet att själva ha tuffare lagar mot diskriminering än direktivet, Sverige är ett av få länder som förbjuder diskriminering p.g.a. könsidentitet.

Annars är det även en del positivt som händer inom EU. Idag har EU-parlamentet antagit en resolution om det s.k. Stockholmsprogrammet som handlar om rättspolitik i unionen 2010-2014. Bl.a. så kräver EU-parlamentet att alla länder i unionen ska erkänna homoäktenskap, partnerskap etc. från andra länder när folk flyttar dit och att EU tydligare och effektivare ska bekämpa hatbrott.

ILGA-Europe är motsvarigheten till RFSL på Europanivå. Från deras hemsida.

The European Parliament today adopted a resolution on the Multi-annual programme 2010-2014 regarding the area of freedom, security and justice, known as the Stockholm programme. By adopting this text, the European Parliament is calling on Member States "without prejudice to national legislation on family law, to ensure freedom of movement for EU citizens and their families, including both registered partnerships and marriages" in accordance with EU legislation, and "to avoid all kinds of discrimination on any ground, including sexual orientation" (paragraph 31).

The European Parliament further stressed the need to establish EU-level anti-hate crime legislation, noting that the "growing intolerance within the EU" also needs to be tackled "by further legislative actions on the field of hate crime on European level" (paragraph 21a).

Michael Cashman and Ulrike Lunacek MEPs, Co-presidents of the European Parliament's Intergroup on LGBT Rights, referred to the adoption of the text as "a step towards equality for all European citizens, although we regret that the resolution stops short of fully recognising same-sex unions." They continued: "The European Parliament has just sent a clear message that Member States need to ensure the freedom of movement of all families, and recognise unions between all EU citizens, regardless of their sexual orientation. The text goes in the direction of an EU-wide recognition of all unions contracted in Member States; this is good news for all EU citizens, but we will need to keep up the pressure on EU institutions and Member States in the coming years to fully recognise same-sex unions—only then will we have genuine equality."

EU vill stoppa diskriminering i samfund.

EU-kommissionen kritiserar Storbritannien för att landet tillåter religiösa samfund att diskriminera homosexuella och bisexuella. Det är inte förenligt med EU:s nuvarande direktiv. Storbritanniens socialdemokratiska regering håller på att förbereda en ny sammanhållen lag mot diskriminering men parlamentet har ännu inte röstat om förslaget.

Från brittiska HBT-siten Pinknews.

The European Commission is putting pressure on the British government to drop the exemptions from equality legislation by religious organisations who currently have the right to refuse to employ LGBT (lesbian, gay, bisexual and transgendered) staff.

The opt out allows churches and other organisations to refuse to employ gay people in order "to avoid conflicting with the strongly held religious convictions of a significant number of the religion's followers". Although there have been successful cases at employment tribunals questioning the implementation and interpretation of the opt-out

The Observer reports that the Commission wrote to the British government to warn that it has not fully implemented EU directives that prohibit discrimination on the basis of sexuality....

The ruling means the government will be forced to place new clauses into the Equality Bill which is currently making its way through parliament. But it will still allow churches to refuse to employ a gay man as priest for example.

"This ruling is a significant victory for gay equality and a serious setback for religious employers who have been granted exemptions from anti-discrimination law," gay rights campaigner Peter Tatchell told the Observer.

Jag håller med om EU:s policy. Religiösa samfund bör ha rätt att kräva att präster, imamer, rabbiner etc. ska följa deras teologi. Men om de driver ett café, en skola eller något hem för bostadslösa måste de givetvis som andra följa lagarna mot diskriminering inom arbetsmarknaden. Det är inte teologiska jobb och ibland är det även skattepengar som betalar verksamheten.

Men den brittiska regeringens förslag till ny lag mot diskriminering innehåller också flera positiva saker för bögar och lesbiska. Bl.a. kräver lagen att alla delar av den offentliga sektorn blir skyldiga att främja likabehandling p.g.a. kön, etnicitet, sexuell läggning etc.

Ett problem med lagförslaget är att det bara ger tydligt skydd för transsexuella (människor som planerar eller som har bytt kön juridiskt) men inte för övriga transpersoner. De brittiska liberalerna är för ett skydd för alla transpersoner men socialdemokraterna och de konservativa har ännu inte sagt ja till det.

När Storbritannien för några år sedan förbättrade skyddet för bögar och lesbiska när det gäller bl.a. försäljning av varor och tjänster så protesterade många kristna samfund. Det var nästan samma debatt som det är om diskriminering inom arbetsmarknaden inför den nya lagen. Det är en kontrast mot Sverige där religiösa samfund oftast accepterat att riksdagen säger ja till nya lagar mot diskriminering av HBT-personer.

Men givetvis är det inte så enkelt som att svenska kristna är homovänliga och brittiska kristna negativa.

I staden Liverpool har sex samfund tillsammans offentligt fördömt homofientliga hatbrott. Extra viktigt i en stad där ca hälften av eleverna är i religiösa friskolor.

Från en annan Pinknewsartikel.

Leaders of the six main Christian churches in Liverpool have released a joint statement condemning homophobia in the city....

The statement came from the Roman Catholic, Anglican, Methodist, United Reformed, Baptist and Society of Friends (Quakers) churches.

It said: "The church leaders condemn this latest homophobic attack and extend their sympathy to James Parkes' family. "We are concerned by the number of homophobic incidents on Merseyside. "The leaders of the churches in Liverpool believe it is wrong for anyone in the community of which we are all part to be victimised, or threatened with victimisation, on account of their race, creed, colour or sexual orientation. "We affirm our commitment to work with others to build a community where all can have their place of belonging, feel welcome and live in safety.

Även Sverige har en del homofientliga kristna. Tidningen Dagen avslöjar att Lennart Sacredeus och Tuve Skånberg kandiderar inför riksdagsvalet 2010 och har fått flest röster i partiets provval i sina respektive distrikt. Sacredeus och Skånberg är del av den extrema, tydligt homofientliga minoriteten i Kristdemokraterna.

Nu är ju listorna ännu inte avgjorda. Och med kd:s dåliga opinionssiffror kanske de inte blir riksdagsledamöter även om de skulle hamna först på kd-listorna och partiet är kvar i riksdagen efter 2010. Dessbättre är det andra i Kristdemokraterna som jobbar för att politiken ska bli homovänligare.

Uppdatering 1

Även tidningen Dagen skriver om att EU vill stoppa diskriminering i samfund. De skriver om det några timmar efter att jag publicerat bloggposten. Trots att nyheten egentligen är några dagar gammal. Kanske de hittat nyheten här men det bjuder jag på om det är så. Ju fler som skriver om det desto bättre.

Debatt om dödsstraff för homorelationer i Uganda.

Vi är vana vid att utvecklingen blir bättre och bättre när det gäller respekt för mänskliga rättigheter för bögar och lesbiska. Även om det ibland är en långsam process. Men i vissa länder är tendensen tvärtom en försämring.

I Uganda lämnade en parlamentsledamot från det regerande partiet tidigare i höstas ett förslag som skulle döma till dödsstraff för en del homorelationer mellan frivilliga vuxna människor.

Från den brittiska HBT-siten Pinknews.

A Ugandan MP has proposed that lawmakers should create a new crime of "aggravated homosexuality", which would be punishable by death.

Ndorwa West MP David Bahati, of the ruling party, tabled the private member's bill in parliament on Tuesday.

According to his bill, those convicted of having gay sex with disabled people and those under the 18 would face the death penalty.

The bill, titled the Anti-Homosexuality Bill 2009, would give the same punishment to anyone infected with HIV who has sex with someone of the same gender.

It also imposes life imprisonment on those who have homosexual sex. Although this is already the case in Uganda, the new law widens the definition of the offence.

Other offence include promoting homosexuality, aiding and abetting homosexuality and keeping a house "for purposes of homosexuality".

Bahati said his bill would protect children, youths and the "traditional family".

Många har, med rätta, tydligt fördömt lagförslaget.

Från en annan Pinknewsartikel.

Gay and human rights groups have condemned the proposed laws, saying they would violate basic human rights.

