HBTQ-kultur. Tusen bitar - Marcus Jarl.

Den här bloggposten innehåller spoilers. Från en presentation av Tusen bitar (2018) av Marcus Jarl.

"Det här är en berättelse om kärlek – men också om hat. Om kärlek mellan två män och om människorna som hatar den kärleken kraftfullt. Och om vad som händer när deras vägar kolliderar.

Nils och Benke kämpar för att kunna leva tillsammans på samma villkor som vilket annat kärlekspar som helst. Men det tar emot – inte minst Nils far visar öppet sitt missnöje.

Robert och Ebba är gifta men glider allt längre isär. Robert finner utlopp för sin ångest genom sitt intensiva homohat på nätet medan Ebba försöker hitta en tillräckligt bra ursäkt till varför hon stannar kvar.

Tusen bitar är ett starkt relationsdrama om vad som händer när den man älskar plötsligt rycks ifrån en och man blir ensam kvar. Och en del av den älskade lever kvar i någon annan. Någon som hellre hade dött än frivilligt tagit emot det som gavs."

Naivt men det finns ett driv i berättelsen.

Alltså jag bara måste avslöja vad som händer. Nils är med i en bilolycka. Det sista han tänker innan han blir medvetslös är att hans pojkvän, Benke, kommer bli ensam. Jag gråter nästan aldrig men här var det nära. När Benke talar inför sin medvetslöse pojkvän är den starkaste delen av boken.

Jag brukar googla efter recensioner innan jag själv ska bedöma en bok. För att få med något perspektiv jag kanske missat. Det fanns nästan inget om "Tusen bitar". Delvis fattar jag orsaken men det är något orättvist. "Tusen bitar" är närmast romantisk och naiv. Personporträtten är ofta stereotypa och inte riktigt trovärdiga. Men det finns ett driv i berättelsen. Var beredd på en del överraskningar. Jarl skildrar också fint hur sorgen senare övergår i vrede. Det är en del av en människas återhämtningsprocess.

Titeln handlar om ett internt skämt från bögparet. "Om jag går i tusen bitar, samlar du ihop mig då?"