Fp och c kritiserade sd i riksdagsdebatt om genusteorier.

När riksdagen igår, 13 december, debatterade Integration och jämställdhet handlade det främst om invandrares situation. Ingen nämnde bidragen till RFSL och andra HBT-föreningar. Varken sd (som vill avskaffa de bidragen) eller övriga riksdagspartier (som vill behålla bidragen som de är).

Däremot blev det en tydlig konflikt om genusteorier. Två av debattörerna kritiserade Sverigedemokraterna negativa attityd till genusvetenskap.

Hans Backman (fp).

Alliansen noterar att Sverigedemokraterna i sitt förslag till jämställdhetspolitik ställer sig kritiska till genusteori och andra, som de uttrycker det, verklighetsfrånvända politiska teorier. Men vi vill understryka att genusteori är en vetenskapligt grundad kunskap som representerar ett eget kunskapsfält. Vid de svenska universiteten och högskolorna finns genusperspektivet företrätt på ett stort antal kurser inom de flesta ämnesområden. Genusforskning bedrivs dels som ett eget ämne, dels integrerat i andra ämnen.

Därtill kan nämnas att det internationella intresset för såväl svensk genusforskning som svensk jämställdhetspolitik är stort. Det som har åstadkommits hittills har gett Sverige en stark position inom jämställdhetsområdet. Intresset för och efterfrågan på våra kunskaper och lösningar är stort. Sverige har ett förtroendekapital internationellt att förvalta men också att utveckla. Dessa positiva signaler får många av företrädarna från vårt eget utskott, arbetsmarknadsutskottet, höra när de är ute på internationella möten som tar upp just området jämställdhet. Det är många som är intresserade av Sverige och positiva till det vi gör. Samtidigt finns det förstås mycket mer att göra även i Sverige, för detta är ett långsiktigt arbete.

Intressant nog hade Sven Olof Sällström (sd) först bara följande diffusa svar på kritiken.

När det gäller genusforskningen är detta ett ämnesområde i Sverige i dag som genomsyras av politisk retorik mer än adekvata forskningsresultat och adekvat forskningsmetodik.

I en senare kommentar i riksdagsdebatten försökte han precisera sin kritik.

Vad gäller genusforskning använder man den forskning som passar. Hjärnforskaren Annica Dahlström är världsledande på området, men hennes forskning göms undan i Sverige i dag eftersom den inte passar in i den genusteoretiska mallen. Det är ett faktum.

Jag har ett exempel på en man i mitt hemlän Jämtland som fick sparken. Han ledde pappagrupper inom landstinget och skulle tala om genusforskning. Han begärde fram adekvata forskningsresultat för att backa upp budskapet, men det fanns inte. I stället fick han fick sluta. Där har vi ett problem.

Hans Backman (fp) kontrade.

Det sista exemplet tyder på hur viktigt det är att vi har ett aktivt arbete mot diskriminering, för det lät som ett tydligt fall av diskriminering. Det är upprörande om man inte får föra fram sina åsikter på sin arbetsplats.

Som med all forskning är det viktigt att man tar till sig det som är bra och relevant. Ambitionen hos inte minst vår jämställdhetsminister är att utvärdera vilken forskning som är viktig för oss inom politiken att gå vidare med. Det får vi bedöma så småningom.

Det är fascinerande att sd-politiker är så okunniga om det här området och utan problem blandar ihop saker. Tydligen har någon ansvarig chef på en arbetsplats i Jämtland betett sig fel när man skulle inhämta information om genusforskning men det betyder givetvis inte att forskningen i sig generellt skulle vara oseriös. Det är ungefär som att säga att om någon på ekonomiavdelningen i Kiruna blir avskedad efter att frågat efter den senaste ekonomiforskningen måste ekonomisk vetenskap vara oseriös.

Även Annika Qarlsson (c) var kritisk emot sd.

Självklart bedrivs forskningen runt om i Sverige utifrån adekvat forskningsteori. Det Sven-Olof Sällström påstår här är att all den forskning som har någon form av genusbakgrund inte bedrivs på samma sätt som annan forskning. I så fall hade ju Annica Dahlström inte existerat och inte kommit med någon forskning över huvud taget....

Det här är ingen forskning som på något sätt bedrivs under andra regler än övrig forskning i Sverige....

Ni tar bort Diskrimineringsombudsmannen och tycker tydligen inte att det är något bekymmer om det diskrimineras i Sverige.

Den tyska HBT-föreningen LSVD berättar på sin hemsida att delstaten Sachsen-Ahnhalt har beslutat jämställa de regionala lagarna för samkönade par i partnerskap och olikkönade par i äktenskap.

Det betyder att 13 av Tysklands 16 delstater antingen har jämställt reglerna eller planerar att göra det inom de närmaste åren. Thüringen har startat en utredning om att möjligen jämställa reglerna. Sachsen och Baden-Württemberg har ännu inte jämställt några regionala regler och planerar inte heller göra det de närmaste åren.

På nationell nivå har samkönade par i partnerskap idag i princip samma juridiska rättigheter som olikkönade par i äktenskap. Förutom tre delar.

1. Adoptioner (samkönade par har bara möjlighet att närståendeadoptera)
2. Inseminationer vid kliniker (inte tillåtet för lesbiska par)
3. Inkomstskatteregler (förmånligare för olikkönade par i äktenskap än samkönade par i partnerskap)

Det ena regeringspartiet, liberala FDP, vill likställa de tre delarna så att samkönade och olikkönade par får samma juridiska rättigheter. De har stöd för det av oppositionspartierna socialdemokratiska SDP, De gröna, och vänstersocialistiska Linke.

Det andra regeringspartiet, kristdemokratiska CDU, är emot ett jämställande av reglerna men har i regeringsförklaringen med FDP sagt sig vara för att samma skatteregler ska gälla och det är nu förhandlingar om inkomstskattereglerna.

Stånd eller inte vid visande av porr har ibland avgjort asylärenden i Tjeckien.

Folk som söker asyl i Tjecken för att de är bögar har fått ett erbjudande av myndigheterna. De ska kolla porrfilmer. Får de stånd vid rätt film får de asyl. Får de ribba vid fel film eller vägrar delta riskerar de att bli avvisade. Det här låter som ett absurt skämt. Eller möjligen någon berättelse hämtad från en porrsite.

Men det är sant. Det blev avslöjat i den senaste rapporten från European Union Agency for Fundamental Rights (FRA).

According to information provided by the Czech Ministry of the Interior to the national expert of the FRA’s research network, phallometric testing may be proposed for an individual seeking international protection in order to assess the credibility of his claim to be homosexual, where inconsistencies appear in his interview. The test is performed by a professional sexologist and, in principle, only with the person’s written consent, and once that person has been informed about the technique of the examination. Although a refusal to undergo the test may result in questioning the claim made by the person concerned about his homosexuality, conversely, where a person passes the test and shows no reaction to visual representations of heterosexual sex, his allegations about his homosexuality are considered proven.

There are a number of problems with this situation, even apart from the fact that the reliability of ‘phallometric testing’ is questionable, since it is dubious whether it reaches suffi ciently clear conclusions to be used as evidence in the processing of claims and in possible subsequent legal proceedings. This oblique practice would in any case not be appropriate as regards people who are bisexual.

Den brittiska HBT-siten Pinknews berättar att Tjeckiens regering försvarar metoden.

Ministry spokesman Pavel Novak said the technique had been used fewer than ten times and was always carried out by a medical expert.

He said it was used on unreliable applicants from countries where it is illegal to be gay and that all of those who passed the test were granted asylum.

Tjeckiens regering har sagt att man slutat använda den här typen av tester men att vissa asylsökande från bl.a. Iran, Egypten och Nigeria 2006-2009 fått erbjudande om att avslöja om de får stånd vid vissa filmer.

Att erbjuda killar att göra den här typen av tester är i sig inget nytt. I början av 1990-talet arrangerade TV3 och Robert Aschberg en tävling i direktsändning. En kvinna strippade framför tre killar som skulle undvika att få stånd. Två av dem fixade det hyfsat medan den tredje fick erektion. Givetvis visade man inte några privata kroppsdelar men det avslöjades via diagram för varje kille.

Men att låta frivilliga göra ett plojtest är en sak. Att erbjuda folk det här för att få stanna och slippa bli tillbakaskickade till ett land där de blir förföljda en annan. Det är kränkande emot människor som ofta mår dåligt. Hur "frivilligt" är det för övrigt när den som nekar riskerar bli misstänkliggjord för att egentligen ljuga och vara hetero.

Hur ska de förresten hantera folk som söker asyl för att de lesbiska? De får försöka göra något klitoristest på dem kanske.

