I oktober var jag och såg Matrosen och stjärnan (1982) på Spegeln (en biograf i Malmö som visar "alternativa" filmer"). Att kalla filmen för homoerotisk (och kitchig) är bara förnamnet. Regissören Rainer Werner Fassbinder var själv öppet homosexuell precis som Jean Genet som skrev boken (som utkom på svenska 1956).
Boken Rosenmiraklet av Jean Genet har 2013 återutgetts i Sverige (första versionen kom här 1953) med en ung man med förförisk blick på omslaget. Senaste veckorna har det varit debatt om Timbuktus låt om att "slå Jimmie Åkesson gul och blå på en flaggstång". Jag tycker själv diskussionen varit sorglig. Det är väl självklart att folk, politiker eller inte, kan fördöma våldsuppmaningar i musiktexter emot enskilda nu levande personer. I synnerhet som det finns en allvarlig hotbild emot Jimmie Åkesson (sd), sedan kan man ha många åsikter om hans intoleranta politik.
Jean Genet förfaller aldrig till samma låga nivå som Timbuktu. Han blev själv som bög förföljd och föraktad av dåvarande ledande franska politiker men i sin roman utdelar han inte några dödshot emot dem. Däremot skriver han saker som kan tolkas som hyllningar av mördare och andra kriminella. Men som någon recensent skrev, Genet är inte omoralisk (hyllar det som är oetiskt) utan snarare amoralisk. Boken Rosenmiraklet är en feberaktig dröm där sex, våld, religion, förnedring och helgonförklarande blandas.
Att Genet växt upp i ett kristet-katolskt samhälle blir tydligt, de religiösa referenserna finns där, även protestanter bör känna igen dem. Jean Genets böcker är inget för den som vill hitta något lättillgängligt. Det här är inte roman om två män som hittar den fina romantiska kärleken och lever monogamt ihop. Det här en bok som handlar om liv, död, smuts, förnedring, det skitiga, kärlek, vänskap, våld etc i en salig blandning.
Och Jean Genet är en begåvad författare. En föregångare, i dess bästa bemärkelse, inom HBTQ-litteraturen.
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar