Orlando av Virginia Woolf är från 1928 och publicerades på svenska för första gången 1982. Nu ges boken ut igen. Ska man sammanfatta innehållet handlar det om en människa som lever från 1500-talet fram till början av 1900-talet. Blir nästan vibbar av vampyrberättelse även om det inte handlar om det. Men inte nog med att Orlando lever i flera århundraden. Vederbörande startar som man men förvandlas på 1700-talet till kvinna.
En del äldre i HBT-rörelsen betraktar den här boken (som blev film på 1980-talet) som en klassiker. Virginia Woolf var en del av den s.k. Bloomsburygruppen, en informell grupp av ledande människor inom kultur och ekonomi i London i början av 1900-talet. Många av dem var homosexuella eller bisexuella. Bland medlemmarna i gruppen fanns John Maynard Keynes, bög och kanske världens mest kände ekonom någonsin och författaren EM Forster, även han homosexuell. Virginia Woolf bör väl närmast betraktas som bisexuell, var gift med en man men med tydligt intresse för kvinnor.
Banala delar av vardagen blir resonemang om jämställdhet.
Orlando var Woolfs främsta kommersiella framgång och det är otvivelaktigt att den var något nytt 1928. Men håller boken 2012? Min första reaktion när jag läste den blev, hur kan en del bögar och lesbiska hylla något sådant? För om man ska vara ärlig, och det ska man ju vara, är första halvan av boken synnerligen medioker. Om hur en brittisk yngling hanterar sitt öde på 1500- och 1600-talet. Säkert har många andra författare bättre berättat det. Woolf blandar realism med skrönor.
På 1700-talet förvandlas Orlando från man till kvinna. Och där börjar en förvandling av boken. För Orlando minns ännu hur det var att vara man. Och kan jämföra med hur det är att vara kvinna. Plötsligt blir banala delar av vardagen en del av resonemang om jämställdhet. Som ibland kan kopplas ihop även med debatten idag om könsroller, ordet "hen" och könsidentitet. För Orlando konstaterar att trots att vederbörande är i princip samma människa gäller helt nya regler när personen fått en kvinnlig istället för en manlig kropp. Och det är i den här delen som boken blir fascinerande eftersom den skrevs på 1920-talet.
Orlando var Woolfs främsta kommersiella framgång och det är otvivelaktigt att den var något nytt 1928. Men håller boken 2012? Min första reaktion när jag läste den blev, hur kan en del bögar och lesbiska hylla något sådant? För om man ska vara ärlig, och det ska man ju vara, är första halvan av boken synnerligen medioker. Om hur en brittisk yngling hanterar sitt öde på 1500- och 1600-talet. Säkert har många andra författare bättre berättat det. Woolf blandar realism med skrönor.
På 1700-talet förvandlas Orlando från man till kvinna. Och där börjar en förvandling av boken. För Orlando minns ännu hur det var att vara man. Och kan jämföra med hur det är att vara kvinna. Plötsligt blir banala delar av vardagen en del av resonemang om jämställdhet. Som ibland kan kopplas ihop även med debatten idag om könsroller, ordet "hen" och könsidentitet. För Orlando konstaterar att trots att vederbörande är i princip samma människa gäller helt nya regler när personen fått en kvinnlig istället för en manlig kropp. Och det är i den här delen som boken blir fascinerande eftersom den skrevs på 1920-talet.
För även om homosexualitet aldrig direkt nämns i boken blir det antydningar när folks kön ifrågasätts och förändras. På 1920-talet fanns ännu en betydande censur så det är inte konstigt att många författare använde omskrivningar och här är ett exempel. Och det kanske är det som främst gör boken intressant. Inte att den tillför något nytt 2012. Utan att den för fram resonemang om könsroller och jämställdhet 1928. Som ibland är aktuella även idag.
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar