Helds HBT-nyheter

HBT-kultur. När natten faller - Michael Cunningham.

2012-02-17T21:59:00.007+01:00

Jag förstår vilka komplikationer min recension av När natten faller (2011) av Michael Cunningham kan ge. För jag älskar ju kommersiell musik. Hade många diskussioner om det på 1980-talet när det handlade bl.a. om brittiska discoproducenterna Stock-Aitken-Waterman (Rick Astley, Kylie Minogue, Jason Donovan, Bananarama m.fl.). Som var älskade av många bögar, brittiska och andra. Men Stock-Aitken-Waterman var föraktade av de flesta musikkritiker för att de inte var "nyskapande". Att de sålde ut sig. Ett klassiskt tema. Även 1970-talsdiscon anklagades för att vara "kommersiell".

Min kritik mot När natten faller handlar kanske inte främst mot en del av bokens innehåll. För Michael Cunningham är begåvad i sig. Precis som Stock-Aitken-Waterman var på 1980-talet. Cunningham berättar om New York. Med dess förtjänster och brister. Men redan där börjar problemen. För hur många böcker av bögar och andra har det inte redan skrivits av författare om den staden. Tolka mig rätt. HBT-litteratur är en brist men när det gäller USA är kanske inte New York det bästa exemplet. Hade någon "Cunningham" berättat hur det är att vara HBT-person i sydstaterna eller mellanvästern 2012 hade jag, möjligen, lämnat en mer välvillig recension. I synnerhet om det handlat om en svart lesbisk kvinna. Eller transperson.

Boken tillför till en början inte mycket.

Ska man granska bokens innehåll blir det till en början förfärligt. Cunninghams "avslöjande" av ett medelålders heteropar (Peter och Rebecca) borde kunna få vem som helst att bli homo (om de inte varit det tidigare). Hans beskrivningar av det medelålders parets sex blir bara taffligt. Och ett problem generellt i boken är att den (över) -analyserar människor relationer till varann. Här kan ingen människa göra något utan att göra psykologiska analyser. Peter blir senare sexuellt intresserad av sin frus lillebror.

De främsta karaktärerna här är välbeställda människor (homo, hetero, bi, queer) inom kultursektorn i New York. Redan här börjar till viss del problemet. Precis som om inte många andra författare beskrivit samma sak förr. Vad tillför Michael Cunningham? Inte mycket. Visst blir det en del narkotika (som om det inte vore ett nytt tema för romaner om New York?) och om staden i sig.

Det är först i slutet av boken som det hettar till. När saker ställs på sin spets. När Peter och andra måste ompröva vad de egentligen vill. Och det är först då den här boken känns angelägen.

När natten faller är skriven som en bok som inte är ointressant. Men kanske inte heller nyskapande. Precis som Stock-Aitken-Waterman på 1980-talet. Men ska jag välja dansar jag hellre till kommersiella discolåtar än läser nya böcker utan något genuint nytt.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

HBT-kultur. Pet shop boys - Format.

2012-02-10T22:14:00.009+01:00

Jag vet givetvis att jag inte är opartisk. Pet shop boys är världens bästa artister inom popmusik. Så är det bara. Hade jag varit domare i någon domstol inom EU, som skulle avgöra något ärende med koppling till Pet Shop Boys, hade jag nog fått lämna lokalen p.g.a. partiskhet. Visst är det så. Men just därför bör ni följa min recension av deras senaste album. För det är inte bara en ensidig hyllning.

En del av som är unga kanske inte känner till gruppen väl. Två popartister som i mitten av 1980-talet startade som smygbögar (men ofta hade antydningar i sina låtar) men sedan var med om att förvandla Storbritannien. När Neil Tennant (och indirekt Chris Lowe) kom ut i mitten av 1990-talet betydde det nog mer än en del socialdemokratiska Labourregeringsförslag (när det partiet kom till makten 1997) om homorättigheter.

Pet shop boys har gjort det till en sport att inte ta med b-sidelåtar till album.

Pet shop boys nya album Format (som släpptes i måndags) utgörs bara av b-sidor av singlar. (En del av er som är yngre kanske inte vet vad b-sidor är men förr, innan mp3, släpptes musik främst i form i skivor och för länge sedan oftast på svarta saker som kallas vinylskivor, b-sidelåtarna kallades också ibland för baksideslåtar eftersom de var på andra sidan av vinylsinglarna) Vilken grupp som helst hade varit nervös inför responsen. Och det kanske Tennant och Lowe också är. Men förmodligen tycker de främst det är kul. Pet shop boys har sedan starten närmast gjort det till en sport att inte ha med b-sidelåtarna på sina album.