In a statement, 17 groups expressed their concern over the bill, titled the Anti-Homosexuality Bill 2009.

Kate Sheill, Amnesty International’s expert on sexual rights, said: “Certain provisions in this bill are illegal; they are also immoral. They criminalise a sector of society for being who they are, when what the government should be doing instead is protecting them from discrimination and abuse.”

Others warned it would lead to a rise in HIV infections, while some warned that other minority groups were likely to find themselves receiving similar treatment.

Victor Mukasa, of the International Gay and Lesbian Human Rights Commission, said: “This inflammatory bill will be taken as further confirmation that it is okay to attack or even kill people perceived to be lesbian, gay, bisexual, or transgender. It is the government’s responsibility to immediately withdraw this dangerous proposal.

Politiker från EU, USA, Frankrike, Storbritannien och flera andra länder har också fördömt det groteska lagförslaget. Och även i Sverige har det varit debatt.

Hans Linde (v) har i riksdagen lämnat en fråga till biståndsminister Gunilla Carlsson (m) om situationen för bögar och lesbiska i Uganda. Birgitta Ohlsson har lämnat en fråga till utrikesminister Carl Bildt (m).

Carl Bildt svarade 18 oktober 2009. Från HBT-siten Qx.

Idag svarade utrikesminister Carl Bildt (m) på riksdagsledamoten Birgitta Ohlssons (fp) skriftliga fråga om hur svenska regeringen kommer agera när det gäller lagförslaget ”Anti Homosexuality Bill” som just nu diskuteras i Ugandas parlament.Carl Bildt skriver att Sverige under en ”längre tid drivit frågan om HBT-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna i dialog med ugandiska regeringen.”Bildt skriver att det i den ”samarbetsstrategi” som finns för utvecklingsarbetet med Uganda som gäller fram till 2013 ingår att verka för HBT-personers mänskliga rättigheter.

”Förutom icke-diskriminering som huvudprincip i förhållande till t.ex. tillgång till service (som hiv-prevention samt hälso- och sjukvård) handlar det i Uganda om flera grundläggande friheter, som föreningsfriheten och yttrandefriheten, samt om rätten till privatliv.”Bildt utlovar att Sverige fortsatt skall stödja organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter i landet liksom regionala initiativ som fokuserar på HBT.frågor.”Sverige förväntar sig att Uganda efterlever sina folkrättsliga åtaganden rörande mänskliga rättigheter. Det nya lagförslaget strider såväl mot internationella åtaganden som Ugandas grundlag.”

Gunilla Carlssons svar.

I drygt 80 länder är homorelationer totalförbjudna. Av dem så har 9 länder dödssstraff för samkönade relationer, de är alla muslimska. Om Uganda säger ja till förslaget så blir det även ett kristet land som har den typen av straff .

Inget land i Europa har idag totalförbud för samkönade relationer. Men situationen är generellt mycket svår för både bögar och lesbiska i Vitryssland.

Uppdatering 1

Nu har även Ugandas president, Yoweri Museveni, blandat sig i debatten om homorelationer.

Från den brittiska HBT-siten Pinknews.

The president of Uganda, Yoweri Museveni, has claimed that European gays are "recruiting" Ugandan citizens.

Speaking at the Young Achievers Awards ceremony on Saturday at the Kampala Serena Hotel, he said: "I hear European homosexuals are recruiting in Africa.

“We used to have very few homosexuals traditionally. They were not persecuted but were not encouraged either because it was clear that is not how God arranged things to be.”

According to the Daily Monitor, he added: “You should discourage your
colleagues [who are gay] because God was not foolish to do the way he arranged.

"Mr and Mrs, but now you have to say Mr and Mr? What is that now?”

Det måste vara jobbigt för en president att kalla ett par Mr och Mr. Han får väl trösta sig med att en del vita rasister menar att det är helt absurt att en svart människa är president i Uganda. Många kristna samfund i Europa stödde den kolonialism som gjorde att vita styrde över nästan hela Afrika sent 1800-tal. Kolonialismen har varit den viktigaste orsaken till att delar av Afrika är kristet.

Förmågan att älska någon av samma kön är inte "importerat" till Afrika. Det är däremot kristendomen.

Till något annat. En ledamot i Missionskyrkans styrelse kritiserar att samfundet sagt ja till att tillåta homovigslar. Det berättar Dagen.

Från artikeln

Göran Kihlström menar att det bästa hade varit om Svenska missionskyrkan väntat med beslutet tills den planerade sammanslagningen med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan har genomförts.

Argumentet hade onekligen kunnat tas på allvar om det inte vore för att Metodistkyrkan redan sagt nej till homovigslar, något som Kihlström tydligen inte är kritisk emot.

Dikter om homokärlek? Jo, men visst.

Man blir glad när man kollar reportaget från Nordnytt om killarna från industriprogrammet på en skola i Piteå. De har ägnat sig åt att skriva en diktbok om homo- hetero- och bisexuell kärlek. Arbetargrabbar med dialekt. Och de har tydligen gillat projektet.

Ja, det är sant. Och en kille läser upp en dikt i reportaget. Visst är han söt när han ska resonera om varför han gillade jobbet med dikterna.

Ellinor Eriksson, HBT-politiskt ansvarig i socialdemokratiska ungdomsförbundet, tipsade om reportaget.

62 % i Vitryssland för att förbjuda gayparader.

De flesta i Vitryssland är för landets förbud mot gayparader. Trots att det inte är förenligt med mänskliga rättigheter som demonstrationsfrihet och rätten att inte bli diskriminerad. Men något fler är positiva till gayparader i huvudstaden Minsk än i resten av Vitryssland. Det visar en opinionsmätning från Novak Institute som den ryska gayföreningen Project GayRussia.Ru beställt.

Föreningen har en artikel om enkätresultatet på sin hemsida.

An opinion poll ordered by the Russian LGBT Human Rights Project GayRussia.Ru revealed today that 42% of people living in Minsk are not opposed to the organization of public actions by representatives of sexual minorities.

This is the first public opinion poll to monitor the attitude of Belarusian people towards homosexuals.

The results published today show that among the residents of Minsk 25.9% believe that gays should have the right to hold public events, while another 16.5% of respondents said they do not care.

At the country level, the overall number of supporters of public actions of gays and lesbians is 14.1% and 24% are indifferent.

The survey showed that 57.7% of respondents in Minsk reject the right of sexual minorities to hold any peaceful public event. At the country level, the result goes to 61.9%.

Vitryssland är det land i Europa som har den värsta situationen när det gäller HBT-rättigheter. Det är inte någon formell lag emot HBT-föreningar men i praktiken är de förbjudna och folk som trots det engagerar sig trakasseras ofta av polis och myndigheter. Gayparader är inte tillåtna och öppet homosexuella och bisexuella får inte jobba i försvaret.

Även de flesta inom den opposition som kallar sig demokratisk är homofientlig. Ofta har de vägrat att ha något som helst samarbete med gayföreningar. Visserligen så använder regimen propaganda emot den politiska oppositionen och kallar dem för att vara homosexuella, syftet är att utnyttja de homofientliga värderingarna som är vanliga i Vitryssland.

Men det är ingen ursäkt för att oppositionen fegt tiger när HBT-aktivister blir trakasserade. Vissa saker kompromissar man inte om hur än opinionen är. Hade någon accepterat om de inte hade velat ha något som helst med judiska grupper att göra därför att antisemitism är vanligt i Vitryssland?

Men ryska och vitryska HBT-föreningar planerar att arrangera en Pridefestival i Vitrysslands huvudstad Minsk nästa år. Festivalen blir nog förbjuden och det ska bli intressant att följa om arrangörerna trots det försöker fixa någon parad eller möte som folk gjort i Moskva.

Från artikeln.

The second Slavic Pride will be held in Minsk on May 15, 2010. Alike this year, the event is a joint project between Belarusian and Russian LGBT activists.

During the first Slavic Pride last May in Moscow, 32 Russian and Belarusian activists were arrested and charged for conducting an illegal action. The gay march had been banned by the Moscow Mayor who publicly called gay prides a “satanic gathering”....

The poll released today can be compared with a survey conducted in May 2007 by Levada Center for GayRussia.Ru which found that only 12.8% of people living in Moscow were in favour of a march in support of human rights of sexual minorities with 21.1% indifferent to it.

The new poll was ordered by Project GayRussia.Ru and conducted by the Novak Institute on a sample of 1’100 individuals aged 18 and older from 27 September to 12 October 2009.

Diktaturregimen i Vitryssland har tidigare haft mycket bra relationer med Ryssland men de har försämrats de senaste åren. Det är en orsak till att Vitryssland försiktigt försökt närma sig EU. Det avslöjar Svenska Dagbladet.

Ännu är det inte på allvar någon debatt om att Vitryssland ska söka medlemskap i EU. Men för det skulle det krävas mycket radikala reformer eftersom landet är en diktatur utan respekt för mänskliga rättigheter. Bland länder i Europa så är det bara Vitryssland som inte får vara med i Europarådet, en förening för länder både i och utanför EU. Orsaken är att Vitryssland inte är demokratiskt.

Missionskyrkan säger ja till homovigslar.

I helgen har Missionskyrkans styrelse avgjort att samfundet ska tillåta sina lokala församlingar att viga samkönade par.

Från tidningen Sändaren, som har koppling till Missionskyrkan.

Pastorer i Svenska Missionskyrkan får erbjuda vigsel av samkönade par från 1 mars 2010. Till dess ska också kyrkans teologiska kommitté framställa en vigselordning för sådana vigslar. Samtidigt ska Missionskyrkan inom ramen för Sveriges Kristna Råd verka för civilrättslig registrering av äktenskap.

Det beslutade missionskyrkans styrelse vid ett sammanträde på Lidingö på lördagen. I beslutet betonas också att pastorer och församlingar har rätt att inte erbjuda vigsel av samkönade par. Missionsföreståndare Göran Zettergren och styrelsens ordförande Ulf Hållmarker fick vid sammanträdet i uppdrag att tillskriva församlingarna för att beskriva bakgrund till och tillämpning av det fattade beslutet.

Beslutet var inte oväntat sedan missionskyrkans teologiska kommitté tidigare i höst rekommenderat en ordning där de lokala församlingarna får avgöra om samkönade vigslar. Beslutet var inte enigt. Elva av 16 ledamöter röstade för, medan fem reserverade sig och ville att ärendet skulle fortsatt beredas. Missionskyrkans ledningsgrupp som inte har rösträtt i styrelsen står enligt uppgift till Sändaren med ett undantag – Bertil Svensson som ansvarar för den internationella verksamheten – bakom beslutet.

11 av 16 betyder att ca 70 % av Missionskyrkans styrelse röstade ja till tillåtande av homovigslar . De som reserverade sig argumenterade främst för mer beredning vilket betyder att någon eller några av dem möjligen i sak hade sagt ja till reformen senare. När Svenska kyrkans styrelse hade omröstning juni 2009 var det ca 80 % som var för homovigslar och på kyrkomötet oktober 2009 ca 75 %.

Missionskyrkans ja till samkönade vigslar är inte så entydigt som Svenska kyrkans. Det senare samfundet kräver att varje församling har ansvar för att möjliggöra homovigslar där medan Missionskyrkan inte har några sådana krav. Men trots det är det givetvis en mycket tydlig signal från Sveriges tredje största samfund.

Samkönade vigslar har nu blivit närmast mainstream inom svensk kristenhet. Så sent som för några år sedan argumenterade både Svenska kyrkan och Missionskyrkan för att man borde reservera äktenskap för heteropar även för borgerliga vigslar.

Att två av de tre största samfunden i Sverige nu är för homovigslar betyder att även stödet för den könsneutrala äktenskapslag som riksdagen röstade ja till i våras är tydligt. Den teologiska debatten fortsätter nog i flera år till. Men Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna blir mer och mer marginaliserade när det gäller borgerliga homoäktenskap för varje samfund som erkänner även samkönade vigslar.

Även den kristna tidningen Dagen har en artikel om Missionskyrkans ja till homovigslar.

Fem delstater i USA har sagt ja till homoäktenskap. Tyvärr är det många kristna samfund som är engagerade emot både en könsneutral äktenskapslag och andra viktiga HBT-reformer.

Från tidningen Dagen.

Den så kallade Manhattandeklarationen är resultatet av ett initiativ från ortodoxa, katolska och evangeliska kristna som togs i slutet av september....

Vi är ortodoxa, katolska och evangeliska kristna som har samlats i denna stund för att åter bekräfta fundamentala sanningar om rättvisa och det allmännas bästa, och att uppmana andra medborgare, såväl troende som icke troende, att förena sig med oss i definitionen av dem.

De tre sanningarna är:
• Mänskligt livs helgd (1 Mos 1:27, Joh 10:10)
• Värdigheten av äktenskapet som en förening av man och hustru (1 Mos 2:23-24, Ef 5:32-33)
• Rätten till samvets- och religionsfrihet (Jes 61:1, Matt 22:21)

Jag ska inte kommentera den teologiska debatten. Det är något som varje samfund själv har ansvar för. Men jag vill förtydliga att inget samfund blivit tvunget att viga samkönade par i något land eller någon delstat hittills.

När de konservativt kristna kopplar ihop sitt engagemang emot en könsneutral äktenskapslag med religionsfrihet så är det nonsens. Tvärtom så ökar en könsneutral äktenskapslag religionsfriheten eftersom man då tillåter samfund som själva vill viga samkönade par att göra det, samtidigt som de konservativa samfunden behåller sin rätt att neka den typen av vigslar.

Religionsfrihet om något.

Uppdatering 1

Även Baptistförbundet, ett annat frikyrkosamfund, accepterar samkönade vigslar. Men de har inte haft något styrelsemöte om det utan har tidigt kommenterat att varje församling själv får avgöra sin policy. Baptistförbundet har själv info om det på sin hemsida när av dess församlingar, Norrmalms Baptistförsamling, sa ja till homovigslar 18 oktober 2009.

Missionskyrkan planerar att tillsammans med Baptistförbundet och Metodistkyrkan bilda ett gemensamt samfund. Metodistkyrkan är emot samkönade vigslar.

Jag skrev att av de tre största samfunden i Sverige har nu två sagt ja till att tillåta homovigslar. Det av de tre som är emot samkönade vigslar är Pingströrelsen som är det näst största samfundet i Sverige. Pingströrelsen har ofta varit bland de mest konservativa och homofientliga bland de svenska kristna samfunden.

Yttrandefrihet.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

Första delen kallade jag Hopp, andra delen Besinning, tredje delen Dömande, fjärde delen Mörker, femte delen Köp dig lycklig, sjätte delen Tröst, sjunde delen Framgångsrik, åttonde delen Syndabock, nionde delen Flyktsoda. Använd sökfunktionen för de bloggposterna.

Det här är tionde delen, "Yttrandefrihet".

Sticks and stones may break my bones, but words will never hurt me.

Det är en välkänd barnramsa i USA. I en barnramsa är det enkelt. I verkligheten är det mer komplicerat. För visst kan ord såra mer än slag ibland.

Det är orsak att citera Engelbrekt. Ni vet han som skrev klokt om frihet på 1400-talet. Men de flesta känner bara till de första två raderna.

Frihet är det bästa ting
som sökas kan världen kring
för den som friheten kan bära

Den tredje raden skulle med dagens språk betyda att man har ansvar för att hantera sin frihet. Med frihet följer ansvar.

Av någon orsak så är det främst folk till höger politiskt som försvarar yttrandefrihet i Sverige. Som problematiserar hetslagar. Vänstern accepterar ofta den typen av lagar utan problem.

Annat är det i Storbritannien och USA. Där är det folk både från högern och vänstern som protesterar mot inskränkningar av yttrandefriheten. Kanske det har historiska orsaker.

Storbritannien och USA hade en betydande yttrandefrihet redan på 1800-talet när de flesta andra länder fängslade folk som skrev sådant som ansvariga politiker och kungar ogillade.

När det var svält i Sverige i mitten på 1800-talet så publicerade en liberal tidning menyn på en middag som kungen och hans gäster haft. Det var typ 10-15 rätters middag. Den som var ansvarig för tidningen blev åtalad för uppvigling. Trots att han inte publicerat annat än vad som varit på middagen med politiska gäster. Många socialdemokratiska politiker blev åtalade i slutet av 1800-talet för att de var för kritiska mot kungen och regeringen. De blev åtalade för något som vissa kallade för socialistlagen. I USA, Kanada och flera andra länder har försök att inskränka yttrandefrihten för pornografi främst haft som konsekvens att porr som har koppling till minoriteter som HBT blivit förbjudna.

Även om fattiga i Storbritannien och USA saknade många viktiga rättigheter på 1800-talet så hade de oftast yttrandefrihet. Även om få hade möjlighet att utnyttja det själv (analfabetism etc) så kunde radikala politiker och journalister offentligt kritisera behandlingen av fattiga och folk med problem.

Men yttrandefriheten är inte så enkel givetvis. Det konstaterade redan Engelbrekt. Yttrandefriheten kan även utnyttjas för att hetsa mot grupper. Nazisterna i Tyskland är kända för det.

I USA har man försökt analysera varför folk hatar en del minoriteter. Vad är det som startar processerna? De konstaterade att det ofta är okunskap. Men även folk med kunskap om en viss grupp kan hata dem. Den tydligaste orsaken till förföljelse är att man avhumaniserar en grupp av människor. Dvs om de egentligen inte är riktiga människor så blir det enklare att förfölja, slå och senare mörda dem.

Den nazistiska filmen från 1930-talet om judar som råttor vet många om idag. Genom att nazisterna låtsades att judarna var som råttor som var ett hot mot andra tyskar så försökte de fixa acceptans för förföljelsen av gruppen. Det är ju enklare att slå och döda någon människa som egentligen inte är människa eller hur?

Sådana exempel har det också varit i Bosnien och Rwanda på 1990-talet. Men även i vårt trygga Sverige har vi ännu 2009 hatbrott. De ansvariga är inte bara nazister och psykopater. Utan även folk som i övrigt ofta är "vanliga". Grannar, arbetskamrater etc.

Dels givetvis de som slår och mördar bögar, lesbiska, judar, svarta, muslimer etc. Men även de som aldrig skulle slå men som inte protesterar när någon av deras vänner ägnar sig åt sådant. De tiger. Och de ansvariga konstaterar att det är en legitimitet, tigandet.

Så visst är yttrandefriheten problematisk ibland. Men vad är alternativet? Vi kan fixa hur många lagar som helst, men om folk inte konstaterat sitt ansvar så fungerar det inte. Vi har väl alla sagt sådant som vi egentligen inte menat. Vissa kan bli provocerade. Så fungerar vi människor.

Vi som har bloggar måste relatera till vad vi skriver. Har jag själv aldrig skrivit något som jag efteråt ångrat? Jo, givetvis. Sedan jag startade min blogg konstaterar jag att jag ibland kunde förhållt mig annorlunda i en viss situation. Men så är det nog för de flesta bloggare. Eller för den delen för oss alla som människor i relation till andra. Men ibland är det bättre att göra något, om än inte 100 % rätt, än att tiga.

Att oprovocerat sprida propaganda igen och igen är något annat. Vissa har reagerat på Sverigedemokraternas artikel i tidningen Aftonbladet om muslimer. Själv menar jag att reaktionen ibland blivit något hysterisk. Givetvis förtjänar artikeln allvarlig kritik men det måste ju vara proportioner. Men om sd fått möjlighet att dag efter dag ha den typen av artiklar i tidningar. Om minoriteten som "är ansvarig för problemen". Det skulle få konsekvenser för samhället.

Som Engelbrekt konstaterade. Med frihet följer ansvar.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Uppdatering 1

Som väntat sa Jan Björklund tyvärr inget om HBT-rättigheter i sitt inledningsanförande på folkpartiets landsmöte (kongress). Däremot EU-minister Cecilia Malmström, som senare som bekant ska bli EU-kommissionär. I sitt tal till landsmötet så sa hon att det är flera problem inom unionen och det första exemplet hon refererade till var Litauen och deras försök att förbjuda positiv information om homorelationer.

Från Svenska Dagbladet

Hon förespråkar också någon form av böter mot medlemsländer som inte lever upp till de mänskliga rättigheterna och i slutändan uteslutning vid "flagranta överträdelser".

– Om man lägger fram en lagstiftning som allvarligt kränker en grupp av etnisk karaktär eller på grund av sexuell läggning är det rimligt att man först får en tillsägelse från kommission och om det inte hjälper någon slags sanktion, sade Cecilia Malmström.

Inom de närmaste dagarna ska jag redovisa motionerna (förslagen) med HBT-koppling till landsmötet och hur resultatet blev vid behandlingen av dem.

Nya brittiska hetslagen är inkonsekvent.

Bögar och lesbiska får äntligen skydd av Storbritanniens hetslag. Men ett sämre skydd än vad svarta, judar och muslimer har. Orsaken till det är att House of Lords, den ena delen av parlamentet, tvingat fram en "yttrandefrihetsklausul" i lagen.

De som följer min blogg vet att jag menar att hetslagar i sig är problematiska. Syftet med dem är bra, att skydda minoriteter. Det är även en risk att allvarlig hets orsakar våld.

Men lagarna riskerar också att bli godtyckliga, för vem avgör vad som är hets mot en grupp? Några i gruppen kan känna sig kränkta medan andra främst tycker den som hetsar är löjlig. Det är även risk att lagar används för att försöka tysta kritik som är obekväm för delar av ett politiskt etablissemang. Extrema grupper kan bli martyrer och få ökade sympatier, tvärtemot syftet med lagarna.

Jag är för någon typ av lag mot hets men vill att den tillämpas restriktivt. Det ska vara svårt att få någon åtalad och dömd. Viktigt är även att det är någon typ av konsekvens. Och här är ett problem med den nya brittiska hetslagen. Den brittiska HBT-siten Pinknews har haft några artiklar om debatten.

Från en artikel 12 november.

The government has admitted defeat over an amendment protecting free speech in homophobic hatred laws.

Last night, the House of Lords voted again to keep the amendment in the law, which is part of the Coroners and Justice Bill.

As the parliamentary session ended today, the Ministry of Justice was forced to admit defeat, saying the bill could no longer be delayed.

10 november hade Pinknews en annan artikel om hetslagen.

The House of Commons voted last night to reject an amendment which would protect free speech in a bill designed to protect gays and lesbians from homophobic hatred.

The amendment was added Lord Waddington and supported by other peers but was rejected 342 votes to 145 by MPs last night. It was the fourth time the Commons had voted on it.

The clause in question reads: “For the avoidance of doubt, the discussion or criticism of sexual conduct or practices or the urging of persons to refrain from or modify such conduct or practices shall not be taken of itself to be threatening or intended to stir up hatred.”

"Yttrandefrihetsklausulen" är fel av flera orsaker. Dels så är den orsakad av osaklig propaganda främst från kristna grupper om att massor av präster ska bli åtalade för att de kallar homosexualitet för en synd. Trots att det inte blivit så i något annat land där bögar och lesbiska har skydd av någon hetslag.

Men det är också en inkonsekvens, om nu yttrandefriheten är så viktig, varför ska den då bara gälla vid debatter om homosexuella och inte om judar, svarta och muslimer? För dem har inte lagen någon "yttrandefrihetsklausul".

En av de som kommenterat artikeln på hemsidan för Pinknews har skrivit.

I for one would be riveted to hear Waddington and the Tory MPs in question answer why this amendment is necessary in their eyes but not one to race protection laws reading: "For the avoidance of doubt, the discussion or criticism of inter-racial marriage or reproduction or the urging of persons to refrain from or modify such conduct or practices shall not be taken of itself to be threatening or intended to stir up hatred.”

Storbritannien har en lag som förbjuder hets p.g.a. etnicitet sedan 1986 och sedan några år även hets p.g.a religion. Liberalerna i Storbritannien har i många år jobbat för att även bögar och lesbiska ska ha skydd av hetslagen och för något år sedan ändrade sig de brittiska socialdemokraterna och sa ja till reformen. Båda partierna var emot "yttrandefrihetsklasulen" medan de flesta från konservativa Tory var för.

Och vi vet att även den svenska debatten ofta varit hycklande. Konservativt kristna grupper har argumenterat som att det är ett hot mot yttrandefriheten att förbjuda hets mot homosexuella men ingen av dem bekymrar sig för förbudet mot hets mot svarta och judar.

Rapport avslöjar lögner från homofientliga katoliker.

Det är inte homosexualitet som är orsaken till att så många katolska präster ägnat sig åt sexuella övergrepp på barn. Det avslöjar en ny rapport i USA.

Från USA-gaysiten 365.com

A preliminary report commissioned by the nation’s Roman Catholic bishops on the roots of the clergy sex abuse scandal found no evidence that gay priests are more likely than heterosexual clergy to molest children, the lead authors of the study said Tuesday.

The full report by researchers at the John Jay College of Criminal Justice won’t be completed until the end of next year. But the authors said that their evidence to date found no data indicating that homosexuality was a predictor of abuse.

“What we are suggesting is that the idea of sexual identity be separated from the problem of sexual abuse,” said Margaret Smith of John Jay College, in a speech to the U.S. Conference of Catholic Bishops. “At this point, we do not find a connection between homosexual identity and the increased likelihood of subsequent abuse from the data that we have right now.”

The question has been raised repeatedly within and outside the church because the overwhelming majority of known victims were boys. As part of the church’s response to the crisis, the Vatican ordered a review of all U.S. seminaries that, among other issues, looked for any “evidence of homosexuality” in the schools.

Yet, many experts on sex offenders reject any link between sexual orientation and committing abuse. Karen Terry, a John Jay researcher, said it was important to distinguish between sexual identity and behavior, and to look at who the offender had access to when seeking victims.

Det måste vara tufft för påven och andra homofientliga katoliker att det avslöjats vara en lögn när de låtsas som att homosexualitet är orsaken till att att det blivit så många pedofilskandaler bland dem. Inte heller har den ökade homovänligheten i USA och Västeuropa de senaste decennierna orsakat fler pedofiler, något som homofober ofta låtsas. De menar att liberaliseringen av samhällets attityder generellt inom familjepolitiken gör att det blir mer accepterat även med övergrepp på barn. Tvärtom så var problemet med pedofiler i katolska kyrkan vanligare när samhället var mer homofientligt.

The latest findings affirmed previous reports that the rate of clergy abuse has declined steeply since the mid 1980s. Researchers found that the abuse rate peaked in the 1960s and 1970s. Most of the claims being made now involve allegations from decades ago

Påven och homofientliga katoliker bör stoppa sin propaganda om att liberaliseringen i samhället förvärrat pedofilproblemen. En del katoliker är redan homovänliga och för dem är rapporten positiv.

Uppdatering 1

Tidningen Dagen skriver om att Metodistkyrkan är orolig för att Missionskyrkan ska säga ja till homovigslar. Om Metodistkyrkan förväntar sig respekt för sitt beslut att säga nej borde de visa samma respekt för Missionskyrkans eventuella ja.

Uppdatering 2

Ikväll så är temat för programmet Debatt i TV2 konflikten om att Vatikanen stoppat Jonas Gardell när han ville filma på deras områden i Rom. Det avslöjar Dagen.

Partnerskapslag i Österrike.

Som ett av de sista länderna i Västeuropa får Österrike nästa år en partnerskapslag. Det avgjorde regeringen där i tisdags. Men förslaget kritiseras från flera oppositionspartier, ett parti är emot juridiskt erkännande av homopar medan ett annat är för en könsneutral äktenskapslag. Regeringen själv är egentligen oenig.

Från den brittiska HBT-siten Pinknews.

Austria's government has agreed to legalise civil partnerships for gay couples.

The law will come into force on January 1st 2010 if it is approved by parliament.

However, it reiterates the ban on gay couples adoptingchildren or using IVF and artificial insemination.

Instead, benefits granted include rights to social security claims, inheritance and court trials. Civil partnerships will not grant all of the rights available to heterosexual people.

Gay couples will not be able to hold their ceremonies at civil registry offices, as heterosexual couples do. Instead, they will have to register at the municipal office or the magistrate's office.

Det är den sista delen som det varit mest bråk om i regeringen som utgörs av socialdemokrater och kristdemokrater. Socialdemokratiska SPÖ är för en partnerskapslag där par kan gifta sig vid en borgerlig ceremoni. På sikt är partiet för en könsneutral äktenskapslag.

Kristdemokratiska ÖVP har tidigare varit helt emot varje juridiskt erkännande av samkönade relationer men har de senaste åren ändrat sig och accepterar nu en partnerskapslag. Men de har vägrat att det ska bli några ceremonier som vid äktenskap för heteropar. Istället vill de ha en enkel registrering vilket blev förslaget från regeringen.

Från Pinknews.

Minister for women's affairs Gabriele Heinisch-Hosek, had pushed for gay couples to be allowed to register in the same way heterosexuals do.

According to AFP, she said the law was an "unfinished document."

Socialdemokraterna har inte dolt att de egentligen är besvikna att deras kristdemokratiska regeringskolleger inte accepterade någon vigselceremoni.

Två oppositionspartier har varit tydligt kritiska. Dels De gröna som är för en könsneutral äktenskapslag och främst kritiserat att man inte tillåter någon ceremoni och inte heller närståendeadoptioner för samkönade par.

Det främlingsfientliga och homofientliga partiet FPÖ är emot varje typ av partnerskapslag för homopar och kallar det för ett första försök till något som senare blir en könsneutral äktenskapslag.

Det högerpopulistiska BZÖ, partiet där Jörg Haider var engagerad, har tidigare precis som kristdemokraterna varit emot varje juridiskt erkännande av homorelationer men är idag för någon typ av partnerskapslag, De vill dock att lagen ska vara till både för heteropar och homopar. Regeringens förslag är att det bara gäller för homopar.

Jörg Haider dog i en bilolycka häromåret, det blev efter hans död offentligt att han varit bisexuell och haft en relation med en annan ledande manlig politiker i partiet. Han var även gift med en kvinna.

HBT-rörelsen i Österrike är mycket kritisk mot att partnerskapsförslaget ger begränsade rättigheter. Men vissa menar att det här kan vara en första reform.

Ny rapport. Homosexuella inget problem för försvaret.

Onsdagen 18 november röstar utbildnings- och arbetsmarknadsutskottet i USA:s representanthus om att i hela USA förbjuda diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet. Det avslöjar USA-gaysiten 365.com.

Om allt fungerar som planerat ska senare representanthuset i sin helhet godkänna förslaget och även den andra delen av parlamentet, senaten. Även president Barack Obama måste signera lagen men det är bara en formalitet eftersom han är för reformen. Chansen är nog bättre än någonsin för att det ska bli ja till lagförslaget men inget är politiskt avgjort.

21 delstater i USA har redan förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom arbetsmarknaden och 12 delstater p.g.a. könsidentitet. Ironiskt nog har staten själv en lag som förbjuder öppet homosexuella och bisexuella att jobba inom försvaret. Det är givetvis helt absurt. Inom NATO är det bara USA och Turkiet som har den typen av förbud.

Dessbättre är det många som jobbar för att avskaffa Don´t ask, don´t tell-policyn från 1993. Alltså den policy som säger att försvaret inte får fråga anställda om de är homo eller bi men att anställda inte heller får berätta det. Ca 1000 försvarsanställda varje år blir avskedade för att de är homosexuella.

Men att avskaffa förbudet är ännu något som är kontroversiellt både bland politiker och försvarsanställda. Det främsta försöket till argument för policyn är att det skulle minska sammanhållningen bland anställda om man tillät öppet homosexuella. Något som inte har något som helst stöd i en ny rapport. HBT-siten 365.com skriver om det.

Från artikeln.

A new study about the U.S. military’s “Don’t Ask, Don’t Tell” policy questions the assumption that allowing openly gay and lesbian military personnel to serve in the U.S. armed forces could harm military readiness.

