20 februari tillsatte den borgerliga regeringen en utredning om nuvarande 18-årsgräns för juridiska könsbyten bör sänkas, avskaffas eller behållas. Från regeringens direktiv till utredningen.
.... En ändring av könstillhörigheten kan således beskrivas som en process i två delar. Den ena delen innefattar den administrativa proceduren för det juridiska fastställandet av ändringen, den andra den medicinska utredningen och behandlingen. Det är den förstnämnda delen som står i fokus för detta utredningsuppdrag.... I propositionen Ändrad könstillhörighet (prop. 2011/12:142) gjorde regeringen bedömningen att frågan om den nuvarande åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet behöver utredas ytterligare. Ett skäl för att se över detta är att transsexualism i många fall, inte minst bland unga, innebär ett psykiskt lidande för personen i fråga på grund av problem som möter i vardagen. Frågan om åldersgränsen bör även ses över mot bakgrund av att fastställelse av ändrad könstillhörighet inte längre är förknippat med krav på något medicinskt ingrepp.... Utredaren ska därför kartlägga och analysera konsekvenserna av nu gällande åldersgräns för fastställelse av ändrad könstillhörighet samt konsekvenserna av en eventuell ändring av denna åldersgräns för barnet självt, för vårdnadshavaren och för förutsättningarna att säkerställa hög kvalitet och tillförlitlighet i de utredningar som utgör grund för beslut, och - ta ställning till om den åldersgräns vid vilken det är möjligt att få en ändrad könstillhörighet fastställd enligt 1 § könstillhörighetslagen bör ändras.... Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren beakta de mänskliga fri- och rättigheterna och då särskilt de rättigheter som barn tillerkänns i barnkonventionen. Detta rör särskilt artikel 3, som anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör ett barn, och artikel 12, som lyfter fram barnets rätt att självt få komma till tals..... Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2014.
Redan i samband med regeringens HBT-strategi som offentliggjordes i januari signalerade Erik Ullenhag (fp) att en utredning om åldersgränsen för juridiska könsbyten inom kort skulle tillsättas. Det är utmärkt att regeringen tog beslutet i februari och att den ska redovisa sin rapport redan vid årsskiftet. Positivt är också att det i direktiven till den framhålls att barnets bästa ska vara i fokus. Vad som är barnets bästa kommer säkert att tolkas olika. Själv har jag tidigare varit tveksam till om nuvarande åldersgräns för juridiska könsbyten bör sänkas. Och att argumentation för en sådan sänkning (eventuellt avskaffande) har något med HBT-vänlighet att göra. Man kan ju tycka att en människa ska vara mogen och 18 år för att ta ett sådant beslut. Och det kan jag tycka ännu gäller för "könsbytesoperationer" (även om jag hävdar att även där borde det förutsättningslöst prövas om det alltid är till barnets bästa med nuvarande rigida 18-årsgräns).
Men nu handlar det alltså om juridiska könsbyten. Inte om några operationer som blir svåra att återställa om någon som vuxen ångrar sig. Av den orsaken kommer jag i sommar att för första gången att ha med "vill ditt parti sänka (alternativt avskaffa) åldersgränsen för juridiska könsbyten" när jag bedömer partiernas HBT-vänlighet.
Var gränsen exakt ska fastställa bör utredningen noga överväga. Men en riktlinje kan ju vara den nya policyn för ungas byte av namn, att 12-17-åringar med vårdnadshavares rätt har möjlighet att välja ett könskonträrt (namn typiskt för det motsatt könet jämfört med det juridiska) namn. Kanske samma regel borde gälla för juridiska könsbyten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar