Motionstips till moderater om HBTQ-reformer.

Inledning.

Jag granskar om riksdagspartierna är för alla HBT-reformer av betydelse. Även om partierna är positiva till, eller i alla fall är för att utreda, 8 reformer jag kallar queer.

Fakta.

Moderaterna har sin partistämma (kongress) 15-18 oktober i Karlstad. Sista dag för partiets medlemmar att lämna motionsförslag är 12 maj. Är du inte medlem i m men känner någon som är det kan du givetvis tipsa hen om det här.

Generell kommentar om Moderaterna.

Moderaterna har tidigare haft en dålig HBTQ-politik men partiets åsikter har radikalt förändrats senaste 10 åren. Idag är Moderaterna ungefär lika HBTQ-vänliga som Socialdemokraterna och Centerpartiet. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Folkpartiet är något före.

Sedan Moderaterna hamnade i opposition har partiet inte prioriterat HBTQ-politik men förhoppningsvis är det för att partiet inte direkt vill börja kritisera s-mp-regeringen för saker de som största regeringsparti hade ansvar för fram till i hösten 2014. Från hösten 2015 bör Moderaterna konstatera att om de ger kritik mot regeringen inom HBTQ-området får det en annan tyngd än om ett mindre oppositionsparti ägnar sig åt samma sak.

Motionstips.

M är (ännu) inte för följande HBT-reformer.

1. Införande av ett tredje juridiskt kön.

Moderaternas attityd har hittills varit nej till reformen. En motion till stämman i höst skulle kunna starta en viktig intern debatt som möjliggjorde att en majoritet ställde sig bakom att i alla fall utreda reformen. Införande av ett tredje juridiskt kön kan tyckas vara en utopi idag men det var också en könsneutral äktenskapslag för 20 år sedan. Det kan möjligen finnas administrativa problem men partierna bör också rannsaka sina värderingar om vad det är som är så hotande om en liten grupp av människor skulle få möjlighet att få tillhöra ett tredje juridiskt kön. En parlamentarisk utredning bör tillsättas snarast möjligt om reformen.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är för reformen, Socialdemokraterna och Folkpartiet vill utreda den. När ska Moderaterna lämna sin konservatism när det gäller införande av möjligheten att juridiskt varken definiera sig som man eller kvinna?

2. Sänkning av åldersgränsen för att få byta juridiskt kön.

Den borgerliga regeringen startade februari 2014 en utredning om åldersgränsen för att få byta juridiskt kön (observera att den juridiska åldersgränsen inte ska förväxlas med åldersgränsen för att få göra medicinska "könsbytesoperationer" utan bara om att tillåta unga att i sina juridiska handlingar få byta kön). Argumenten är starka för att tillåta tonåringar att byta kön juridiskt (efter vårdnadshavares godkännande). Vilken exakt åldersgräns det bör vara (om det ska finnas någon åldersgräns) måste en stämma inte ta ställning till, däremot att nuvarande 18-årsgräns är för rigid. Genom domstolsprocesser har 12-17-åringar nu fått rätt att välja könskonträra (typiska för motsatta könet) namn. Att sänka åldersgränsen för möjlighet att byta kön juridiskt är i linje med det. Moderaterna tvekar ännu om den här reformen.

3. Att det i regeringsformen (grundlagen) bör införas förbud emot diskriminering p.g.a. könsidentitet.

Det har givetvis ett värde i sig att "könsidentitet" hamnar med där. Det var ju orsaken till att riksdagen 2002 röstade ja till att bl.a. "sexuell läggning" skulle vara med i paragrafen. Sedan 1 januari 2009 har Sverige en lag mot diskriminering inom arbetsmarknaden etc. som förbjuder diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion, ålder och könsidentitet. Regeringsformen (kapitel 1 och-eller kapitel 2) har idag med diskrimineringsförbud mot alla de sju typerna av diskriminering i den "vanliga" lagen. Förutom könsidentitet. Det är oacceptabelt i en situation där transpersoner ännu ofta har det svårt. Malta, Ecuador och Bolivia har i sin respektive konstitution förbjudit diskriminering p.g.a könsidentitet. Moderaterna tvekar ännu om den här reformen.


M är inte för att ens utreda följande queer-reformer.

4. Införande av möjlighet för fler än två vårdnadshavare för barn.

Familjer är olika. Det håller de flesta med om - i teorin. Även om den här reformen inte bara skulle påverka samkönade familjer så skulle det nog få störst effekt inom den gruppen. Det kan handla om ett lesbiskt par där en av kvinnorna blivit inseminerad med sperma från en man som vill vara engagerad som pappa åt barnet. Idag får en sådan familj problem om de vill att alla tre ska ha juridiska rättigheter. Det här är en kontroversiell reform och en av orsakerna till det är nog oro för att det skulle vara "månggifte light". Men det är ju inte det som är poängen, utan att få det att fungera mer praktiskt för vissa familjer. S, mp och v har tagit ställning för reformen, som progressivt liberalt parti inom familjepolitiken borde även m kunna göra det. Irlands regering (bestående av ett borgerligt och ett socialdemokratiskt parti) har 2014 lämnat ett förslag om att barn ska kunna få upp till 4 vårdnadshavare om det bedöms vara till barnets bästa.
 
5. Att ogifta pappor enklare ska kunna bli erkända som förälder till ett barn, om mamman till barnet nekar till att mannen är pappan startar ofta en lång och byråkratisk process.

Det här är en reform som främst handlar om situationen för heterosexuella män. Kan det var queer? Tror någon att det inte kan vara queer att genomföra en reform som främst gynnar heteromän har hen inte fattat något om vad patriarkala strukturer är för något. De strukturerna handlar om att mäns roll är främst utanför hemmet medan kvinnors roll handlar om ansvar för barnen. Jämställdhet går åt båda hållen. Att män blir diskriminerade p.g.a. sitt kön är lika fel som när kvinnor blir det.


Uppdatering 1.

C-stämma 24-27 september.

När jag publicerade bloggposten med motionstips till centerpartister hade jag inte info om exakt när och var partiets stämma (kongress) skulle vara. Centerpartiet har sin partistämma 24-27 september i Falun.