The study surveyed military personell who had served in Iraq and Afghanistan and found that having a gay or lesbian colleague in their unit had no significant impact on their unit’s cohesion or readiness.... “Service members said the most important factors for unit cohesion and readiness were the quality of their officers, training and equipment,” said Laura Miller, study co-author and a sociologist at RAND, a nonprofit research organization.

The study found that just 40 percent of the military members surveyed expressed support for the policy, while 28 percent opposed it and 33 percent were neutral—less support than seen in previous surveys. About 20 percent of those polled said they were aware of a gay or lesbian member in their unit, and about half of those said their presence was well known.

Det borde ju vara givet även för konservativa att det inte är bögar och lesbiska som hotar någon sammanhållning i försvaret men det är bra det blir tydligt för dem. Även om stödet för Don´t ask, don´t tell-policyn minskat från ca 75 % bland försvarsanställda i mitten på 1990-talet till 40 % enligt den senaste rapporten är det givetvis något absurt att så många ännu är emot att avskaffa policyn.

I ett demokratiskt land borde den typen av diskriminering vara oacceptabel.

Cecilia Malmström HBT-vänlig EU-kommissionär.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) har idag presenterat Sveriges nominering till EU-kommissionär. Det blir Cecilia Malmström (fp) avslöjar Svenska Dagbladet. Formellt så ska EU-parlamentet godkänna det men i praktiken så blir det nog inga hinder.

Jag är själv positiv till Malmström som kommissionär. Förhoppningsvis får hon ansvar för ett område med koppling till mänskliga rättigheter. Hon har varit engagerad för HBT-rättigheter när hon var ledamot i EU-parlamentet och de senaste åren som EU-minister i den borgerliga regeringen.

Cecilia Malmström var för en könsneutral äktenskapslag och homoadoptioner redan för drygt 10 år sedan medan många andra i partiet ännu tvekade. 2001 sa Folkpartiet ja till en helt jämställd adoptionslag och 2003 blev partiet för en könsneutral äktenskapslag.

Det som även blir intressant är vilken fp-politiker som blir EU-minister i Sverige när hon lämnar regeringen. Även om Folkpartiet idag i princip är enigt om en HBT-vänlig politik så varierar engagemanget bland partiets politiker. Nyamko Sabuni har blivit tydligt HBT-engagerad sedan hon blev integrations- och jämställdhetsminister. Även högskoleminister Tobias Krantz är HBT-vänlig.

Skolminister Jan Björklund har främst fokuserat på skolpolitiken innan han blev ordförande i Folkpartiet. Sällan har han kommenterat HBT-rättigheter men i sak har han oftast varit positiv till reformerna. Han är för en könsneutral äktenskapslag, homoadoptioner och inseminationer för lesbiska kvinnor vid kliniker

Problemet med Björklund är istället att han verkar ha dåliga kunskaper om vad heteronormen är för något. Partiet sa på sitt landsmöte (kongress) 2007 enigt ja till att det är viktigt att bekämpa heteronormativitet. Formellt hade Björklund varit med om att partiet blev positivt till det, först i partistyrelsen och sedan på landsmötet. Han reserverade sig inte.

Men i en intervju efteråt i den kristna tidningen Dagen så kallade Björklund kongressbeslutet för "trams" och att det är fel att bekämpa någon heteronorm "eftersom minst 95 % av befolkningen är heterosexuell". Tyvärr hittar jag inte intervjun som länk men det var hösten 2007 Björklund kommenterade heteronormen.

För det första är det intressant att Björklund låtsas att han vet exakt att fler än 95 % av befolkningen är heterosexuell, ingen annan gör det. Inte ens om man skickar enkäter till folk är det säkert man får rätt svar, eftersom många inte ens erkänt sina känslor för sig själv. Och alla har inte samma definition av vad det är att vara bisexuell. Vissa som har ibland har tillfällig sex med personer av samma kön kallar sig trots det heterosexuella.

För det andra så respekterade inte Björklund kongressbeslutet utan kritiserade det. Som ordförande ska han respektera och argumentera för det som är partiets politik.

För det tredje så blandade Björklund ihop vanlighet med normer. Att heterosexualitet är betydligt vanligare än homosexualitet är det nog få som förnekar. Men det betyder inte att man slentrianmässigt måste acceptera normer som begränsar många människors situation.

Som jämförelse kan man säga att de flesta ännu följer könsroller när de jobbar, majoriteten av män jobbar inom mansdominerade yrken och vice verca. Men det betyder inte för den skull att man ska respektera könsnormer. Inte heller är det rätt med någon "vithetsnorm" därför att de flesta i Sverige är vita och inte svarta.

På torsdag börjar Folkpartiet sitt landsmöte. Tyvärr är det nog inte någon betydande chans att Björklund talar om HBT-rättigheter i sitt inledningsanförande, något som Mona Sahlin gjorde vid s-kongressen.

Faktum är att rättigheter för homosexuella, bisexuella och transpersoner är helt frånvarande i partistyrelsens förslag till allmänpolitisk inriktning till landsmötet. Det är även få referenser till HBT-rättigheter i rapporterna från partiets arbetsgrupper inför landsmötet. Det här är ett problem eftersom det avslöjar att partiet ännu inte "mainstreamat" HBT i den vanliga politiken.

Att Folkpartiet sedan är bland de partier som är mest enigt homovänliga är en annan sak. Det är inte tillräckligt att göra radikala HBT-rapporter. Bögars, lesbiskas och transpersoners rättigheter måste bli en given del även när man gör rapporter om skolan, vården, rättsväsendet etc. Jag gillar Jan Björklund som skolminister men han bör lära sig varför heteronormativitet är ett problem.

Andra artiklar om att Cecilia Malmström blir EU-kommissionär

SvD2 SvD2 DN Sds

"Equality summit" startar idag.

När Sverige nu är ordförande i EU så är man arrangör för många möten. Ett sådant startar idag, Equality Summit, möte för jämlikhet. Förhoppningvis kan det sätta fokus på det likabehandlingsdirektiv som EU-kommissionen lämnat och som EU-parlamentet godkänt. Det som återstår innan direktivet blir verklighet är att alla unionens länders regeringar ska enas.

Folk från flera föreningar, bl.a. HBT-föreningen RFSL, har idag en debattartikel i Svenska Dagbladet om hur viktigt det är med ett ja till ett nytt direktiv.

Från artikeln

Det är dags att i praktiken förverkliga idén om allas lika rättigheter och möjligheter inom EU. Därför uppmanar vi Fredrik Reinfeldt att arbeta för att införa EU-direktivet om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Om Sverige inte skulle lyckas få igenom ett hållbart direktiv under ordförandeskapet måste vi istället lägga grunden så att huvudförhandlingarna kan hållas under det spanska ordförandeskapet.

Den 16-17 november är Stockholm värd för ”equality summit” ett av EU anordnat ”toppmöte om jämlikhet”. Syftet med konferensen sägs vara att stärka och effektivisera arbetet mot alla former av diskriminering, samt främja lika rättigheter och möjligheter för alla inom EU. Detta är ett utmärkt tillfälle för Sverige att driva likabehandlingsdirektivet

Diskriminering bryter mot unionens grundläggande principer och måste bekämpas på alla nivåer. EU:s nuvarande antidiskrimineringsdirektiv ger ett grundskydd för kön, ras och etnisk tillhörighet inom alla medlemsstater. Skyddet mot diskriminering på andra grunder, som funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och religion är svagare....

Diskriminering, trakasserier, hot och våld mot homosexuella, bisexuella och transpersoner, är fortfarande vanligt förekommande inom hela EU. Det visar inte minst en rapport från Europeiska Unionens byrå för grundläggande rättigheter Fundamental Rights Agency, FRA. Vid prideparader har hbt-personer utsatts för både fysiska och verbala kränkningar och i många fall försöker man stoppa hbt-personers utnyttjande av föreningsfrihet och mötesfrihet. Även stater inom EU kränker hbt-personer där det mest extrema exemplet är den nyligen antagna lagen i Litauen som förbjuder positiv information om homosexualitet....

Det nya förslaget till antidiskrimineringsdirektiv utsträcker EU:s juridiska ramverk till att bekämpa diskriminering inom områden som ännu inte omfattas av EU:s lagar, till exempel tillgång till varor och tjänster – bland annat sociala förmåner, hälsovård och bostäder.