FRA-rapporten i övrigt avslöjar få dramatiska nyheter. Men konstaterar att även om det är flera positiva tecken inom EU när det gäller juridiskt erkännande av samkönade relationer är situationen ännu problematisk i andra delar av unionen.

Keeping in mind the lack of clarity of national law in this field, in 2010 the situation appears to be the following: eight Member States would not distinguish between a same-sex or an opposite-sex spouse for the purposes of entry and residence rights (Belgium, Denmark, Finland, the Netherlands, Portugal, Spain, Sweden, and the UK)....

Regardless of whether they are under an obligation to do so under EU Law, at the time of writing 13 Member States seem to grant entry and residence rights to registered partners: Austria, Belgium, Czech Republic, Denmark, Finland, Germany, Ireland, Luxembourg, the Netherlands, Portugal, Spain, Sweden, and the UK.

Rapporten noterar några negativa förändringar när det gäller samkönade äktenskap.

In Estonia, the new Family Law Act, which entered into force on 1 July 2010, states that any marriage contracted between persons of the same sex is invalid. It is therefore rather unlikely that under Estonian law same-sex spouses who have validly contracted a marriage in another State will be recognised as spouses, even if the Citizen of European Union Act refers more broadly to ‘a spouse of the citizen of the European Union’. In Romania, the new Civil Code adopted in 2009 contains a prohibition on same-sex partnership and marriage, including denial of recognition of partnerships and marriages concluded in other countries. In Bulgaria, Article 7 of the new Family Code (1 October 2009) confirms that marriage is a mutual agreement between a man and a woman.

Uppdatering 1.

Jag skrev i torsdags här på bloggen om att jag mailat ledamöterna i Justitieutskottet i riksdagen. Jag argumenterade för att transpersoner ska få skydd av lagen om hets mot folkgrupp och även att det ska bli ett explicit omnämnande av könsidentitet i straffskärpningslagen vid hatbrott.

Krister Hammarbergh som är ledamot för Moderaterna i Justitieutskottet har när jag talat i telefon med honom idag meddelat att hans parti tycker att rätten att inte bli diskriminerad är viktig och ska gälla för alla. Men att han inte tror att m de närmaste månaderna säger ja till några konkreta lagförändringar. Istället kan det möjligen bli något för partiets stämma (kongress) hösten 2011 att avgöra menar Krister Hammarbergh. Moderaterna svarar idag "möjligen" till de båda reformerna. Förhoppningsvis blir även m nästa år för ett bättre juridiskt skydd för transpersoner mot hets och hatbrott.

Jag har granskat valanalyserna från de tre riksdagspartier som hittills publicerat sådana. Medan rapporterna från Socialdemokraterna och Moderaterna inte resonerar om HBT som en politisk faktor gör däremot Folkpartiets valanalys det.

Från partiets rapport "Stolta men inte nöjda".

Våra framgångar inom skolpolitiken hänger samman med att vi effektivt har kunnat använda en verklighetsbaserad debatt för att också lyfta fram centrala värderingar. Men i årets valrörelse fick vi inte – eller tog oss inte – tillräckligt utrymme för att också använda andra enskilda sakfrågor som markörer av djupare liggande liberala värderingar. I Europavalet 2009 kunde Europatanken användas framgångsrikt som en sådan ideologisk markör, men den europeiska ekonomiska krisen gjorde den frågan svår att använda i årets val. Äldrefrågorna hade kunnat vara en sådan fråga, men användes i första hand som sakfråga och inte som värderingsbärare. Några andra områden där Folkpartiet som liberalt parti möts av höga förväntningar är integritetsfrågor, handikappolitik, jämställdhet, antirasism och hbt-politik. Listan kan enkelt göras längre och innehåller som synes både breda, vardagsnära frågor och frågor som kan uppfattas som något smalare

Kritiken är diplomatisk men min tolkning är att gruppen menar att Folkpartiet borde varit ideologiskt tydligare när det gäller bl.a. jämställdhet, antirasism och HBT-politik. I årets valrörelse var det bland riksdagspartierna bara Miljöpartiet som hyfsat prioriterade HBT-politik bl.a. med valaffisch och som en del av Maria Wetterstrands tal i Almedalen. Jag skrev redan i somras att det är besynnerligt att inget borgerligt parti försökte profilera sig inom området.

Mail om att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet.

Jag har skrivit ovanligt mycket här på bloggen om svensk partipolitik de senaste två månaderna. Har mailat folk i riksdagen och regeringen om de flesta HBT-reformer som är kvar att genomföra. Orsaken är att efter ett riksdagsval är det en del nya ledamöter vilket ibland förbättrar möjligheten att få ett parti att byta åsikt.

Hittills kan vi konstatera att det blivit fem positiva och en negativ sådan förändring. Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har sagt ja till att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla typer av diskriminering i lagen. Kristdemokraterna har även blivit för att Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN och fri rörlighet för samkönade par i EU. Den negativa förändringen är att kd sagt nej till att föräldraskapspresumtionen även ska gälla för gifta lesbiska par.

Jag har mailat Alliansens och Socialdemokraternas ledamöter i Konstitutionsutskottet och folk på Justitiedepartementet om att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet.

De som är politiskt anställda på Justitiedepartementet tillhör Moderaterna.

Jag bifogar här det mail jag skickat till en del riksdagsledamöter för Socialdemokraterna.

I det här mailet

Föreslår jag att Socialdemokraterna säger ja till att även transpersoner (könsidentitet) ska få skydd i regeringsformen mot diskriminering. Något som alla andra grupper i den "vanliga" lagen mot diskriminering (inom arbetsmarknaden etc) har.

24 november i år röstade som bekant riksdagen ja till propositionen En reformerad grundlag. En del av regeringsförslaget (vars innehåll sju av åtta riksdagspartier kompromissat ihop sig om) är att från 1 januari 2011 införa ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i kapitel 2 i regeringsformen. Det är givetvis positivt med en sådan bred enighet om både den och andra förändringar av grundlagarna.

Sedan I januari 2009 har Sverige en lag mot diskriminering inom arbetsmarknaden etc. som förbjuder diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion, ålder och könsidentitet.

Det här betyder att regeringsformen (kapitel 1 och-eller kapitel 2) idag har med diskrimineringsförbud mot alla de sju typerna av diskriminering i den "vanliga" lagen. Förutom könsidentitet. Det är oacceptabelt i en situation där transpersoner ännu ofta har det svårt. Och där Sverige ännu har en könstillhörighetslag som medför tvångsskilsmässor och tvångssteriliseringar för transsexuella som juridiskt vill byta kön. Tyvärr har kd hitills blockerat ett avskaffande av de absurda kraven.

De senaste åren har kunskapen om transpersoners situation ökat inom flera riksdagspartier, även inom Socialdemokraterna som blivit ett tydligt transvänligt parti i övrigt. Bl.a. har partiet sagt ja till att avskaffa kraven att vara ogift, svensk medborgare och steriliserad för att få byta kön juridiskt. S är nu även för en könsneutral namnlag för vuxna personer och att transpersoner ska få skydd av lagen om hets mot folkgrupp

Även av den orsaken är det logiskt att Socialdemokraterna säger ja till ett förbud i regeringsformen mot diskriminering p.g.a. könsidentitet. Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet är redan för reformen precis som Ssu, Grön ungdom, Luf, Cuf, Ung vänster och Kdu.

En del kanske argumenterar att det inte har någon betydelse om s byter åsikt om det här eftersom Sverige har en borgerlig regering. Jag håller inte med. Om s blir för reformen ökar givetvis pressen på m och kd att säga ja till den.

Ett annat argument som ni kan möta är att sju riksdagspartier de senaste åren enats om vissa förändringar av grundlagen och att det vore "ett svek" om något parti sedan vill göra fler förändringar. För det första kan man konstatera att fyra riksdagspartier, mp, fp, c och v är för att transpersoner ska få diskrimineringsskydd i regeringsformen. Det tycker de fyra partierna även efter att riksdagen nu röstat ja till förändringar av grundlagen.

För det andra är det ingen som förväntar sig att det blir en ny utredning om det här de närmaste åren. Det handlar om ett principbeslut om s säger ja till reformen, precis som för de partier som redan är för det.

Jag brukar göra en tabell där jag ger partierna poäng för vad de tycker om olika HBT-reformer. Partierna får 2p för varje "ja" till någon av reformerna, 1p för "möjligen" och 0p för "nej". Varje HBT-reform ett parti vill avskaffa ger -1p.

Poängen blir då följande idag. Maxpoäng är 20.