Materialet spretar annars ordentligt. Ofta finns det en orsak att låtar blir något på b-sidor av singlar. Om jag ska vara ärlig, vilket jag vill vara trots att jag hyllar PSB som grupp, är de flesta låtarna relativt dåliga eller i bästa fall mediokra. Men nästan aldrig usla, det är Tennant och Lowe för begåvade för. Men att dissa den här skivan vore fel. För ni, i synnerhet ni om är unga och tidigare inte lyssnat på Pet shop boys, bör hitta guldkornen.

Bäst är en hyllningslåt till 1980-talet.

Bäst är We are the Pet shop boys, b-sidan till Miracles från 2003. Det här är närmast en orgie i referenser till 1980-talet och gruppens tidigare låtar. Visst handlar det om nostalgi, vem skulle förneka det? Men låten fångar något. I synthackorden, i Neil Tennants melankoliska men trots allt ganska optimistiska röst. Det här visar det 1980-tal som vi som var med om det ibland hatade men också älskade. På Youtube har någon gjort ett collage av klipp från gruppens videos. Jag rekommenderar den

Eller The boy that could not keep his clothes on där en flickvän till en ung man som strippar för andra män på en bögklubb är kritisk emot det. Musikaliskt inte en av gruppens bästa låtar men trots det intressant för dess homoantydningar. Latinreferenser till ett discoarrangemang.

Idealisering av "den andre".

Eller lyssna på Sexy northerner. För visst lyckas Tennant frammana en bild av en hunk från norra England. Som vanligt får Pet shops boys fram homoerotik trots att det från början kan tyckas vara oskyldigt. Men kanske också bilden av "den där andre". Som blir idealiserad av Londonbögar. Trots att de kanske har mycket gemensamt.

The Ressurrectionist är en typisk discorökare som utan problem hade kunnat blivit singel. Eller varför inte In the night som redan på 1980-talet hade förtjänat att hamna på rätt plats av vinylsingeln. Och det förtydligades även i remixversionen 1995. Från början gjorde Pet shop boys In private åt Dusty Springfield men här hittar vi en version där Pet shop boys framför den tillsammans med Elton John. Och visst blir det bra.

Men jag vill vara ärlig. Om du aldrig köpt något album (ja, jag är så traditionell att jag tycker ibland att man ska köpa album irl) finns det många andra bättre alternativ. Typ något av deras "vanliga"samlingsalbum. Men för dig som verkligen gillar Pet shop boys är det här ett tips. Inte för att du måste köpa albumet (för en gångs skull ska jag inte göra det när det gäller något från PSB) utan för att hitta guldkorn.

Helds HBT-nyheter 1.0. has now left the building.

2012-02-09T13:24:00.005+01:00

Jag vet att det kan tyckas hädiskt för en del. Ni som följer min blogg vet att jag gillar tysk kultur. Men det känns som att jag nu är en brittisk soldat som nått Berlins förorter våren 1945. Det är en orsak till Helds HBT-nyheter 1.0. omvandlas till något annat.

Jag vill förtydliga att jag inte jämför socialminister Göran Hägglund (kd) med tyske diktatorn Adolf Hitler. Situationen är mycket värre än så. Jag hade på min blogg enkelt kunnat fokusera på värre extremister än Hägglund. Och har gjort det ibland. Men att jag ofta hellre kritiserat Hägglund än Lennart Sacredeus (kd), Världen idag, Nationaldemokraterna m.fl. är därför att jag tycker men ska fokusera på de som har makt. Hur bisarra än halvnazisterna i nd än är så är de, tack och lov, långt från den politiska makten. Det är, tyvärr, inte Göran Hägglund.

Hägglund för HBT-personer som andra klassens medborgare.

Att situationen är värre än väntat framför jag därför vi alla har en Hägglund inom oss. Det vore betydligt enklare om alla homofober vore galna och var.... homofober. Hägglund ger den moderna heteronormativiteten ett ansikte. Polerat. I slips. Någon som aldrig skulle få för sig stödja hatpropaganda mot HBT-personer. Tvärtom gissar jag att Hägglund skulle säga ifrån. I Hägglunds hem är säkert även bögar, lesbiska och transpersoner välkomna. Men som andra klassens medborgare. Där de är fråntagna rätten att adoptera, bli inseminerade (lesbiska kvinnor) eller få spara könsceller (om de är transsexuella).

Och här tycker jag vi alla ska rannsaka oss själva. Fördomar har vi alla. Men vi kan ta itu med dem. Hatar du sd-sympatisörer? Vet du om att en del av dem själva har invandrarursprung? Det betyder givetvis inte att sd har rätt men att vi alla bör bemöta andra med sakargument.

Stolta att vi nått så långt.

Jag har verkligen vänt på alla stenar de senaste åren i mitt liv. Det har inte varit enkelt ibland men det har gett mig en stabilitet som jag aldrig känt förr. Återigen, jag vet det är pretentiöst att jämföra med allierades krig mot nazi-Tyskland. Men kanske även du ibland haft känslan av att vi är i förorterna till Berlin. Vi är stolta att vi nått så långt. Ibland när vi suttit i flygplanen har vi trott att vi kanske varit i Italien. Men vi är på rätt plats. Men också trötta. Vem skulle inte vara det?

Och vi konstaterar att snart har vi vunnit. Men är väl medvetna om att det inte betyder att det blir bekymmersfritt. För att en diktator föll våren 1945 betydde inte att diktaturvurmandet försvann (halva Europa blev kommunistdiktaturer i decennier efteråt).

Jag kommer givetvis att se tillbaka på de här åren, när jag varje förmiddag granskade brittiska Pinknews och tyska LSVD, med en viss stolthet. Hur fick jag engemanget? Det engagemang som jag idag februari 2012 ofta saknar. Det är därför jag skriver den här bloggposten.

Håller fast vid strategin.

Innan jag avslutar vill jag förtydliga en sak. Ni kanske noterat att jag i en del mail till politiker och andra varit tuff och hård.. Det är sant. Min strategi har hela tiden varit att försöka sakligt framföra argument till politiker. Eller till RFSL och andra i föreningar för den delen. Men om det inte lyckats har jag senare bedömt att pressen borde ökas. För ofta är det vad påverkan handlar om, att pressa ansvariga. Det är en strategi som jag håller fast vid och rekommenderar till andra.

Har jag ibland varit för hård? Visst har jag det, jag beklagar att jag ibland kanske varit för hård mot främst en del m- och kd-politiker i vissa mail. Men jag gjorde det inte för att vara elak utan för att flytta HBT-politiken framåt. Här tycker jag vi alla har en lärdom att dra, vi skadar sällan andra genom att vara elaka utan genom att försöka nå våra goda mål. Precis som Allierade i Dresden i Tyskland våren 1945.

Bloggen Helds HBT-nyheter kommer att vara kvar. Redan imorgon kommer jag att recensera ett nytt Pet shop boys-album. Men bloggen blir trots det aldrig sig lik.

Helds HBT-nyheter, en blogg som 6 dagar i veckan kommenterar HBT-nyheter, kommar aldrig igen. Det är en epok som är förbi. Helds HBT-nyheter 2.0 publicerar ibland, kanske någon dag i veckan, kanske mer sällan, nyheter om politik och kultur.

Helds HBT-nyheter 1.0 has now left the building. Over and out.

Uppdatering 1.

Jag önskar er som följt min blogg sedan starten (och andra också för den delen) allt gott.

Rätt av Obama att bråka med påven.

2012-02-07T12:09:00.010+01:00

Påven (bilden) och USA:s president Barack Obama är tydligen inte kompisar för tillfället. Och orsaken är ett beslut om preventivmedel. Björn Ottosson, doktorand vid Stockholms universitet och som fokuserar på USA-politiken avslöjar debatten i en Newsmillartike l.

Abortfrågan delar på sätt och vis Amerika och den var hett debatterad i turerna kring Obamas sjukförsäkringsreform. Abortmotståndarna ville försäkra sig om att deras skattepengar inte gick till att finansiera aborter. Så blev det också. Men nu har det blossat upp en strid angående kostnaderna för preventivmedel.

Häromveckan offentliggjorde Obama-administrationen att de sjukförsäkringar som katolska sjukhus och universitet erbjuder sina anställda måste täcka kostnaderna för preventivmedel. Det betyder att dessa katolska institutioner nu kommer att tvingas att betala för något som Vatikanen anser vara emot Guds vilja. Enskilda kyrkor kan få undantag och därmed slippa att betala. Men undantagsreglerna, som detta beslut egentligen handlar om, är snäva och det är uppenbart att varken de över 200 katolska universiteten med över 750.000 studenter, eller de 6.980 för- och grundskolorna kan få det. Detta gäller även landets 600 katolska sjukhus och 1.400 långvårdsinrättningar.

Det här är ingen ny debatt. Vilka krav ska institutioner som får skattepengar ha för att få sina bidrag? Här är det ibland ett fruktansvärt hyckleri både från höger och vänster. Både i Sverige och USA. Om vad religionsfrihet handlar om.

Det här handlar religionsfrihet om.

