Kd rasar i poäng om HBT-reformer.

Jag har följt partiernas åsikter i 21 år. Länge var det framgångar år efter år. Senaste åren har det ofta varit få förändringar. Men nu vänder det åt det negativa hållet på allvar.

Vänsterpartiet 16p

Miljöpartiet 16p

Feministiskt initiativ 16p

Liberalerna 15p

Centerpartiet 14p

Socialdemokraterna 13p

Moderaterna 11p

Kristdemokraterna -4p till 6p

Sverigedemokraterna 1p

Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.

Kd byter från "ja" till "nej"

Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.

Kd byter från "ja" till "nej".

Trenden är för första gången negativ sedan 1998.

2018 tog m ställning emot ett tredje juridiskt kön och könsneutrala personnummer efter att tidigare tvekat om de två reformerna. Å andra sidan svängde c från "nej" till "möjligen" om införande av ett tredje juridiskt kön. Sd ville inte längre avskaffa homoadoptioner. Men trenden är för första gången negativ sedan 1998. Det här ska inte dramatiseras för mycket. Svenska politiker från höger till vänster är generellt HBTQ-vänliga. Men ett tecken på att nya framgångar inte är självklara.

Riksdagens socialutskott har lämnat betänkandet Hälso- och sjukvårdsfrågor. En nyhet är att Liberalerna vill det ska genomföras en utredning om intersexuellas situation (reservation 100).


Uppdatering 1.

Något förenklat kan man konstatera att svenska borgerliga partier gått åt olika håll i HBT-politiken senaste två åren. Ambitionen att hålla samman har försvunnit.


Uppdatering 2.

Rättelse.

Det är än värre för kd. De ska ha 4 poäng och inte 6 poäng. Beklagar det blev fel. Jag är bra på matematik men ibland blir det för bråttom. ;-)

Maxpoäng är 16.

Vänsterpartiet 16p

Miljöpartiet 16p

Feministiskt initiativ 16p

Liberalerna 15p

Centerpartiet 14p

Socialdemokraterna 13p

Moderaterna 11p

Kristdemokraterna -4p till 4p

Sverigedemokraterna 1p

Kd är för att Sverige ska jobba i FN för en HBT-konvention (just nu, vill inte göra någon prognos om de svänger om det i höst).

Han hette Göran.

Min farmor och farfar lät unga rida på deras hästar på sin gård på Österlen i Skåne på 1970-talet. Det var så informellt. De gav hästarna sockerbitar, de lade en femma eller en tia som betalning men när det skulle bli kaffe och kakor var det självklart att de också skulle bjudas in. Och Göran åt mycket socker, 8 bitar i koppen. Vi skämtade om att han inte drack kaffe med socker utan socker med kaffe.

Jag gillade Göran men barns intresse kan inte jämföras med vuxnas, det var inget sexuellt.

Jag var kompis med tjejerna också. Men han var enda killen bland dem. Det har förmodligen påverkat mig i min kamp för jämställdhet senare. Han var manlig men bröt emot könsnormerna. Det var verkligen inte givet på 1970-talet.

Ibland hävdas det att vi ska respektera folk som är olika. Men annorlunda är vi allihop. Från sd-politikern till RFSL-aktivisten. Finns det gränser för när man inte kan vara tolerant emot intolerans? Klart det gör. Men det tar jag i en annan bloggpost.

Sd och kd kunde få 23 % till 33 % tillsammans. Det blev 24,2%.

På valdagen kommenterade jag på facebook att valet blir en rysare. Alla svenska riksdagspartier förutom sd och kd ville stärka HBTQ-rättigheter på EU-nivå. Vilken effekt skandalerna om tafsande sd-ledamot och abortpolitiken i kd kom så sent att de inte fångades på allvar i de sista opinionsmätningarna före valet. Mitt tips var att sd och kd tillsammans skulle kunna från 23 % till 33 %. Det blev 24,2 %. 

Sd har blivit etablerade men kan få problem med nya framgångar.

Sd har etablerat sig på en nivå runt 15-18 % men det avslöjas dock att de inte kan vara säkra på nya framgångar. Kd har tydlig distans till 4-%-spärren. Men valundersökningar visar också att att svenska väljare placerade jämställdhet på tredjeplatsen när de skulle välja parti. Konservativa partier måste förhålla sig till det. Lars Adaktusson var inte ens med på partiets val-evenemang trots att han är andre vice ordförande i partistyrelsen. Det är faktiskt sensationellt. Men samma gäller också HBTQ-politiken i EU. De flesta svenskar vill att unionen ska jobba för allas lika rätt och värde. Om kd inte kan hantera det lär de få nya besvikelser igen.