Miljöpartiet 20p
Folkpartiet 20p
Centerpartiet 20p
Vänsterpartiet 20p
Socialdemokraterna 19p
Moderaterna 16p
Kristdemokraterna 10p
Sverigedemokraterna 7p

S är idag för alla viktiga HBT-reformer - förutom diskrimineringsförbud i regeringsformen för transpersoner. Ni har nu möjlighet att, genom att bli för den reformen, precis som mp, fp, c och v få "perfect record" inom HBT-området.

Jag bifogar fakta om regeringsformens diskrimineringsförbud sist i det här mailet.

Mvh

Bengt Held
Malmö



Kapitel 1

Idag har de flesta grupper skydd av Kapitel 1 § 2 regeringsformen.

"Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person."

Sedan 2003 är "sexuell läggning" med i Kap. 1 § 2 men ännu inte "könsidentitet".

Sverige har en ny lag mot diskriminering från 2009 med förbud mot 7 olika typer av diskriminering. Av dem är alla diskrimineringstyper även med i regeringsformen kap. 1. Förutom "könsidentitet". Det är inte acceptabelt.

Kapitel 2

Sedan är det även med diskrimineringsförbud i Kapitel 2 i regeringsformen, ett kapitel som är juridiskt bindande för riksdag, regering och myndigheter d.v.s. domstolar kan förklara lagar och regler som inte är förenliga med kap. 2 i regeringsformen för att vara ogiltiga.

"15 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet.

16 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt."

Den borgerliga regeringen lämnade december 2009 en proposition om att även "sexuell läggning" ska vara med i kap.2 § 15. Tidigare har alla riksdagspartier enats om det i Grundlagsutredningen som lämnade sin rapport december 2008. Riksdagen röstade ja till förändringen 24 november 2010.

Redan nu blir det tydligt att Kristdemokraterna ännu tvekar om reformen. Till det partiet skrev jag bl.a. följande.

Tuve Skånberg som var Kristdemokraternas representant i riksdagsdebatten sa bl.a. följande.

"Saker vi inte fick se i den reformerade grundlagen som vi gärna hade sett hade varit till exempel en samlad översyn av fri- och rättighetskapitlet. Fri- och rättigheterna i 2 kap. gäller i huvudsak enbart gentemot det allmänna. Vi kristdemokrater hade gärna sett att grundlagsreglerna för fri- och rättigheter också gällt mellan enskilda.

Vi hade också velat ha ett bredare diskrimineringsskydd i det kapitlet. Nu lägger man bara in den sexuella läggningen. Man bortser från andra diskrimineringskriterier, till exempel ålder – låg och hög – och funktionshinder. Kristdemokraterna hade velat ha en bredare ansats där, men anser att det är ett steg i rätt i riktning, och vi är nöjda med det."

Tuve Skånberg säger "till exempel" vilket antyder att kd vill att betydligt fler än de diskrimineringsorsaker han nämner, ålder och funktionshinder, ska bli omnämnda i regeringsformen kapitel 2. Sedan 1977 är kön och etnicitet omnämnt där och från 1 januari 2011 alltså även sexuell läggning.

Sedan I januari 2009 har Sverige en lag mot diskriminering inom arbetsmarknaden etc. som förbjuder diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion, ålder och könsidentitet. Alltså även religion och könsidentitet förutom de som hittills omnämnts.

Jag tolkar Tuve Skånbergs kommentar som att Kristdemokraterna vill att även de två diskrimineringsorsakerna bör bli inkluderade i regeringsformen kapitel 2. Är det rätt tolkat?

Tuve Skånberg, som för övrigt är en del av den homofientliga falangen inom Kristdemokraterna, lämnade några dagar senare följande icke-svar i ett mail.

Hej,

och tack för mejl. Du finner mitt anförande på http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2010/11:20 och nära nog likalydande anförde Ingvar Svensson (KD) i våras http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3322&rm=2009/10&bet=KU19 .

Därefter mailade jag följande svar.

Hej Tuve!

Tack för svar. Ja, ditt anförande har jag givetvis läst eftersom jag länkade till det i mitt eget mail. Ska förtydliga att jag i sak inte har några invändningar emot ditt anförande. Jag följde även riksdagsdebatten i våras.

Min fråga till dig var dock och är ännu om Kristdemokraterna är för att alla sju diskrimineringsorsaker i den "vanliga" lagen mot diskriminering (från 2009) även bör vara omnämnda i regeringsformen. Alltså även diskriminering p.g.a. könsidentitet och religion.

Är ni för det eller ni har inte tagit ställning till det ännu som parti?

Jag ska förtydliga att jag inte förväntar mig något positivt svar från partiet. Det blir ju tydligt att de försöker undvika att tycka något i sak.

Socialdemokraterna och Moderaterna har ännu inte svarat men jag redovisar givetvis här om något av partierna skulle säga ja till reformen eller i övrigt kommentera hur partiet resonerar.

HBT-kultur. Idrottens kön - Jesper Andreasson. Kom igen, gubbar - Jesper Fundberg.

Redan i början av den här veckan hade jag planerat att idag, fredag, publicera en recension av två böcker jag läst nu i december. Inte visste jag då hur aktuella de skulle bli idag när Riksidrottsförbundet återigen avslöjat sitt ointresse att på allvar jobba emot diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet. Se min förra bloggpost.

Orsaken till att jag recenserar de två böckerna samtidigt är för att de behandlar samma tema. Jesper Fundberg är idag forskare vid Malmö högskola. Hans bok Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter skrev han och publicerade 2003 när han var lärare och forskare på Etnologiska institutionen vid Stockholms universitet. Först ska det sägas att han följde ett pojkfotbollslag i åldrarna 11-14 år i mitten av 1990-talet. Mycket har hänt i samhället generellt sedan dess och definitivt när det gäller attityder till homosexuella och bisexuella.

Men trots det vet jag givetvis att det här problemet ännu är aktuellt. Fundberg skriver på sid 184 om fotbollskillarna han följt.

Utmärkande för deras sätt att beskriva sig själva var just att berätta om vilka de inte uppfattade sig tillhöra. Historierna och skämten, gesterna och uttrycksätten kring att framställa bögen, kärringen och invandraren varierade men de tre kategorierna återkom ständigt. Ett sätt att framträda som subjekt är att framställa andra som objekt.

Att både killarna och lagets tränare tycker sig tillhöra normen (även om de givetvis inte använder det ordet) blir avslöjande tydligt när de ombeds att definiera vem de är.

Från sid 184.

I en intervju med ledaren Mats ber jag honom berätta om sig själv

Mats: Hur menar du? Berätta om mig...?
Jesper: Ja...
Mats: Inte mycket att orda om...(skrattar). Vet inte. Jag är 42 år och arbetslös för tillfället. Jag har haft en massa olika jobb, bland annat som idrottslärare. Ja. Vad mer?
Mats ser sig runt i köket hemma hos honom där vi sitter. Ser ut som han väntar på att jag ska ställa en fråga. Men jag avvaktar.
Mats: Har du frågat de andra också? Bosse...? Vad fan svarade han på det?
Mats skrattar lite till. Sedan reser han sig.
Mats: Vill du ha kaffe?
Mats går mot diskbänken och börjar hälla upp vatten i en kaffekokare....

När jag vill veta hur dessa pojkar och män ser på sig själva och frågar dem om det så tycks det som om frågan aldrig ställts till dem tidigare. Frågan har varken ställts av någon utifrån eller av dem själva. Svaren ligger långt ifrån de välartikulerade livshistoriska berättelser som ligger till grund för studier om till exempel migration, social rörlighet och homosexualitet.

Jesper Andreasson skrev 2007 avhandlingen Idrottens kön. Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Han granskar dels herrlaget Kula HF som spelar handboll, dels damlaget Solby IK som spelar fotboll.

Det blir tydligt att lagen är olika men att de också har mycket gemensamt. Killarna i Kula HF har ofta en attityd att kvinnor inte kan fungera som lag eftersom de inte är "raka som män är" och "skvallrar". Men faktum är att tjejerna i Solby IK också försöker distansera sig från "tjejer som snackar skit bakom ryggen". "Sådana är inte vi" är budskapet. Och ofta är det samma egenskaper som hyllas bland de manliga och kvinnliga personer som blir intervjuade. Att offra sig för lagets skull, att tåla smärta, att inte vara fåfäng etc.

Men när det gäller sexualitet blir det en tydlig skillnad. I damfotbollen är lesbiska spelare vanliga. Det har blivit så vanligt att heterosexuella kvinnliga spelare berättar att de "är trötta på att behöva förklara att de inte är lesbiska". I någon mening klandrar jag dem inte. Det är ibland en heteronormativ atittyd men måste inte vara det. Det handlar också om att de ska slippa definiera sin sexualitet när de vill fokusera på sina idrottsprestationer.