Religionsfrihet handlar om att få, oavsett vilken religion någon tillhör, utöva mässor och annat tillsammans. Eller för den delen att slippa engagera sig i någon religion. Det är en rättighet som kränks i många länder. Iran och Kina är bland de mest ökända exemplen. Religionsfriheten gäller för alla. Även homofoba, sexistiska, rasistiska etc. samfund. Att ett samfund har intoleranta åsikter är aldrig ett argument för att staten ska försöka förbjuda eller hindra dess medlemmar att tillsammans utöva sin religion. Precis som att staten måste respektera homofoba, sexistiska och rasistiska partier.

Många av oss är även så generösa att vi tycker att samfund som har juridisk vigselrätt ska få viga vilka par de vill. Av den enkla orsaken att för samfunden är vigslarna en religiös ritual. Jag är helt emot kravet från bl.a. RFSL och Vänsterpartiet att ställa krav på samfund att de ska viga alla par som får gifta sig för att få behålla den juridiska vigselrätten. Om staten inte tycker om att en del samfund vägrar viga samkönade (eller "blandras"- eller grönhåriga etc. par) då får faktiskt staten avskaffa samfundens juridiska vigselrätt och införa civiläktenskap som i Tyskland, Frankrike och många andra länder.

Religionsfrihet betyder inte rätt att diskriminera någon.

Men religionsfrihet betyder inte att du som kristen, muslim, jude, ateist eller vad du än är ska få lov att fritt diskriminera människor. Det betyder inte heller att offentliga institutioner ska vika sig från principer de håller för viktiga för reaktionära attityder bara för att de framförs i mångkulturens och religionens kläder. Det här tydliggörs i USA-debatten men är också viktigt i Sverige.

- När en del islamistiska män hälsar i hand på män på sin arbetsplats men inte på kvinnor. (Debatten handlar inte om att få lov att vägra hälsa i hand på någon, den som gör det generellt bör hanteras med respekt men här handlar det om att bete sig olika mot killar och tjejer vilket är oacceptabelt).

- När en del islamistiska kvinnor har niqab eller burka på utbildningsinstitutioner. Ingen utbildningsanstalt skulle få för sig att godkänna folk med Ku klux klan-kläder, eller elever som är nakna för den delen, men när något framförs med mångkulturargument beter sig vissa förvirrat.

- När kd och sd framför att vårdpersonal ska få rätt att slippa vara inblandade i aborter. Ingen tvingar någon att söka sig till jobb inom vården där kontakt med aborter är en del av jobbet. Men söker du dig till den typen av tjänster bör du också acceptera att det är en del av ditt jobb.

- De regler som gäller på arbetsmarknaden när det gäller diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet etc. ska givetvis gälla även för vård, skola och annat som bedrivs av religiösa samfund.

Medddelarfrihet bör gälla också för anställda inom skattebetald privat vård och skola.

Kanske den här principen är extra viktig att framföra för oss liberaler som principiellt är för valfrihet och mångfald. Trots den berättigade kritiken mot en del företags vinstintressen inom vård och skola har den ökade valfriheten senaste 30 åren kommit många till del. Inte ens Vänsterpartiet vill återvända till den politik som då gällde (och försvarades av både s och v(pk). Den här debatten har också viss koppling till meddelarfriheten för privatanställda inom skattebetald vård och skola. Givetvis bör även anställda inom privatdriven vård och skola få meddela fritt om "skandaler". Tydligen är det främst Moderaterna inom regeringen som tvekar. Och jag förstår att det finns gränsdragningsproblem. Att det finns affärshemligheter i ett privat företag som inte bör få meddelas fritt till media. Men nog borde det gå att hitta en modell där man kan skilja det ena från det andra.

För om man accepterar att icke-offentligt driven (men skattebetald) vård och skola får helt andra villkor när det gäller lagar mot diskriminering eller meddelarfrihet då gynnar det bara de längst ut på vänsterkanten som helt vill förbjuda det.

USA:s katoliker är generellt till vänster (liberaler) vilket nog är förvånande för en del i Sverige. Och många katoliker i USA (jämfört med protestanter) är för samkönade äktenskap. Kanske Barack Obama trots det får en konflikt här. Men jag vill hävda att den är värd att tas. Oavsett om det handlar om kvinnor i niqab i skolor i Sverige eller att skolor i USA ska informera om preventivmedel.

Det handlar om det sekulära samhällets principer.

Uppdatering 1.

Dagens Nyheter har en artikel om presidentvalet i USA.

I en artikel i kristna tidningen Dagen avslöjar en del "feministiska teologer" hur de resonerar.

Vilken är den största missuppfattningen om feministisk teologi?

- Även om det är mindre nu än för 30 år sedan så tror tyvärr många fortfarande att vi är arga, lesbiska kvinnor som hatar män, familj och barn, svarade Heyward.