EU-valet. Ensam är inte stark.

Det gamla svenska ordspråket "ensam är stark" har förmodligen haft en positiv roll när det gäller utvecklingen av individens rättigheter i Norden. Det ska vi vara stolta över. Men parollen gäller inte på EU-nivå. I unionen är ensam inte stark, bara ensam. Då får man kompromissa. Att ge och ta. 

Att ett land tvingas till något emot dess vilja är priset man får betala för att man själv får igenom något emot ett annat lands vilja.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.


Uppdatering 1.

Jag tvekade in i det sista som liberal-borgerlig mellan tre partier. Beslutade mig i morse. Ni kan nog gissa vilka de tre partierna är. Vilket parti det blev avslöjar jag inte här. ;-)

Men jag vidhåller att europeisk borgerlighet måste ta fighten emot inskränkt nationalism utan att för den skull vara politiskt korrekt.Att jag gått ut med att jag har tydliga borgerliga värderingar är dubbelt. Men jag vill visa att vi är många HBTQ-aktivister som kritiserar nationalismen utan att vara vänster. Att jag sedan ibland kallas "kultur-marxist" av högerpopulister må vara hänt, jag bara tycker det är komiskt. Jag är hard-core-antikommunist. ;-)

Kd ansluter sig till sd i EU-politiken och sviker HBTQ-rättigheter.

RFSL har publicerat en rapport om vad olika partier tycker inom HBTQ-politiken i  EU.

Först vill jag förtydliga att jag inte kritiserar att kd vill ta väljare från sd. Det vore tjänstefel om ett riksdagsparti inte hade den viljan. T.o.m. mp och v har förlorat till sd senaste åren. Ofta s.k. proteströstare. Om man tycker de är så depraverade människor att man inte vill vinna tillbaka dem genom att presentera ett alternativ har man inget i politiken att göra.

Men det finns något negativt med kd just nu.

Fredrick Federley (c), själv öppet homo, gjorde en galen debattartikel om att kd inte kan välja mellan diktatur och demokrati. Han har, med rätta, fått kritik för det. Men i en kommentar i en radiodebatt med kd-politikern Johan Ingerö lämnade han en intressant kommentar.

"Jag tycker kd är demokratiska idag men är oroad vart partiet går".

Låt mig förtydliga en sak. Jag har verkligen haft tuffa debatter med kd-politiker men självklart är de för demokrati och det lär inte ändras närmaste åren. Ebba Busch Thor har internt varit engagerad för att göra partiet HBTQ-vänligare.

Nu svänger kd.

2014 var partiet för att svenska samkönade äktenskap och partnerskap skulle erkännas i alla andra länder i unionen. Att sexuell läggning och könsidentitet skulle få samma skydd i direktiven emot diskriminering som kön och etnicitet. Nu är budskapet det motsatta. Man byter sida till sd medan övriga riksdagspartier är på andra sidan. Kd förtjänar skarp kritik för det.

Det betyder inte kd blivit mer intoleranta (tvärtom). Däremot mer nationalistiskt. Men solidaritet kan inte stanna vid Trelleborg.


Uppdatering 1.

Jag kommer aldrig att rekommendera eller avråda bloggbesökare från att rösta på ett visst parti.

Det finns säkert en del HBTQ-personer som planerar rösta på sd och kd av andra orsaker än HBTQ-politiken. Trots att de har en dålig HBTQ-politik. Det är givetvis ok.

Men som gay-rörelsen i USA haft som slogan i typ 50 år.

"Make an informed choice".

Jag redovisar fakta. Du väljer.


Uppdatering 2.

Mitt råd till kd-politiker är följande.

Lek inte med elden. Ni kan själva få sotiga ansikten. Nationalismen har lett till olycka för Europa. Min morfar dog som tysk soldat i Stalingrad 1942.

"Aldrig igen".

M och EU:s antidiskrimineringsdirektiv.

Jag kommer inte göra någon rapport om partiernas EU-politik i år. Det gjorde jag 2009 och 2014. Nu ska jag avslöja några detaljer inför min första EU-rapport. Du kanske frågar varför jag inte gjort det tidigare, det är 10 år sedan. Men har man en förtroendefull dialog kan ingen av parterna sprida det till andra hur som helst. Nu är det 2019, det är historia.

1. Sverigedemokraterna.

Johnny Skalin var partiets EU-politiske talesman. Att få tag i hans mobil-telefonnummer var ungefär lika lätt som för en heteroman att hångla med en lesbisk nunna. Delvis fattade jag det, sd-riksdagsledamöter var hotade av vänsterextremister. Men det var udda. Bara att få tag i partiets HBTQ-politiske talesperson, Per Ramhorn, var en bedrift. Vi bor båda i Malmö och talade till en början "socialt" och opolitiskt. Vi har olika politiska värderingar men gillar båda Malmö. Men jag fick två gånger lova att inte dela ut Skalins nummer. Precis som om jag någonsin skulle få för mig det.

2. Moderaterna och Kristdemokraterna.

Det handlade bl.a. om EU skulle ge samma skydd för sexuell läggning och könsidentitet som för kön och etnicitet när det gäller direktiv emot diskriminering.

Röd-gröna, Centerpartiet och Liberalerna svarade tydligt ja. Sd nej. Värre var det med m och kd. Kristdemokraternas Stefan Attefall, då central politiker i kd, var synnerligen ambivalent. Efter vi resonerat några minuter frågade han.

"Vad har de andra borgerliga partierna svarat?".

Kd hamnade till sist på ja precis som de tre andra borgerliga partierna.

Moderaterna var också till en början ambivalenta.

Till sist fick partikansliet tag i EU-parlamentsledamoten Christoffer Fjellner, som närmast kan kallas för HBTQ-vänlig nyliberal. M sa ja med tillägget "direktiven ska inte vara för detaljerade". Det var något ironiskt eftersom det är vad jag som HBTQ-aktivist, liberal och EU-federalist själv tycker. Direktiven handlar om att främja den fria rörligheten för alla. Att alla ska känna sig trygga att flytta till ett annat land och få lagskydd emot diskriminering. Sedan får varje land reglera det i detalj.


Uppdatering 1.

Federalism.

Jag är EU-federalist. Hade en debatt för några veckor sedan med en skånsk c-kandidat till EU-parlamentet. "Jag är emot centralisering och federalism". Jag påpekade diskret att c faktiskt officiellt är ett federalistiskt parti.

Sverige och Frankrike är ovanligt centralstyrda länder i unionen.

Tyskland och Storbritannien är annorlunda. Skottland avgör nästan all sin politik regionalt förutom utrikes- och försvarspolitiken. Det är förvisso ett extremt exempel men visar vad federalism handlar om. Bara om det finns någon nytta med att flytta upp beslut ska det göras enligt federalismens principer. EU ska givetvis inte reglera svensk vargjakt eller förbjuda veganska korvar att få kallas korvar. Unionen ska fokusera på verkliga gränsöverskridande problem. EU ska inte vara någon diversebutik men där man måste göra något ska man vara starka. Det är federalism på riktigt.

Ge dig ut i krig och bli förälskad.

Givetvis är det där satir. Inget är så destruktivt som krig även om vissa diktatorer (Adolf Hitler är typexemplet men det finns många fler) bara fattar militära medel och det då är motiverat. Men forskning visar att människor lättare blir förälskade vid kriser. Det kan tyckas vara en paradox. Folk som har det bra borde enklare bli kära i varann. Men förmodligen är det biologiskt.

Förälskelse handlar inte bara om utseende utan även om att kunna samarbeta med varann. Och det testas just vid kriser. Det måste inte vara krig. Det kan vara att bekämpa terrorister, sjukdomar, att renovera något som blivit förstört etc.

Det här betyder inte att människor byter sexuell läggning. Två heteromän blir inte förälskade för att de är i ett krig. Men en homoman och biman har lättare lättare att bli förälskad i en annan man. Samma gäller för andra oavsett kön och sexuell läggning.

Sara Skyttedal (kd) och HBTQ-rättigheter.

Kristdemokraterna lär få framgångar i EU-valet. Förmodligen får de två istället för en ledamot och hamnar runt 10 %. Sara Skyttedal är på förstaplatsen och David Lega på andraplatsen. Både partiordföranden Ebba Busch Thor och Lega har internt varit engagerade för att göra kd HBTQ-vänligare. Det har däremot inte Lars Adaktusson, som tidigare var partiets ledamot i EU-parlamentet. Tvärtom har han deltagit i en konferens med homofientliga politiker vilket Öppna kristdemokrater, med rätta, kritiserat. Och han markerade emot när kd accepterade nuvarande jämlika adoptionslag.