Inom manlig lagsport är situationen annorlunda. Där är homosexualitet inte bara tabu utan något som det ofta raljeras med. Attityden är att alla spelare är heterosexuella tills de sagt något annat. Och det är som bekant sällan manliga fotbollsspelare säger något annat till sina lagkompisar även om de egentligen är homo eller bi.

Ofta har killarna i handbollslaget en dubbel attityd. De flesta förklarar att de egentligen respekterar bögar. Men en del lägger till att de har svårt för fjolliga killar. Och problemet är att de ofta kopplar ihop de två sakerna. Trots att sexuell läggning och könsidentitet är olika saker.

Det blir tydligt att många av killarna egentligen är osäkra. Och försöker kompensera det genom att anpassa sig till gruppnormen. Visst ger det för dem en del vinster i form av acceptans av de andra i laget. Men det gör det också svårt för dem att visa andra sidor av sig.

"Om jag har något personligt problem berättar jag inte det i omklädningsrummet" är en vanlig kommentar. Nej, ärliga känslor ska hållas utanför den grabbiga stämningen. När man läser de här två böckerna är det enkelt att konstatera att de i någon mening är tragiska. 2010 är det lättare att komma ut som bög i Kristdemokraterna än i ett fotbollslag. Det säger något.

Men att böckerna just därför är viktiga. Jag rekommenderar dem.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Riksidrottsförbundet sviker HBT-personer. Igen.

Idag, 10 december, är det Mänskliga rättigheters dag. Och till de centrala mänskliga rättigheterna hör att inte bli diskriminerad. Oavsett sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion, ålder eller någon annan orsak.

Idag redovisar Riksidrottsförbundet sin nya mångfaldssatsning "Öppna dörrarna för fler". 15 lokala föreningar har fått dela på 8 miljoner. Inget av projekten har dock någon koppling till temat HBT.

Från Riksidrottsförbundets hemsida.

Idrotten ska vara öppen för alla. Nu startar femton idrottsföreningar satsningar på att göra sina idrotter ännu mer tillgängliga för att öka mångfalden. Det är Riksidrottsförbundet som inom den pågående barn- och ungdomssatsningen Idrottslyftet avsatt 8 miljoner kronor för föreningar som vill arbeta för att bredda sina verksamheter. Satsningen ska ge ökad kunskap för fortsatt mångfaldsarbete inom hela idrotten.

Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund. Det innebär att alla som vill vara med i en idrottsförening ska känna sig välkomna, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön och sexuell läggning. Genom den pågående satsningen på barn- och ungdomsidrott, Idrottslyftet, har tusentals föreningar på olika sätt bredda sin verksamhet.

Nu sätter Riksidrottsförbundet ännu större fokus på att öka mångfalden inom idrotten och har utlyst särskilda medel till föreningar som vill arbeta med detta. Femton projekt över hela landet har fått medel för att jobba med att öppna dörrarna för ännu fler.

- Intresset från föreningarna har varit stort, vi har fått över 100 ansökningar och de flesta uppfyllde våra riktlinjer mer än väl. Det är ett tecken på att engagemanget för att jobba med att öka mångfalden inom svensk idrott är stort, säger Riksidrottsförbundets generalsekreterare Erik Strand.

Jag ska förtydliga att det givetvis är positivt i sig att RF startar mångfaldssatsningen. Det har ofta varit mycket snack och lite verkstad inom föreningen om det här. Och de flesta projekten som beviljats pengar (vanliga teman är kön, etnicitet och funktionshinder) verkar vara vettiga - min kritik riktar sig alltså inte mot dem. Utan mot att man inte tyckt att något projekt som velat jobba för att integrera HBT-personer i idrotten varit värda att få stöd.

Eller det är kanske så att ingen av de drygt 100 föreningar som sökt pengar har varit intresserade av det temat. Jag vet egentligen inte vilket som är värst. Men konstaterar att när det gäller situationen för bögar, lesbiska, bisexuella och transpersoner är det ännu främst snack och nästan ingen verkstad i RF. Eller lokalt i föreningen för den delen.

2002 antog föreningen Riksidrottsförbundets policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering inom idrotten. Man kan i.o.f.s. tycka att det är något besynnerligt att de i ett dokument blandar sexuella trakasserier med "sexuell diskriminering". Men det viktigaste är givetvis att man gjorde något.

Från handlingsplanen.

Riksidrottsförbundet vill förebygga och motverka trakasserier på grund av kön eller sexuell läggning mot barn, ungdomar och vuxna som är aktiva, ideellt arbetande eller anställda inom idrottsrörelsen. Syftet med handlingsplanen är att ge riktlinjer, öka medvetenheten kring frågorna och ge stöd till specialidrottsförbunden att utveckla egna handlingsplaner – för att underlätta för alla idrottsorganisationer att på ett bra sätt kunna hantera konkreta fall av sexuella trakasserier och sexuell diskriminering.

När Västsvenska Idrottsförbundet arrangerade ett seminarium vid HBT-festivalen i Göteborg i år blev det en artikel på RF:s hemsida.

Idrotten är sämst på att erkänna homosexuella

Johan Gadd, distriktsidrottschef för Västsvenska idrottsförbudet kommenterar.

– Man förnekar problemet, det är en ickefråga. Men den finns och måste upp på bordet. Det handlar om utbildning och att vi på djupet förändrar ledarnas attityd. Vi har varit dåliga på detta, men ska bli bättre, erkände Johan Gadd

– Vi kan också lyfta fram och belöna personer som jobbar bra med de här frågorna. Det är inte okej att låtsas som att problemet inte finns, eller att som ledare och publik skrika könsord under matcherna. En förändring måste ske och vi måste börja nu.

Precis. Ni har varit dåliga på det. Men trots löften har ni tydligen inte blivit bättre.

Det duger inte att besöka festival efter festival och lova saker (RF har besökt Stockholm Pride också) och sedan prioritera bort det när det handlar om resurser.

Skärpning RF! Annars får ni rött kort!

Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet skriver om RF:s mångfaldssatsning.

Uppdatering 1.

För den som är intresserad kan jag tipsa om den nya filmen Aus dem Abseits - Ein Film über Homosexualität im Amateurfußball. (På svenska ungefär Från off-side - en film om homosexualitet i amatörfotboll). Filmen är på tyska (som titeln antyder) och gjord av Niko Schleicher und Dino Bernabeo. Den är 11 minuter lång och innehåller bl.a. scener från när tyska fotbollsförbundets ordförande Theo Zwansiger och den socialdemokratiske öppet homosexuelle borgmästaren Klaus Wowereit är med på en konferens i Berlin om homosexuella och fotboll. Det är också intervjuer med bl.a. en ung kille och en medelålders man som båda är öppet homosexuella som fotbollsspelare respektive domare.

Det intressanta med Zwansiger som är den förste ordföranden i tyska fotbollsförbundet som engagerat sig för homosexuellas situation inom sporten är att han är 65 år och tidigare varit politiker i kristdemokratiska CDU. Inte stereotypen för någon som startar den typen av debatter men kanske just därför kan påverka andra.

Mail om bättre juridiskt skydd mot hatbrott för transpersoner.

Jag har de senaste dagarna skickat mail till borgerliga riksdagsledamöter i Justitieutskottet och Konstitutionsutskottet och till Justitiedepartementet om att det är viktigt att transpersoner får samma juridiska skydd mot hatbrott som homosexuella, judar, svarta, muslimer etc. redan har. Som info har jag även skickat mail till riksdagsledamöter för s, mp och v i Justitieutskottet.

Den här debatten är aktuell eftersom Justitieutskottet på tisdag ska behandla Straffrättsliga frågor där lagar mot hatbrott är en del. Du som är bloggbesökare kan givetvis också maila dem.

De som är politiskt anställda på Justitiedepartementet tillhör Moderaterna.

Jag bifogar här det mail jag skickat till en del riksdagsledamöter för Moderaterna.

I det här mailet föreslår jag.

Att Moderaterna precis som de flesta andra riksdagspartier säger ja till att transpersoner ska få samma juridiska skydd mot hets och hatbrott som homosexuella, judar, svarta, muslimer etc redan har.

Den borgerliga regeringen har genomfört en del viktiga reformer för att förbättra tryggheten mot brott. Bl.a. har som bekant antalet poliser ökat med ca 3000. Men än är det mycket som är kvar att göra. Bl.a. i kampen mot hatbrott.

Enligt riksdagens hemsida ska Justitieutskottet på tisdag, 14 december, behandla betänkandet Straffrättsliga frågor JuU8. Det justeras 18 januari. En del av betänkandet handlar om motioner om att transpersoner ska få skydd av lagen om hets mot folkgrupp och explicit bli omnämnda i straffskärpningsparagrafen vid hatbrott. När det gäller den del som handlar om hetslagen behandlas det också senare av Konstitutionsutskottet som 1 mars justerar sitt betänkande Tryck- och yttrandefrihet KU22.

Jag vet att policyn i riksdagen tyvärr är sådan att i princip alla motioner blir avslagna. Men förhoppningsvis blir det trots det en positiv skrivning från Alliansens sida om transpersoners skydd mot hets och hatbrott.

Folkpartiet och Centerpartiet är (precis som s, mp och v) för båda reformerna. Kristdemokraterna är för att transpersoner ska bli explicit omnämnda i straffskärpningsparagrafen. I Yttrandefrihetskommittén har alla där representerade partier (även m och kd) sagt sig vara intresserade av att utreda om transpersoner bör få skydd av lagen om hets mot folkgrupp.

Moderaterna bör som parti nu tydligt säga ja till de två reformerna. Transpersoner förtjänar samma tydliga juridiska skydd mot hets och hatbrott som homosexuella, judar, svarta, muslimer etc. Något annat är inte acceptabelt.

Är ni i Moderaterna beredda att nu säga ja till de två reformerna?

Vänstern får inte ha monopol på kampen för allas lika värde och emot diskriminering. Det har ni ett ansvar att tydliggöra.

Sist i det här mailet har jag med en del fakta som avslöjar hur svår situationen är för många transpersoner.

Har ni frågor eller kommentarer kan ni givetvis maila.

Mvh

Bengt Held
Malmö


Enligt RFSL så är andelen transpersoner som varit med om hatbrott högre än motsvarande andel bland homosexuella och bisexuella.

Information om bl.a. transpersoners ofta svåra situation när det gäller hot och våld är även med i en rapport från Folkhälsoinstitutet.

"Homosexualitet, bisexualitet och transpersoners hälsosituation". Rapport 2005:19. Den visar att situationen generellt är värre för transpersoner än för homosexuella och bisexuella.

Från rapporten

"Webbenkäten visade att bisexuella personer (28 procent) hade avstått från att gå ut ensamma av rädsla för överfall, rån eller annat ofredande i större utsträckning än homosexuella personer (21 procent). Det var framförallt bland bisexuella män i åldrarna 45-64 år och kvinnor i åldrarna 16-44 år som detta var vanligt. Det var vanligare bland transpersoner (29 procent) än bland homosexuella personer (21 procent) att ha avstått från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad....

Det var vanligare att transpersoner (59 procent) var rädda för att utsättas för våld och trakasserier på grund av sin transsexualism, transvestism, transgenderism etc. än det var bland homo- och bisexuella personer (45 respektive 39 procent) att utsättas för detta på grund av sin sexuella läggning....

Det var mycket vanligare bland transpersoner (41 procent) än bland homosexuella (30 procent) personer att ha upplevt kränkandebehandling/bemötande en eller flera gånger under de senaste tre månaderna....

Muntliga trakasserier var vanligast bland transpersoner men även sexuella trakasserier och hot om våld var vanligt.".

Det är viktigt att förtydliga att lagen mot diskriminering från 2009 inte ger ett skydd mot hatbrott t.ex. vid våld mot transpersoner utanför krogar.

Uppdatering 1.

Dagens Nyheter och Dagen skriver att Lennart Sjögren slutar i förtid som partisekreterare i Kristdemokraterna. Eftersom partiet planerar att näste person på den posten ska syssla mer med politik och mindre med administration kan det ha viss betydelse för partiets HBT-politik vem det blir. Även om en partisekreterare formellt bara ska föra ut den politik ett parti är för har vederbörande givetvis ett visst informellt inflytande med nära kontakter till partiledningen.

Sd vill avskaffa statliga bidrag till RFSL och emot HBT-diskriminering.

När man läser en del motioner (förslag) från i höst blir det tydligt att riksdagen verkligen fått ett nytt parti. Sverigedemokraterna vill avskaffa alla statliga bidrag för att bekämpa diskriminering.

I motionen 2010/11:A292 skriver de två sd-ledamöterna Jonny Skalin och Björn Söder bl.a. följande.

Som ett första steg mot ett mer jämställt och tryggare samhälle för Sveriges kvinnor och en jämställdhetspolitik baserad på vetenskap och sunt förnuft vill vi se avveckling av det skattefinansierade stödet till genuspedagogik och annan verksamhet där staten med utgångspunkt i verklighetsfrånvända politiska teorier försöker experimentera med, eller ändra, på våra barns och ungdomars beteendemönster och könsidentitet.

Därtill vill vi ge ett utökat stöd till utsatta invandrarkvinnor genom en offensiv mot tvångsgiften samt hedersrelaterat och religiöst förtryck. Sverigedemokraterna kräver också en kraftig straffskärpning för kvinnofridskränkningar i form av människohandel, våldtäkt och kvinnomisshandel. Detta kombineras med förebyggande insatser och ökade resurser för ett värdigt omhändertagande av offren för dessa brott.

Som ett led i Sverigedemokraternas strävan efter en stärkt gemensam identitet skall också stöd till organisationer som syftar till att förstärka invandrares ursprungskulturer nekas fortsatta bidrag.

Som jag kommenterat tidigare här på bloggen verkar inte sd veta vad genuspedagogik är för något. Det handlar inte om att göra barn förvirrade utan om att undvika att behandla dem könsstereotypt. Alltså just att försöka låta bli att (omedvetet) ändra barns (bl.a. transpersoners) könsidentitet.

Partiet vill nästan halvera anslaget nästa år till utgiftsområdet Integration och jämställdhet. Från ca 6 miljarder till drygt 3 miljarder. Den största besparingen de anger är för kommunersättningar till flyktingmottagande men de vill också avskaffa Diskrimineringsombudsmannen (DO) och ta bort alla bidrag till invandrarföreningar och HBT-föreningar. Det betyder bl.a. att rikskansliet för RFSL närmast skulle kollapsa ekonomiskt eftersom de förlorar alla sina statliga bidrag.

Man kan givetvis ha invändningar emot DO, RFSL och andra föreningar. Jag framför själv kritik här på bloggen ibland. Men att ta bort möjligheterna för dem att göra sitt arbete utan att ersätta det med något annat skulle betyda att mycket av dagens arbete emot diskriminering försvinner. Problemen skulle förmodligen snabbt förvärras eftersom mycket av det som görs är förebyggande.

Övriga sju partier i riksdagen, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet skriver följande i ett betänkande (rapport) från Arbetsmarknadsutskottet 3 december.

Utskottet noterar att det under 2009 beviljades bidrag till 18 lokala verksamheter för att förebygga och motverka diskriminering och att 33 organisationer fick stöd för verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Därutöver beviljades stöd till tre organisationer för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet. Dessa stöd utgör, enligt utskottets mening, ett viktigt bidrag i arbetet med att skapa kontinuitet i de ideella organisationernas arbete mot rasism, homofobi och andra liknande former av intolerans. Stödet bidrar dessutom till att ge råd och stöd om diskrimineringslagstiftningen på lokal nivå och till ökad medvetenhet och kunskap om hur man kan arbeta mot rasism och andra former av intolerans.

De sju partierna kommenterar också förslaget från Sverigedemokraterna om att avskaffa alla statliga bidrag emot diskriminering.

Sverigedemokraterna anför i sin motion A292 i denna del att anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. bör tas bort i sin helhet. Utskottet vill återigen betona att Sverigedemokraternas förslag ger uttryck för en ansvarslös politik. Utskottet anser att arbetet för lika rättigheter och möjligheter och arbetet mot diskriminering även fortsättningsvis måste ha hög prioritet. Att skyddas mot diskriminering är en mänsklig rättighet och inte något förhandlingsbart. Utskottet anser liksom regeringen att rasistiska och andra uppfattningar och värderingar som står i strid med principen om alla människors lika värde är en utmaning mot hela den värdegrund som bär upp en demokrati.

Ni ska veta att riksdagens betänkanden ofta är ganska diplomatiska. Till skillnad från de muntliga debatterna i riksdagen som ofta är mer fokuserade på konflikter.

Att man i ett betänkande använder ordet ansvarslöst om ett oppositionspartis förslag är mycket ovanligt. Det oavsett om det varit socialdemokratiska eller borgerliga regeringar. Men här är det välmotiverat. Men det är också bra att sd härmed bekänner färg.