Mitt tips är att inte någon av de här kvinnorna egentligen har något emot lesbiska. De ska ha en eloge för att jobbar emot patriarkala strukturer. Men trots det är kommentaren problematisk. För byt ut lesbisk mot svart.

vi är arga, svarta kvinnor som hatar män, familj och barn

Jag vill inte vara politiskt korrekt. Det finns en del lesbiska kvinnor som verkligen hatar män. Och bögar som hatar kvinnor. Jag har framfört att de beter sig inte ett dugg bättre än rasister och homofober. Men den här gruppen är en relativt liten minoritet bland homosexuella. Jag vet själv väl hur Kicki, en lesbisk kvinna, försökte få mig till hennes "HBT-seniorträffar" i Malmö för några år sedan. Jag lovar att jag och Kicki känner till att jag är man och hon kvinna. Det enda man möjligen skulle tycka var kontroversiellt är att hon absolut ville jag skulle vara med på en träff för seniorer. Men när jag väl var där, att vara senior var tydligen att vara 40+ (allting är relativt) så var det trevligt. Men att en lesbisk kvinna igen och igen frågar om inte jag som bög vill vara med på en träff på en pizzeria (för att hon tyckte det var för få män på träffarna) gör väl att vi kan dementera det här ryktet om att folk som är homosexuella generellt ogillar folk av motsatta könet. :-)

Moderaten Fjellner trixar om "könsbyten".

2012-02-06T13:41:00.011+01:00

EU-parlamentsledamoten Christofer Fjellner (m) har idag en debattartikel i Svenska Dagbladet. Han kommenterar där att de flesta länder i EU har sterilitetskrav för att få byta juridiskt kön.

Jag har låtit Europaparlamentets utredningstjänst undersöka alla EU-medlemsstaters lagstiftning kring hormonell behandling och kirurgiska ingrepp i samband med ett könsbyte. I stort kan staterna delas in i tre grupper.

Den första gruppen; Spanien, Finland, Ungern och Storbritannien, har inget steriliseringstvång.

Den andra gruppen kräver att individen genomgått en steriliseringsbehandling för att ett könsbyte ska få genomföras. Här ingår Sverige, Nederländerna, Danmark, Tyskland och tolv andra medlemsstater.

Den tredje och värsta gruppen har inte ens någon lagstiftning som möjliggör ett könsbyte. Detta gäller bland annat Slovenien, Rumänien, Cypern och Litauen.

På många sätt är Sverige ett föregångsland. Lagen som reglerar könsbyten infördes redan 1972. Och självklart ska vi fortsätta att vara ett föregångsland – både i EU och i resten av världen – genom att ändra lagen och slopa steriliseringskravet.

Fjellner är transvänlig.

Jag betvivlar inte att Christofer Fjellner själv är transvänlig. Han är också tydlig i debattartikeln med att han är emot nuvarande sterilitetskravet i könstillhörighetslagen från 1972. Men att tro att man utan kunskap kan sitta i Bryssel och beställa en utredning om lagar och få facit är närmast naivt.

För det första tycks Fjellner fått för sig att länder som inte har lagar som reglerar juridiska könsbyten därmed måste förbjuda sådana. Det är givetvis inte sant. Juridiska könsbyten i delar av Europa har tidigare avgjorts, och avgörs ännu, genom domstolsbeslut eftersom landet saknat någon könstillhörighetslag. Fler och fler länder har dock fixat lagar som reglerar processen. Fakta är att det idag bara är ett land i EU som inte helt tillåter juridiska könsbyten och det är Irland. Där håller dock ett lagförslag på att förberedas för att göra det möjligt.

Författningsdomstolarna i Tyskland och Österrike har förklarat sterilitetskrav för ogiltigt.

För det andra kommenterar inte Fjellner i sin artikel att författningsdomstolar i Tyskland och Österrike avgjort att respektive länders könstillhörighetslag är oförenliga med konstitutionen när det gäller kravet på sterilitet. Det här blev förtydligat i en sammanställning (bilden till den här bloggposten är kartan till artikeln) som tidningen Riksdag & Departement gjorde i december om könstillhörighetslagarna i Europa. När Fjellner sökt information från EU-parlamentets kansli om lagarna så har det meddelats att Portugal har kvar sterilitetskrav (vilket jag vet inte är sant) för juridiska könsbyten medan Finland inte har den typen av krav. Infon i Riksdag & Departement är den motsatta.

Danmark och Belgien ska ompröva tvångssteriliseringar av transsexuella.