Tveksamt om Skyttedal låter bli att vika sig för homofober. 

Sara Skyttedal svängde häromåret och blev för homoadoptioner. Men att acceptera och vara engagerad är två olika saker. Det kommer bli tuffa debatter i EPP, den högergrupp där m och kd ingår. Mitt tips är att Moderaternas förstanamn, öppet homosexuelle Tomas Tobé inte viker sig emot homofoberna i gruppen. Samma gäller för David Lega. Men när det gäller Sara Skyttedal är det tveksamt.

Uppdatering 1. 

Det är dags att Sara Skyttedal förklarar om hon vill engagera sig för HBTQ-personers rättigheter i EU. 

Mänskliga rättigheter. Att välja bort det är verkligen inte "lagom". Rätten för samkönade par i Sverige att få sitt äktenskap erkänt om de flyttar till ett annat land. Att EU:s diskrimineringdirektiv ska omfatta sexuell läggning och könsidentitet på samma villkor som kön och etnicitet. Det här är saker som kd något motvilligt tagit ställning för. David Lega har nog inga problem med det.

Men Skyttedal bör bekänna färg före valet. Det finns en del konservativa HBTQ-personer som tvekar mellan m, sd och kd. Samtliga riksdagspartier (förutom sd) samt fi är för reformerna i EU om erkännande av samkönade äktenskap och partnerskap samt skärpta direktiv emot diskriminering.

Tips till binyfikna.

Vi är en del som är homo, andra är hetero, en del är bi. Men så finns det några som är binyfikna. Det ska inte blandas ihop med att vara bisexuell. Det vore synnerligen ovetenskapligt.

Binyfikna finns både bland homos och heteros, både bland män och kvinnor. Här ska jag dock fokusera på tips till män som främst gillar kvinnor. Tipsen gäller dock delvis allihop i gruppen oavsett kön och sexuell läggning.

Först ska jag dock reda ut det där med bromance.

Att två män har en mycket nära relation utan att det är sexuellt. Det är dock inte samma sak även om det är nära varann. Binyfikenhet innehåller också sexuella fantasier även om de kanske inte förverkligas.

1. Krama en annan man. Det är egentligen det enklaste.

2. Smek hans nacke om han har kort hår.

3. Smek hans bröst och lår.

4. Ge komplimanger om hans kropp.

5. Var nakna tillsammans typ i en bastu.

Det måste inte leda till oralsex. Vi svenskar är experter på att vara "lagom".

Det här är givetvis delvis satir men också allvar. En del män är binyfikna. Om fler accepterat det hade vi förmodligen fått ett bättre samhälle, fredligare och tolerantare.

Trevlig helg.

Uppdatering 1.

"Gör svenska binyfikna lagom igen."

Där är en paroll som kd missat inför EU-valet ;-)

Det var inte bättre förr.

Visst har vi problem idag inom HBTQ-politiken i många länder. Men det gäller att ha ett historiskt perspektiv. Nationalister och ultra-konservativa är engagerade inför EU-valet. Men det var inte bättre förr. ;-)

Om man ska vara seriös är det så att brottsligheten aldrig varit så låg i Sverige som på 1950- och 1960-talet. Det fanns ännu en betydande social kontroll men fattigdomen hade också trängts bort. Men det var också ett samhälle där homosexualitet betraktades som en sjukdom, gifta män fick våldta sin fru, kvinnor inte fick genomgå en abort utan godkännande av en (oftast manlig) läkare. Det var inte tillåtet att juridiskt byta kön.

"Folkhemmet" som sd längtar till.

Romer (zigenare) blev ofta hänvisade till baracker, det fanns inte några lagar emot diskriminering, det fanns ingen medbestämmandelag på arbetsplatser. Många blev i praktiken steriliserade med tvång. Det var tillåtet att aga barn "måttligt". Men vissa barn blev misshandlade så svårt att de fick åka till sjukhus. Det startade debatten om att förbjuda aga av barn.

Det är det "folkhem" som sd längtar till. Och en del saker fungerade bättre då. Det är sant. Men det var faktiskt inte bättre förr.