I ett annat betänkande, från Justitieutskottet, skriver ledamöterna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet följande i en reservation (alternativt förslag).

Utbildning om hatbrott ingår sedan 2001 i den ordinarie polisutbildningen. Stora delar av de poliser som anställdes före 2001 saknar dock en adekvat hatbrottsutbildning. Medvetenheten om denna typ av brottslighet varierar också över landet.

Rikspolisstyrelsen borde via sitt regleringsbrev få i uppdrag att vidta åtgärder för att öka samtliga polisers kompetens och förmåga att förebygga, upptäcka och utreda hatbrott. Detta behövs för att säkerställa möjligheten till hatbrottsutbildning för de poliser som i dag saknar denna kompetens.

Majoriteten i utskottet kommenterar inte direkt om hatbrott ska vara med i regleringsbreven. Tidigare har den borgerliga regeringen förklarat att man vill lämna systemet med att regleringsbreven ska vara en prioriteringslista och istället fokusera på de saker man kräver återrapporteringar om. När det gäller regleringsbrev till Migrationsverket har den borgerliga regeringen dock infört krav på HBT-kompetens, något som inte var med när det var socialdemokratiska regeringar.

Men det hindrar inte att s, mp och v har en poäng när de argumenterar för att kunskap om hatbrott explicit ska vara med i regleringsbrev till Rikspolisstyrelsen. Även i motsvarande regeringsdirektiv till Åklagarmyndigheten kan det vara lämpligt.

För övrigt vill jag meddela att Kristdemokraternas ungdomsförbund (Kdu) mailat och berättat att de ska starta en intern debatt om hur de vill att lagarna mot diskriminering ska vara. Av den orsaken vill de nu inte ta ställning till om de är för att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga förebygga alla typer av diskriminering i lagen. Även Cuf tvekar medan Ssu, Luf, Grön ungdom och Ung vänster är för reformen. Muf har ännu inte svarat. Bland riksdagspartierna är alla för reformen förutom M och Sd som tvekar ännu.

Uppdatering 1.

Nya artiklar om Sverigedemokraterna och den politiska situationen i riksdagen.

Liberala Dagens Nyheter har en ny ledarartikel som är kritisk emot DO. Jag instämmer i kritiken. DO verkar dels ha allvarliga interna problem som myndighet, dels har de hamnat helt fel när det gäller vissa ärenden som niqab och män som vägrar hälsa i hand på kvinnor men utan problem hälsar i hand på andra män. DO har en agenda som gynnar muslimska extremister istället för jämställdhet och de värderingar som generellt gäller i samhället. Det är viktigt att konstatera att även de flesta muslimer tycker användande av niqab och att vägra hälsa i hand på motsatta könet är extremism.

Men lösningen på problemet med DO är givetvis inte att, som sd vill, avskaffa myndigheten utan att tillföra något annat. Lösningen är att DO får en fungerande ledning som är kompetent och har bra omdöme.

Även f.d. Jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus kritiserar DO.

Dagens Nyheter skriver om en positiv nyhet, att löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat mellan 2007 och 2009. Men ännu är det mycket kvar att göra innan arbetsmarknaden blir jämställd.

Uppdatering 2.

Debatt i riksdagen om Arbetsmarknadsutskottets betänkande Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet (där bidrag till HBT-föreningar, invandrarföreningar och föreningar mot diskriminering är en del) blir det på måndag, 13 december.

Uppdatering 3.

Fler artiklar om Sverigedemokraterna och den politiska situationen i riksdagen.

Domstol i California tvekar om de ska kräva homoäktenskap i andra delstater.

I måndags började förhandlingarna vid US federal appeals court i San Fransisco. Nu visar det sig att de tre ledamöterna i domstolen egentligen måste avgöra två saker. Dels givetvis om det är oförenligt med landets konstitution att förbjuda samkönade äktenskap. Men också om deras avgörande bara ska gälla för California eller för alla delstater som tillhör domstolens distrikt. Förutom California även Alaska, Washington, Hawaii, Arizona, Idaho, Nevada, Montana och Oregon.

Från USA-gaysiten 365.com.

A line of questioning at an appeals court hearing over California’s gay marriage ban suggested the three judges could issue a decision that would legalize same-sex marriage in that state but leave intact bans in other western states under the court’s jurisdiction.

The 9th U.S. Circuit Court of Appeals heard nearly three hours of arguments Monday during a televised hearing that reached a nationwide audience anxious for a final decision on whether voter-approved Proposition 8 and similar same-sex marriage bans violate the U.S. Constitution.

Theodore Olson – who argued a portion of the case on behalf of the two same-sex couples who sued to overturn Proposition 8 and persuaded a lower court to strike it down – said denying gays the right to wed constitutes discrimination that cannot be justified under any circumstances.

“What this comes down to, it seems to me, is that California has built a fence around its gay and lesbian citizens and it has built a fence around the institution of marriage, which the Supreme Court says, not based on procreation or anything else, is the most important relationship in life,” Olson said.

His oratory prompted Judge Stephen Reinhardt, the panel’s most liberal member, to ask if Proposition 8 were a unique case because it amended the California Constitution to outlaw same-sex marriages five months after the state Supreme Court had legalized them.

“Your closing speech would require a holding that any state that did not permit gay marriage would be in violation of the Constitution,” the judge said. “There is a possibility, I think in this case, that Proposition 8’s withdrawal of the right of marriage from gays and lesbians is unconstitutional under the circumstances that they enjoyed that right, that they are given every aspect of marriage and the only thing taken away is the honorific of marriage.”

Förhoppningsvis blir det ett ja till en könsneutral äktenskapslag i California. Ännu bättre vore om domstolen kräver att övriga delstater i distriktet ska acceptera samkönade äktenskap. Det skulle nog bli närmast en chock för den kristna högern i USA. I valet 2008 hade Republikanerna John McCain och Sarah Palin som kandidater till president respektive vicepresident. De har även därefter varit bland de ledande högerdebattörerna i landet. Båda är välkända för att vara homofientliga. McCain bor i Arizona och Palin i Alaska, två av de delstater där juridiska överklaganden avgörs av domstolen i San Fransisco.

Bland delstaterna i "västdistriktet" har California, Washington, Oregon och Nevada partnerskapslagar som ger i princip samma juridiska rättigheter som äktenskapet. Hawaii har en sambolag som ger begränsade rättigheter men delstaten planerar en liknande partnerskapslag som de fyra andra delstaterna. Alaska, Arizona, Idaho och Montana saknar helt juridiskt erkännande av samkönade relationer.

Kd behåller inkonsekvent familjepolitik som stigmatiserar samkönade par.

Kristdemokraterna behåller sin diskriminerande och negativa politik när det gäller samkönade par. Inte nog med det. En viktig reform, föräldraskapspresumtion för lesbiska par, som de tidigare tvekat om är de nu emot.

Det här trots att de inte kan visa på någon forskning som avslöjar att barn i samkönade familjer skulle må sämre än andra barn. Jag har i mail till ca 20 centrala kd-politiker efterlyst sådan forskning men ingen av dem har kunna lämna någon länk till det.

Det här visar att kd inte på allvar börjat göra en verklig omprövning av sin HBT-politik. Trots deras mycket dåliga valresultat och ännu sämre siffror i opinionsmätningarna därefter. Mitt tips är att partiet kommer att få mycket svårt att stanna kvar i riksdagen 2014. De behåller en politik orsakad av okunskap och, för en del kd-politiker, Bibelcitat. Och inte forskning och fakta. Det är givetvis inte acceptabelt.

Det här gör också att kd förlorar all trovärdighet när de kritiserar Sverigedemokraternas främlingsfientlighet.

Här är svaret som Inger Strömbom, anställd vid partiets riksdagskansli, lämnat. Jag hade mailat dem diverse svarsalternativ.

Hej,
här kommer våra svar på dina frågor.

Könsneutral äktenskapslag (infördes 2009)

Ja, kd är för reformen
Möjligen
Nej, kd är ännu principiellt emot reformen men har accepterat den och vill inte avskaffa den
X Nej, kd är emot reformen och vill avskaffa den

Svar: Precis som tidigare förordar Kristdemokraterna en annan modell med en könsneutral, civil samlevnadsbalk. Enligt vårt förslag får såväl par av samma som olika kön gifta sig genom en registrering. Rättsverkningarna ska knytas till registreringen. Välsignelseakter i skilda former och andra ceremonier blir en fråga för kyrkor, samfund och andra sammanslutningar och självklart för parterna själva. Staten kan och bör inte ha något inflytande över hur människor väljer att manifestera sin kärlek och få den välsignad. Därmed är också religionsfriheten respekterad.