Sedan är det flera länder där det är seriös politisk debatt om att avskaffa sterilitetskrav för juridiska könsbyten. De nya regeringarna i Danmark och Belgien har haft med det i sina regeringsförklaringar. I Irland har alltså ett förslag till ny lag lämnats av en regeringsutredning. Från en debattartikel i Irish Times, av Leslie Sherlock från HBT-föreningen LGBT Noice.

The group recommends that applicants fulfil the medical criteria of gender identity disorder (GID) diagnosis or present evidence of gender reassignment surgery, all to be approved by a three-person panel comprising one medical, one legal, and one independent person.

Mycket tyder alltså på att Irland som idag har EU:s mest konservativa lag inom området inom något år kommer att höra till den grupp som är progressivast. Även i andra länder, bl.a. Nederländerna, är det planer på att ompröva nuvarande sterilitetskrav.

Inget fel i att avslöja att de flesta EU-länder har sterilitetkrav för juridiska könsbyten.

Jag vill vara tydlig med att det givetvis inte är fel av Christoffer Fjellner att redovisa att de flesta länder i EU ännu har sterilitetskrav för juridiska könsbyten. Men att många stater har lagar som kränker transsexuella är givetvis ingen ursäkt i sak. Och om det tycks Fjellner vara ense. Kanske Fjellner vill att vi folk ska bli medvetna om att även transsexuella i många andra länder drabbas av sterilitetskrav. Då är det positivt. Men Fjellner undanhåller viktig information (som att Tysklands och Österrikes författningsdomstolar ogiltigförklarat deras lagar om tvångssteriliseringar för transsexuella) eller sprider felaktigheter som att länder som saknar könstillhörighetslagar förbjuder juridiska könsbyten.

Sverige blir aldrig föregångsland när det gäller frihetlig könstillhörighetslag.

Syftet tycks vara att förbereda m-politiker på den svekdebatt som, med rätta, kommer att drabba Moderaterna hårt om det inte blir något beslut i riksdagen om avskaffande av tvångssteriliseringar. Då vill Fjellner att vi ska få för oss att statsminister Fredrik Reinfeldt (m) egentligen inte förtjänar så tydlig kritik. Visst blev vi inget "föregångsland" våren 2012 men vi är ju inte bland de sämsta heller bland EU-länderna. Det här tycks vara Fjellners budskap.

Men det är falskt vilket jag redovisat. Om man rangordnar EU:s 27 medlemsländer efter hur frihetlig respektive stats könstillhörighetslag är hamnar Sverige utan problem på den sämre halvan. Om man räknar med att vi även har medborgarskapskrav (vilket de allra flesta andra länder inte har) så är vår lag en av de minst frihetliga i unionen. Och om Fredrik Reinfeldt, Christoffer Fjellner och andra m-politiker inte vill prioritera att våren 2012 avskaffa tvångssteriliseringar av en grupp människor så betyder det att de accepterar att Sverige ska stanna kvar där.

Att avskaffa tvångssteriliseringar handlar inte om att göra Sverige till ett föregångsland. För det kommer vi aldrig att bli inom det här området, de som var det var Spanien och Storbritannien. Vad debatten handlar om är ifall m-politiker ska fixa så att vi lämnar den sämre halvan inom EU när det gäller mänskliga rättigheter för transsexuella

HBT-kultur. HBT & heder.

2012-02-03T20:39:00.011+01:00

Jag ska ärligt erkänna att jag var något skeptisk emot den här boken när jag lånade den från Malmö stadsbibliotek. Främst för att den är gjord av Almaeuropa och RFSL Ungdom. Det är den senare föreningen som jag ibland varit kritisk emot. Något jag kommenterat bl.a. här och här. Men varje bok ska bedömas efter sina egna meriter. Författare till den här är främst Frida Darj och Hedvig Nathorst-Böös från RFSL-Ungdom. De har samarbetat med Eduoardo Gratzky och Cecilia Jarl-Åberg från Almaeuropa.

Befriande tydlig om problemen.

Jag var alltså ganska kritisk från början. Men efter att ha granskat bokens innehåll konstaterar jag att det här, dessbättre, inte är något vars främsta syfte är att vara "politiskt korrekt" eller att försköna, eller svartmåla för den delen, situationen för de HBT-ungdomar som drabbas av hedersrelaterat våld.

Tvärtom är det befriande hur öppet och ärligt man redovisar situationen. Att ansvariga för boken konstaterar att homofobi och stigmatisering förekommer bland alla etniska grupper, även bland svenskar. Men att hedersrelaterat våld handlar om att ofta hela familjen (eller släkten) är inblandade med att hota, slå eller ibland även mörda någon för att "få bort skammen" från släkten. Givetvis är det enda skamliga i situationen att folk trakasserar HBT-personer men det visste ni nog redan.

Jämförelser med folk från frikyrkosamfund.