Det nya direktivet påverkar inte Sverige så mycket eftersom vi redan har ganska ambitiösa lagar mot diskriminering. När det gäller åldersdiskriminering så skulle dock Sverige vara tvunget att ändra en del lagar med ett nytt direktiv.

Tyvärr så innehåller inte det nya förslaget till antidiskrimineringsdirektiv i EU ett förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet. Däremot så är praxis inom EU att transsexuella (människor som vill juridiskt byta kön eller har gjort det) har skydd av förbudet mot diskriminging p.g.a. kön. Övriga transpersoner, t.ex. transvestiter saknar skydd. Sverige har dock som ett av få EU-länder ett förbud som ger skydd för alla inom gruppen transpersoner.

Som man skriver i debattartikeln har många länder ett dåligt juridiskt skydd mot diskriminering. Vissa EU-länder har t.o.m. själv allvarligt diskriminerande lagar.

I Grekland så är åldersgränsen för manliga samkönade relationer 17 år medan åldersgränsen för olikkönade och lesbiska relationer är 15 år. Det är allvarligt diskriminerande. Grekland har också tillsammans med Bulgarien olika sexualbrottslagar för samkönade och olikkönade sexbrott t.ex. vid våldtäkter. Även det är oförenligt med EU:s policy.

Två länder i EU, Irland och Litauen, har förbud för transsexuella att juridiskt byta kön, något som Europadomstolen för mänskliga rättigheter förtydligat är oacceptabelt.

Litauen har förbud mot gayparader vilket inte är förenligt med demonstrationsfriheten.

Litauens parlament har sagt ja till en lag som förbjuder positiv information om homosexualitet, vilket är helt absurt givetvis.

När jag fick en sd-politiker att darra.

Eftersom jag här på bloggen skrivit en del om Sverigedemokraterna de senaste dagarna så vill jag berätta om min första kontakt med partiet om dess homopolitik. Men innan jag gör det ska jag avslöja något om sd som parti på 1990-talet.

Fram till 1995 så var en del av de som var engagerade i partiet skinnskallar. Som när de inte var på partimötena ofta attackerade homosexuella och invandrare med våld på stan. Andra i partiet var mer civiliserade själva men protesterade nog inte emot det som skinnskallarna ägnade sig åt. En del av partiets politiker var med på konserter med nazistgrupper. Det betyder inte att sd var ett nazistiskt parti men man hade i praktiken en acceptans för sånt.

1995 så fick partiet en ny ordförande, Mikael Jansson, som försökte få bort skinnskallarna och folk med nazistsympatier. Bl.a. så skrev man i kallelser till möten att det inte var tillåtet med uniformer. Det syftade främst på skinnskallarnas kläder men även nazistuniformer. Samma år så skaffade partiet ett nytt program. I sitt första partiprogram från 1988 så skrev man inget om homosexuella, förmodligen för att det nästan inte var någon debatt i samhället om bögars och lesbiskas rättigheter. Partnerskapsdebatten startade på allvar 1990.

Men i partiprogrammet från 1996 så kritiserade sd media för att man "förhärligade den homosexuella livsstilen". Inte ens kd har någonsin haft den typen av homofientlig retorik i något av sina program. Men kanske det var logiskt då för sd som ännu inte var helt demokratiskt. Att staten skulle styra media och vad de skulle skriva om var nog inte något problem för sd-politiker.

Men sd skrev också i sitt program att våld mot homosexuella var fel och att man skulle acceptera "homosexuella lustar om det inte drabbade någon annan". Ja, det är sant att man använde orden homosexuella lustar. Syftet var nog att låtsas som att homosexuella aldrig är förälskade utan bara ägnar sig åt sex.

I februari 2001 hade jag gjort en rapport om riksdagspartiernas homopolitik. Jag skriver homopolitik eftersom transrättigheter inte var med. Jag blev då också intresserad av vad partier utanför riksdagen hade för värderingar. Och ett av de partierna var sd. Jag ska ärligt säga att det kändes något absurt att ringa till sd eftersom jag visste hur negativa till homorättigheter de var. Men jag ville trots det skaffa info om vad de hade för konkreta värderingar.

Efter några signaler svarade en man på partiets kansli. Torbjörn Kastell hette han. Jag sa att jag ville intervjua honom om homosexuellas och bisexuellas rättigheter. Det blev tyst på andra sidan luren. Efter en stund sa han, med darrande röst, "jaha". Det var ungefär som att någon terrorist hade ringt och hotat lokalen. Förmodligen var han oförberedd på att någon homoengagerad skulle ha något som helst intresse för att diskutera med partiets politiker. Men det var kul i och för sig, jag kände mig modig som hade ringt honom.

Vad blev då resultatet? Jo, som väntat var partiet mycket homofientligt.

Jag frågade Torbjörn Kastell om 10 reformer som var aktuella 2001. Sd var emot nio av dem. Förvånande nog så svarade partiet "möjligen" till att avskaffa lagen som då förbjöd s.k. bastuklubbar, alltså ställen där män ofta har tillfällig sex med varann.

Sd var 2001 emot övriga nio reformer.

Gemensam äktenskapslagstiftning för homo- och heterosexuella par.
Avskaffa den regel (anknytningskravet) som säger att vissa utländska medborgare måste bo två år i Sverige innan de får ingå partnerskap.
Gemensam sambolagstiftning för homo- och heterosexuella par.
Homosexuella par ska få möjlighet till närståendeadoption.
Homosexuella par ska kunna bli prövade som adoptivföräldrar (internationell adoption).
Lesbiska kvinnor ska få möjlighet att bli inseminerade på kliniker.

Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot homosexuella.
Det ska i grundlagen införas ett förbud mot diskriminering av homosexuella.
Homosexuella flyktingar ska kunna få asyl enligt Genevekonventionen.

Dessutom ville sd avskaffa partnerskapslagen. Alltså att de som ingått partnerskap juridiskt skulle bli ogifta igen. Här hade partiet en extrem åsikt. Kristdemokraterna var visserligen emot partnerskapslagen fram till 2003 men de konstaterade att det vore "omänskligt" att avskaffa lagen.

Sd ville även helt stoppa flyktingar som var förföljda p.g.a. sin sexuella läggning att få asyl i Sverige. Alla asylsökande från Iran och andra länder hade då skickats tillbaka till sina gamla hemländer.

Eftersom det var en del debatt om prostitution då, Sverige hade förbjudit sexköp några år tidigare, så kollade jag med Torbjörn Kastell om de var för lagen. Generellt så talade ju sd mycket om "moral". Kastell svarade att partiet ville förbjuda homosexuell prostitution men inte hade någon åsikt ännu om heterosexuell prostitution. Det var ju intressant. Om partiet är engagerat för "moral" och emot homoprositution så borde de väl logiskt även vara för förbud emot heteroprostituion. "Nej, vi har varit oense om det på möten", svarade Kastell. Att det sedan inte var någon logik i resonemanget var tydligen inte något problem för sd.

Partiet har som jag skrivit förändrats sedan dess. Dels därför att den "pragmatiska" falangen vann några år senare i partiet. Men nog även för att de precis som övriga partier blivit påverkade av de mer homovänliga attityderna i samhället.

Idag så darrar inte någon sd-politiker på rösten av rädsla för att jag ringer till dem.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Uppdatering 1

Andra artiklar med HBT-relevans.

Dagens Nyheter

"Jag har blivit kär i en tjej, sa jag till barnen"

Dagen

Nya vigselordningen firas med regnbågsmässa

Jonas söndagsskola på tisdag

Vatikanen stoppar Jonas Gardells inspelningar

Jag har skrivit en del om situationen i Vellinge som vägrar acceptera flyktingar i kommunen. Det har en koppling till att HBT-personer har en svår situation i många länder och att det är viktigt att kommuner är solidariska om folk ska kunna få asyl i Sverige. Sydsvenska Dagbladet berättar att Moderaternas Per Schlingmann äntligen tydligt och offentligt kritiserat sina partikamrater i Vellinge. Bra.

