HBTQ-kultur. Sången om en son - Joel Mauricio Isabel Oritz.

 

Från presentationen av Sången om en son (2018) av Joel Mauricio Isabel Ortiz.

.... Du vet varför jag är här, pappa. I det trista villaområdets furukök konfronterar en son sin far. Det är dags att slita upp alla de gamla såren - slagen, rasismen, ursprunget som aldrig uttalats. Våldet i att göras till en son, att adopteras, att stöpas till man. Det blir början till en vidräkning inte bara med fadern, utan också med det egna livet. Klubbnattens ennattsligg och teaterscenens bekräftelse räcker inte längre till. Hur gör man plats för ömhet i ett liv vars utgångspunkt är brutalitet? Sången om en son är en blixtrande debutroman om identitet, svek, självkänsla - och om den kärlek som inte väjer för något...

Jag hoppas verkligen inte att det här är en självbiografi. För värre offerkofta än berättelsens jag har sällan lämnats. Det här är som om främlingsnegative  Jimmie Åkesson skulle skriva en bok om en invandrare som lever i ett av världens friaste länder men inte har någon som helst förmåga att vara tacksam för det. Hen (är transperson) använder droger och har sex med många män men tycker främst synd om sig själv. Det är "vita" hit och dit. Precis som det inte finns rasism i Latinamerika eller Mellanöstern gentemot svarta. Precis som det inte finns rasism emot folk av asiatiskt ursprung i Sydafrika. Sverige är verkligen inte perfekt, våra problem ska granskas, visst finns det smygrasism, men vårt land är enligt forskningen förmodligen det minst rasistiska landet i världen.

Rasismen, homofobin och sexismen har inte ökat här senaste 30 åren, tvärtom.

Sd:s framgångar är en motreaktion på att Sverige blivit progressivare senaste decennierna. Men visst börjar det vackla just nu i väst. Och det bekymrar oss något, vi som är för en liberal västerländsk demokrati.

Trots det kan inte den här boken avfärdas, även om den har sina brister. Visst blir det för mycket fokus på sex, det är ibland närmast pornografiskt, för mycket intresse av alkohol och droger. Men Joel Mauricio Isabel Ortiz har också en talang när det gäller språket. Bäst blir den när den blir allmän-mänsklig, hur svårt det ibland är att vara människa.