Det som är intressant är att, förutom de närmare 20 HBT-personer som är ifrån "hedersrelaterade" familjer, 3 människor från "frikyrkosamfund" är intervjuade. Ansvariga för boken förtydligar själva att det är två olika grupper. Visserligen försöker anhöriga till HBT-personerna i båda av dem att försöka få homosexuella att bli heterosexuella.

Men för de som är med i frikyrkosamfund handlar det om att folk i deras närhet "försöker rädda dem som kristna". De hotar och slår dem inte. Men "bestraffningen" kan vara nog så komplicerad. Det samfund som är närmast "hederskulturen" utan att vara en del av det är Jehovas vittnen. "Alexander" berättar att hans familj tog avstånd från honom och bröt all kontakt efter att han berättat att han är bög. Även om det inte ska jämföras med det våld och de hot som framförs från familjer påverkade av "hederskultur", varav de flesta är muslimska men en del kristna (eller hinduiska), kan det ibland få samma effekt.

Rädsla att vara "rasistisk".

Att problemen finns vet nog många sedan tidigare. Men i den här boken blir det tydligt. Här är inte några anonyma bögar, lesbiska, bisexuella och transpersoner i någon statistik. Här är berättelser. En slutsats som dras i boken är att många i den offentliga sektorn är fumliga. Man menar väl. Men det finns en rädsla för att "vara rasistisk" (känns den absurda argumentationen igen från andra debatter?) eller för att myndighetspersoner inte har kunskap om hur det är att bo i en familj med hederskultur.

Typ som att det ibland kanske inte är smart att berätta för ungdomens föräldrar. Vilket en del skolpersonal gjort trots att eleven inte velat det. Vilket orsakat att situationen förvärrats och ungdomen förlorat förtroendet för myndighetspersoner. Det som är bekymmersamt, och som också avslöjas i boken, är att myndighetspersoner, socialsekreterare, lärare etc. ofta nonchalerar de HBT-ungdomar som söker hjälp. Eller ännu värre, själva är homofober eller transfober.

Den här boken borde spridas. På en arbetsplats, skola eller föreningslokal nära dig.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Margaret Thatcher och konservativa Tory var homofober.

2012-02-03T18:22:00.008+01:00

Dagens Nyheter har idag en kulturartikel om filmen Järnladyn, som handlar om konservativa Margaret Thatcher (bilden) som var statsminister 1979-1990. Meryl Streep, som spelar Thatcher i filmen framför bl.a. följande i intervjun.

Hela det konservativa partiet var folk från Eton och Oxbridge, men Thatcher plockade in folk som stod utanför den snäva, sociala cirkeln, folk som kom från andra klasser. Hon hade judar och homosexuella i sitt kabinett.

Jag förstår ju att Meryl Streep fått en mer nyanserad bild av Margaret Thatcher. Hon var ett hatobjekt för vänstern i Sverige, Storbritannien och många andra länder. Men hon fick igång tillväxten i landet och delar av hennes kamp mot militanta fackföreningar var berättigad (brittiska fackföreningar var då ofta betydligt mer ansvarslösa än svenska fackföreningar någonsin varit). Men samtidigt var Thatcher känslokall inför människor som hade det svårt, något som Meryl Streep själv antyder. Det handlade om sjuka, hemlösa men även om arbetslösa.

Thatcher var för ökad arbetslöshet för att bekämpa fackföreningar.

Ibland framförs det i vulgärdebatten i Sverige att borgerliga partier medvetet vill öka arbetslösheten, något som inte är sant. Men konservativa Tory och Thatcher hade i början av 1980-talet som strategi att öka arbetslösheten (på kort sikt) för att minska inflationen och bekämpa fackföreningar (för att sedan minska arbetslösheten på lång sikt). Det var inga konspirationsteorier från den brittiska vänstern, Tory framförde den strategin officiellt. Vilket fick även Moderaterna (som då var betydligt mer nyliberala än idag) att, med rätta, förtydliga att ökad arbetslöshet aldrig får avvändas som medel för att nå mål inom den ekonomiska politiken.

Men främst blir intervjun med Streep felaktig när det hävdas att Thatcher skulle vara en tolerant människa. Tory och Thatcher var ansvariga för att 1988 förbjuda positiv information av homosexualitet i skolor och inom brittiska kommuner. Det hävdas att Thatcher själv var engagerad för den absurda policyn. (Litauen försökte samma sak häromåret men dessbättre orsakade tryck från EU att det inte blev lag). Tory blockerade också alla andra reformer för bögar och lesbiska. Bland annat behölls förbudet för homosexuella att jobba inom försvaret (togs bort först av socialdemokratiska Labourregeringen i slutet av 199o-talet) och behöll en sexualbrottslag där åldersgränsen var 21 år (sic!) för manliga samkönade par medan den var 16 år för övriga par (åldersgränsen för homorelationer sänktes först i mitten av 1990-talet till 18 år när det var Toryregering och partiet var oense om reformen och blev sedan helt likställd när det var en Labourregering).