Uppdatering 2

Sverigedemokraterna får sin bästa siffra hittills i senaste Sifo-mätningen, 5,8 %. Det berättar Svenska Dagbladet. Det är dags att HBT-media och HBT-bloggare seriöst granskar partiet. Att låtsas som att inga bögar och lesbiska sympatiserar med sd fungerar inte. Artiklar med hatpropaganda mot partiet är inte heller lämpligt, något som jag kommenterat tidigare här på bloggen.

Problemet med riksdagspartiers politiker och många i HBT-media är att man aldrig brytt sig om att argumentera för att det är positivt med ett mångkulturellt samhälle. Istället har man tidigare ofta försökt tysta debatten med att kalla folk för rasister eller låtsats som att det inte är några kulturkonflikter. Det fungerar inte idag när folk har tillgång till information via bloggar och sd har blivit ett etablerat parti.

Istället försöker vissa snacka om nazism, eftersom det är enklare att argumentera emot nazism än för ett mångkulturellt samhälle. Men sd är idag inte något nazistparti. Att anklaga dem för det blir bara desperat.

Konflikten mellan sd och riksdagspartierna är främst om det mångkulturella samhället är bra eller dåligt. Och vad man ska göra för att minska de negativa delarna av det mångkulturella samhället och främja de positiva delarna.

Om inte fler nyanserat och sakligt börjar argumentera för mångfald och tolerans, rätten att avvika från normer, utan att för den skull kalla folk för rasister och nazister närhelst det är någon kritik emot invandringspolitiken, så får nog sd ännu fler sympatisörer.

Håller du inte med om analysen? Berätta då vad ditt eget alternativ är.

Min blogg är inte partipolitisk. Främsta syftet med den är inte att få människor att inte rösta på sd eller kd. Istället informerar jag om att de två partierna ofta har en negativ politik för HBT-personer. Utan att för den skulle låtsas som att de är emot alla reformer, för det är inte sant. Sd är ensamt bland partier av betydelse i Sverige att tydligt vara för heteronormen som är ett problem för många bögar, lesbiska och transpersoner.

Åven Dagens Nyheter skriver om senaste Sifo-mätningen.


Uppdatering 3

Förtydligande om Sverigedemokraterna och partnerskapslagen. Sd ville fram till 2003 avskaffa partnerskapslagen. I deras nya familjepolitiska program från det året så hade de dock inte med kravet. 2006 sa sd som parti ja till partnerskapslagen.

Kristdemokraterna var engagerade emot partnerskapslagen 1994 men var aldrig för att avskaffa lagen när riksdagen väl röstat ja till den. Men de var principiellt emot partnerskapsreformen fram till 2003 då de gjorde en helomvändning och sa ja till lagen.

Även Sydsvenska Dagbladet och Dagen skriver om senaste Sifo-mätningen.

Partiernas HBT-politik november 2009.

Eftersom det varit debatt om Sverigedemokraternas HBT-politik vill jag här redovisa partiernas åsikter om nya och gamla HBT-reformer. Jag har i många år gjort rapporter om det vilket resulterat i artiklar bl.a. i Dagens Nyheter.

Bland partier av betydelse i Sverige är sd det som är mest negativt till HBT-reformer, men de är generellt nära kd:s HBT-politik. Däremot är sd ensamt om att tydligt vara för heteronormen.

Partiernas åsikter november 2009 om 8 viktiga aktuella HBT-reformer

1. Avskaffa kravet att en person måste vara ogift för att få juridiskt byta kön.

Ja: s, c, fp, v, mp, fi
Möjligen: m, kd, sd
Nej:

2. Avskaffa kravet att en person måste vara svensk medborgare för att få juridiskt byta kön.

Ja: s, c, fp, v, mp, fi
Möjligen: m, kd, sd
Nej:

3. Tillåt transsexuella att spara könsceller så att de efter operationen kan bli biologiska föräldrar.

Ja: s, c, fp, v, mp, fi
Möjligen: m, kd
Nej: sd

4. Inför ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i grundlagen (regeringsformen 2 kapitlet)

Ja: s, c, fp, kd, v, mp, fi
Möjligen: m, sd
Nej:

5. Inför ett förbud i grundlagen (regeringsformen) mot diskriminering av transpersoner.

Ja: c, fp, v, mp, fi
Möjligen: s, m, kd, sd
Nej:

6. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner

Ja: s, c, fp, v, mp, fi
Möjligen: m, kd, sd
Nej:

7. Straffskärpningslagen ska explicit även skydda transpersoner.

Ja: s, c, fp, kd, v, mp, fi
Möjligen: m, sd
Nej:

8. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.

Ja: s, c, fp, v, mp, fi
Möjligen: m, kd, sd
Nej:


Partiernas åsikter november 2009 om 8 gamla HBT-reformer.

1. En könsneutral äktenskapslag alltså en gemensam äktenskapslag för samkönade par och olikkönade par.

Sd är emot reformen och vill avskaffa den. Partiet vill istället ha en äktenskapslag för heteropar och en partnerskapslag för homopar. Kd vill istället ha en könsneutral civilrättslig giftermålslag. Feministiskt initiativ vill istället ha en köns- och antalsneutral samlevnadslag. Övriga partier är för reformen.

2. Närståendeadoptioner för samkönade par.

Kd är emot reformen och vill avskaffa den. Övriga partier är för reformen.

3. Internationella homoadoptioner.

Kd och sd är emot reformen och vill avskaffa den. Övriga partier är för reformen.

4. Insemination för lesbiska kvinnor vid kliniker.

Kd och sd är emot reformen och vill avskaffa den. Övriga partier är för reformen.

5. Lag mot diskriminering p.g.a. bl.a. sexuell läggning och könsidentitet

Alla partierna är för reformen.

6. Förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i regeringsformen (1 kapitlet)

Alla partierna är för reformen.

7. Lagen om hets mot folkgrupp ska skydda homosexuella och bisexuella

Alla partierna är för reformen.

8. HBT-flyktingar ska kunna få asyl enligt Genevekonventionen

Sd är för att personer som blir förföljda p.g.a. sin sexuella läggning ska kunna få asyl. Partiet säger möjligen till att de ska kunna få asyl enligt Genevekonventionen. Övriga partier är för reformen. Sd vill generellt göra det svårare att få asyl vilket givetivs även drabbar HBT-flyktingar.


Heteronormativitet.

Något förenklat kan man säga att heteronormativitet är en värdering om att olikkönade relationer är mer normala och mer rätt än samkönade relationer. Och att det är mer normalt och rätt att män och kvinnor följer traditionella könsroller än att man avviker helt från dem. Ett samkönat par avviker från heteronormen, en transsexuell människa gör det men även många heterosexuella som lever otraditionellt, det kan t.ex. vara att mannen och kvinnan i en heterorelation vägrar följa könsrollerna, eller för den delen att det är fler än två människor som har en kärleksrelation tillsammans.

Observera att en heteronormativ människa inte måste vara homofob. En typiskt heteronormativ kommentar är att säga "Jag respekterar homosexuella relationer men det är mer normalt att ha en heterosexuell relation". Även politiska strukturer i samhället kan vara heteronormativa t.ex. när ett lands lagar eller politiska debatter likställer familj med ett olikkönat par.

Vad är ditt partis OFFICIELLA åsikt om heteronormativitet? (officiell betyder att du bedömer att du kan uttala dig för partiet som helhet, sedan måste inte varje individ i partiet dela den åsikten)

Vilket alternativ av följande beskriver bäst ditt parti?

Alternativ 1.

Mitt parti menar att heteronormativiteten i samhället är ett problem, vi vill bekämpa heteronormativa strukturer och menar att samkönade relationer är lika normala och rätt som olikkönade relationer. Transpersoner och andra som avviker mycket från könsrollerna är lika normala som övriga individer.

S, c, fp, v, mp, fi

Alternativ 2.

Mitt parti har ännu inte någon officiell åsikt om heteronormativitet. Men vi är generellt för allas lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning och könsidentitet.

M, kd

Alternativ 3.

Mitt parti är för heteronormativiteten i samhället. Samkönade relationer ska respekteras men olikkönade relationer bör vara normen i samhället.

Sd