När det gäller äktenskapslagen är det givetvis möjligt att vara för att den ska vara civilrättslig d.v.s. att bara borgerliga vigslar ska vara juridiskt giltiga. Det är en legitim åsikt. Nu kan man i.o.f.s tycka att det är besynnerligt att kd fram till hösten 2008 entydigt var för att religiösa samfund skulle få behålla den juridiska vigselrätten medan de nu tycker att det är "självklart" att den ska bli avskaffad.

De vill också avskaffa ordet äktenskap från nuvarande äktenskapsbalk. Men att förändra namnet på balken i sig räcker då inte, det måste även bli en förändring av själva lagarna. Orsaken till den här semantiska debatten är att kd inte tycker att samkönade par är värda att ingå borgerliga äktenskap. Det är egentligen därför de vill avskaffa ordet från lagboken.

För övrigt är religionsfriheten respekterad även idag trots att kd försåtligt antyder något annat. De religiösa samfund som har juridisk vigselrätt har med nuvarande system rätt att vägra viga par oavsett orsak.

Internationella adoptioner (infördes 2003)

Ja, kd är för reformen
Möjligen
Nej, kd är ännu principiellt emot reformen men har accepterat den och vill inte avskaffa den
X Nej, kd är emot reformen och vill avskaffa den

Svar: Kristdemokraterna har inte ändrat åsikt i frågan om adoptioner. Vår uppfattning är att barn vid adoptionstillfället ska tillförsäkras rätten att få växa upp med både mamma och en pappa eftersom vi tror att det är det bästa för barnet.

De motiverar inte varför ett barn ska "tillförsäkras rätten att få växa upp med både mamma och pappa". De säger att de "tror" att det är bäst för barnet och det är just det som är problemet. Kd-politikerna gissar utifrån sina heteronormativa attityder istället för att följa fakta och forskning.

Det blir också falsk retorik från kd eftersom partiet aldrig som riksdagsparti lämnat någon motion (förslag) om att ensamståendes möjligheter till adoptioner bör avskaffas. Så viktigt var det med barns "rätt till en pappa och en mamma". Det blir tydligt att det är en förevändning bara för att de ogillar att barn bor med samkönade par.

Inseminationer för lesbiska kvinnor vid kliniker (infördes 2005)

Ja, kd är för reformen
Möjligen
Nej, kd är ännu principiellt emot reformen men har accepterat den och vill inte avskaffa den
X Nej, kd är emot reformen och vill avskaffa den

Svar: Kristdemokraterna motsatte sig beslutet och står fast vid åsikten att denna verksamhet bör avbrytas. Vår främsta invändning är i grunden densamma som vid givarinsemination av heterosexuella par, dvs. att barnet berövas en relation med sin biologiska pappa. Vår politik bygger på den värdegrund som kommer till uttryck i artikel 7 i Barnkonventionen dvs. att barnet har, så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem.

Återigen hycklar Kristdemokraterna. De har aldrig i riksdagen lämnat något förslag om att förbjuda "givarinseminationer" (när sperman är från annan man än den som kvinnan bor med) för heterosexuella par. Däremot vill de ha sådant förbud när det gäller lesbiska par.

Föräldraskapspresumtion även för gifta lesbiska par.

Ja, kd är för reformen
Möjligen
X Nej, kd är emot reformen.

Svar: se föregående svar

Här hade kd kunnat vara pragmatiska och jobbat för barnets bästa när inseminationer är tillåtna för lesbiska kvinnor även om de principiellt är emot det. Men istället vill de att de här barnen ska ha sämre juridisk trygghet än en del andra barn eftersom de dogmatiskt är emot inseminationer för lesbiska kvinnor.

Inkonsekvensen är total från Kristdemokraternas sida. Något jag avslöjat i den här bloggposten. Och vi kan konstatera att homovänliga kd-riksdagsledamöter som Otto von Arnold, Emma Henriksson, Caroline Szyber och Désirée Pethrus -Engström och partiets HBT-politiske talesperson Michael Anefur blivit överkörda av den del av partiet som ogillar samkönade familjer.

Flera kd-politiker har i höst lämnat partiet, bl.a. Carina Liljesand som varit HBT-engagerad och tidigare var oppositionsråd i Göteborg. Blir det fler från den homovänliga falangen i partiet som följer efter? Kanske en del söker sig till andra borgerliga partier som är emot diskriminering och stigmatisering av samkönade familjer?

Kristdemokraternas kris är värre än väntat. Att de tycks sakna självinsikt om hur föråldrad deras familjepolitik är gör att det blir svårt för dem att stanna kvar i riksdagen 2014. Det problemet är då å andra sidan självförvållat för dem.

Eftersom kd byter åsikt från "möjligen" till "nej" när det gäller föräldraskapspresumtion för lesbiska par får de ett poäng mindre i den tabell jag brukar göra om partierna.

Partierna får 2p för varje "ja" till någon av reformerna, 1p för "möjligen" och 0p för "nej". Varje HBT-reform ett parti vill avskaffa ger -1p.

Poängen blir då följande idag. Maxpoäng är 20.

Miljöpartiet 20p
Folkpartiet 20p
Centerpartiet 20p
Vänsterpartiet 20p
Socialdemokraterna 19p
Moderaterna 16p
Kristdemokraterna -1p till 10p
Sverigedemokraterna 7p

En sak är positiv med mailet från kd. Det är nu definitivt avslöjat att det är de som blockerar reformen om föräldraskapspresumtion för lesbiska par. De tre övriga borgerliga partierna, m, fp och c är precis som oppositionspartierna s, mp och v för reformen. Sd svarar "möjligen".

Uppdatering 1.

Dagen skriver om ännu ett nytt bråk inom kd där en av dess ledande kommunpolitiker lämnar partiet. Det gör även Dagens Nyheter och Expressen.

Uppdatering 2.

Sverigedemokraternas har misslyckats - och ska därför dölja sin politik.

Jag skrev tidigare om ett av riksdagens två HBT-negativa partier, Kristdemokraterna. Det parti som är ännu något sämre är Sverigedemokraterna när det gäller bögar, lesbiskas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. När partiet kom in i riksdagen i september sa de självsäkert att övriga partier skulle tvingas förhandla med dem. Nu visar det sig att de andra partierna, dessbättre, hållt sd på avstånd.

Sd är inget vanligt parti. Visst är de ett demokratiskt parti som accepterar Sveriges parlamentariska system. Men de är också främlingsfientliga. Och faktiskt oseriösa. Det senare avslöjas om inte annat i deras kontakter med media och folk som kontaktar dem. Jag har själv avbrutit kontakterna med partiet eftersom det inte var möjligt att föra en kritisk dialog med dem som jag gjort med andra partier.

Svenska Dagbladet skriver en artikel om partiet idag.

Sverigedemokraternas riksdagsgrupp enades nu i kväll om att anta en ny policy för sitt utskottsarbete. Det går ut på att minska öppenheten.

- I vissa fall kommer vi att välja att inte deklarera i utskotten vilken ståndpunkt vi har, för vårt yttersta mål är givetvis att få igenom vår politik, säger Björn Söder, SD:s gruppledare i riksdagen.

Han klargör att SD hela tiden sökt samtal och förhandlingar med andra partier men att det hittills inte har lyckats. Vilka kriterier som ska gälla för när SD ska eller inte ska berätta i utskotten kan man inte redogöra för.

- Vi får göra bedömningar inom gruppen, säger Söder.

För er som inte känner till hur riksdagen jobbar kan jag berätta att alla ärenden först behandlas i utskott. En av poängerna är att partierna där, om inte de gjort det tidigare, ska tydliggöra sina åsikter. Mötena är inte offentliga men det är däremot utskottens betänkanden (rapporter). Några veckor senare brukar ärendena sedan behandlas i kammaren där det ofta blir omröstningar.

Nu ska sd alltså dölja sina åsikter så länge som det är möjligt. För dem är riksdagsarbete tydligen främst ett spel och inte något som ska vara hyfsat transparent inför svenska folket.

Sd är oseriöst.

Även Dagens Nyheter skriver om det.

Uppdatering 3.

SCB presenterar idag sin opinionsmätning där drygt 6000 människor avslöjat sina partisympatier. Alliansen skulle få egen majoritet i riksdagen om resultatet blev verklighet men marginalen hade bara varit en promille, de fyra borgerliga partierna får 49.3 % medan de fyra oppositionspartierna tillsammans får 49,2 %.

För första gången sedan SCB 1972 började göra den här typen av mätningar är Moderaterna största parti med 32,4 %. Jag menar inte att de bra siffrorna för partiet främst skulle vara orsakat av att de blivit betydligt HBT-vänligare de senaste åren men det borde ge en signal till Kristdemokraterna att svenska folket generellt inte har problem med att partier blir homovänligare, tvärtom.

De två HBT-negativa partierna Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna får tillsammans 11,0 % jämfört med 11,3 % i senaste riksdagsvalet. Kd får bara 4,3 % vilket partiet även fick maj 2009. Det är de två sämsta resultaten för kd sedan mitten av 1990-talet.

Novus har gjort en annan opinionsmätning som bl.a. frågat vilka partier folk kan tänka sig att rösta på. Bland de sju "gamla" riksdagspartierna får kd den sämsta siffran, 23 %, t.o.m sämre än för Vänsterpartiet. Flest, 50 %, kan tänka sig rösta på Moderaterna.

Både Qx och Dagen skriver om att utställningen Jerusalem, om HBT och kristendom, judendom och islam, av Elisabeth Ohlson-Wallin senare ska visas i Stockholm.

Kontroversiellt tillåta barn byta kön juridiskt. I övrigt hyfsad enighet.

RFSL har idag publicerat en artikel om sitt remissvar till Socialstyrelsens utredning Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar – Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd.

I sitt remissvar är RFSL i allt väsentligt positiv till Socialstyrelsens förslag. Förutom några delar.

I utredningen föreslås att de nuvarande kraven i lagen om fastställelse av könstillhörighet på att vara steril, ogift och svensk medborgare för att få ny juridisk könstillhörighet fastställd avskaffas. Däremot föreslås att åldersgränsen på 18 år för juridiskt könsbyte kvarstår, vilket RFSL motsätter sig. RFSL önskar att åldersgränsen helt avskaffas för juridiskt könsbyte.

– I det förslag som ligger så gör man en tudelning mellan juridisk könstillhörighet och utförande av medicinska ingrepp. Lagförslaget ställer inga krav på medicinska ingrepp, förklarar Maria Sundin, suppleant i RFSL:s förbundsstyrelse och politiskt ansvarig för remissyttrandet.

Hon fortsätter:

– I stället för att inge ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd, som idag, så blir det ett administrativt förfarande där om man uppfyller víllkoren får ny könstillhörighet fastställd. Det betyder att beslutet inte har någon betydelse för behandling av underåriga, men att de får en mycket bättre situation. Man kan byta namn och bli erkänd i skolan exempelvis som tillhörande sitt nya fastställda kön. Även en ung person ska ha rätt till sin kropp och sin identitet.

En annan punkt på vilken RFSL önskar att en ny lagstiftning går längre än vad Socialstyrelsen föreslår gäller möjligheten för utländska medborgare att ändra kön juridiskt och få tillgång till könskorrigerande behandlngar. RFSL anser att även en person som bott i Sverige kortare tid än ett år bör kunna få fastställelse av nytt juridiskt kön.

När det gäller att få tillstånd för ingrepp i könsorganen föreslår Socialstyrelsen att Rättsliga rådet ska ge sådana tillstånd, medan beslut om juridisk fastställelse av ändrad könstillhörighet föreslås flyttas till den avdelning inom Socialstyrelsen där regler och tillstånd behandlas. RFSL menar för sin del att beslut om ingrepp i könsorganen bör tas av den berörda personen själv, i samråd med behandlande läkare i fall där personen anser sig ha behov av detta.

Själv menar jag att Socialstyrelsen gjort en hyfsat rimlig avvägning när det gäller ålderskravet. Myndigheten föreslår följande i sin utredning från i somras.

Det bör utredas huruvida personer under 18 år ska kunna få sin juridiska könstillhörighet ändrad från 16 års ålder. Förutsättningar för insättande av så kallade stopphormoner samt könskonträra hormoner bör övervägas skyndsamt för att minska risken för psykisk ohälsa.

En möjlighet att erhålla en ny juridisk könstillhörighet borde således vägas mot den unges psykiska (o)hälsa. Detta bör emellertid utredas separat och hänsyn bör tas till ett flertal aspekter, där psykosociala aspekter måste vägas mot andra eventuella ”risker”.

Dels kan det vara klokt i sak att närmare utreda situationen för unga transsexuella innan man gör en eventuell förändring av ålderskravet i lagen. Men även strategiskt kan det vara motiverat. Det här är nog den del som är mest kontroversiell i debatten om en ny könstillhörighetslag. Risken är, om Socialdepartementet ska försöka hitta någon juridisk "kompromiss" när det gäller ålderskravet, att det blir förhandlingar som i värsta fall håller på i åratal i regeringskansliet. Då är det klokare att så snabbt som möjligt ta itu med de förändringar av lagen om könstillhörighet som det är hyfsad politisk enighet om. Och sedan starta en separat utredning om ålderskravet.

Däremot är jag kritisk emot att Socialstyrelsen vill utreda möjlighet till juridiska könsbyten från just 16 år. Vad är det som säger att det inte skulle vara mer lämpligt från 14 år? Eller någon annan ålder? En sådan ny utredning bör få jobba helt förutsättningslöst för att bedöma vilken (eventuell) åldersgräns som är lämplig.

Den sexualpolitiska föreningen RFSU och Öppna moderater är precis som RFSL för att helt avskaffa ålderskravet.

När det gäller bosättningskrav för att få byta kön juridiskt skriver Socialstyrelsen bl.a. följande i sin utredning

I betänkandet Ändrad könstillhörighet (SOU 2007:16) föreslogs förändring
i denna del enligt följande:

”Tillstånd till ändrad könstillhörighet skall inte längre vara förbehållet endast svenska medborgare. Sådant skall kunna meddelas även utländsk medborgare som är bosatt här i landet. Bosättningsbegreppet skall därvid tolkas på samma sätt som i socialförsäkringslagen, dvs. den utländske medborgaren måste antas komma att vistas i Sverige i minst ett år framöver. Dessutom bör uppställas som villkor att en utländsk medborgare har bott i Sverige under minst ett år i direkt anslutning till beslutet om ändrad könstillhörighet. – En utländsk medborgare som får könstillhörigheten ändrad i Sverige bör ges information om att detta beslut inte automatiskt överförs till medborgarskapslandets folkbokföring och upplysningar om de konsekvenser som kan uppstå när personen skall ansöka om nytt pass”. (SOU 2007:16 s 206).

Själv har jag svårt att avgöra vilket som är lämpligast. Man kan ju fråga sig vilken poäng det är för någon som inte stadigvarande bor i Sverige och kanske inte kan fullfölja könstillhörighetsutredningen att få en sådan startad. Å andra sidan borde det väl vara enkelt att pröva det individuellt. Det är dock mycket viktigt att nuvarande medborgarskapskrav försvinner.

DO är precis som RFSL för att det inte ska vara något krav att en utländsk medborgare bott i Sverige minst ett år som krav.

När det gäller tillstånd för ingrepp i könsorganen är det dock möjligt att RFSL har rätt. Att det skulle vara tillräckligt om den som är transsexuell och läkaren är ense om att det är lämpligt att genomföra.

Folkhälsoinstitutet, Kammarrätten i Stockholm har lämnat remissvar där man i princip helt ansluter sig till Socialstyrelsens förslag. Det gör även Svenska Läkaresällskapet även om de har en kommentar till att även tillåta människor som inte har diagnosen transsexualism att få byta kön juridiskt.

Utredaren föreslår att diagnosen transsexualism inte ska vara avgörande för om en person ska få behandling eller ej. I dagsläget är de medicinska och psykosociala konsekvenserna för individen samt konsekvenserna för samhället svåröverskådliga. Det är t.ex. inte otänkbart att individer som har oklar könsidentitet löper högre risk att ångra en behandling med irreversibla effekter jämfört med transsexuella. Personer med ospecifik könsidentitetsstörning ska erbjudas behandling men detta måste regleras av tydliga kriterier och indikationer för vilken typ av behandling som kan erbjudas.

Sveriges läkarförbund har ungefär samma resonemang men även de instämmer i övrigt i Socialstyrelsens utredningsförslag.

Själv tycker jag de två läkarföreningarnas kritik är något besynnerlig och till viss del också paternalistisk. Nog bör väl vuxna människor i dialog med ansvarig läkare oftast kunna bedöma vad som är lämpligast.

Jag ska förtydliga att jag hittat en del av de här remissvaren via en sökning på Google. Det är alltså inte en komplett remisslista. Socialstyrelsen planerar att senare den här månaden på sin hemsida publicera samtliga remissvar om förslaget till ny könstillhörighetslag.