Socialdemokratiska Labour betedde sig fegt.

Man kan givetvis hävda att Thatcher bara vara en del av den konservatism som blev populär i USA och Storbritannien på 1980-talet. Men dåvarande president Ronald Reagan (med sitt ursprung i den liberala Holywoodmiljön där många vara smyghomosexuella vilket han väl visste om) i USA försämrade aldrig homosexuellas rättigheter trots att den kristna högern, som han samarbetade med, ville det. Thatcher och Tory var närmast unika på 1980-talet i Västeuropa genom att försämra den juridiska situationen för bögar och lesbiska.

Tyvärr betedde sig socialdemokratiska Labour fegt på 1980-talet. Trots att de i övrigt var "radikala", partiets ekonomiska politik var närmast vänsterextrem, så ville de inte jobba för att avskaffa de homofoba lagarna. Bara de brittiska liberalerna gjorde det vilket hedrar dem. På 1990-talet gjorde dock Labour en helomvändning och förvandlade som regeringsparti landet till att bli ett av de HBT-vänligaste i Europa.

Thatcher var givetvis, som de flesta andra politiker, någon med både positiva och negativa sidor. Men homofobin var definitivt bland hennes dåliga sidor. För den som vill få en nyanserad bild av Storbritannien på 1980-talet med Tory i regeringen rekommenderar jag boken Skönhetens linje som jag recenserat här.

Idag är dessbättre alla de tre största partierna i Storbritannien, konservativa Tory, socialdemokratiska Labour och liberala Liberal democrats, tydligt HBT-vänliga.

Uppdatering 1.

I en bloggpost från igår kritiserade jag kd:s arbetsgrupp för att lämna ett förslag till familjepolitiskt program som i princip helt struntar i jämställdhet mellan män och kvinnor i Sverige. 2012. Det är sanslöst. Och oansvarigt. Tydligen har även kd:s eget kvinnoförbund reagerat.

Förslaget att avskaffa dagens öronmärkta månader i föräldraförsäkringen får underkänt av Kristdemokraternas eget kvinnoförbund. De så kallade pappamånaderna är viktiga för jämställdheten, anser KD-kvinnorna.

- Vi vill inte att kvinnor ska hamna efter lönemässigt. I dag stannar kvinnorna hemma längre, och tappar därmed i lönekarriären. Dessutom behöver barnen båda sina föräldrar, motiverar kvinnoförbundets ordförande Maria Fälth....

Riksdagsledamoten Désirée Pethrus, tidigare ordförande för KD:s kvinnoförbund, poängterar att frågan om jämställdhet lyfts fram i partiets principprogram. ”Jämställdhet börjar redan i hemmet och barnet lär sig tidigt av föräldrarnas roller”, står det bland annat.

Emma Henricsson från kd-familjearbetsgruppen bemöter kritiken. Det börjar bli ett mönster inom familjepolitiken oavsett om det handlar om en könsneutral äktenskapslag, homoadoptioner, inseminationer för lesbiska kvinnor på kliniker, rätten för transsexuella att slippa tvångssteriliseringar eller att bidragssystemet för vård av barn ska strunta i jämställdhetsaspekten. Sex av riksdagspartierna och närmare hälften av kd är på ena sidan. Sverigedemokraterna och drygt hälften av kd på den andra. Det vore mig fjärran att använda "guilt by association". Ett förslag måste inte vara fel för att sd stödjer det. Men borde inte det här mönstret bli en varningsklocka för de kd-politiker som trots allt är resonerande och sansade?

Protest utanför Sveriges Londonambassad emot tvångssteriliseringar.

2012-02-03T16:48:00.010+01:00

Vanligtvis brukar vi svenskar visa solidaritet med andra folk. En metod är att demonstrera utanför landets ambassad. Som en markering emot brott mot mänskliga rättigheter. Nu har vi hamnat i den omvända situationen. Och det är inte direkt smickrande för svenska regeringens del. Brittiska Pinknews avslöjar att ett 40-tal aktivister för transrättigheter samlades utanför Sveriges ambassad (bilden) i London i måndags.

Worldwide protest at continuing insistence by the Swedish government on what has been described as a policy of eugenics in respect of trans men and women led on Monday to the unusual sight of a demo outside that country’s London embassy.

The protest was good-natured and polite, with around 40 members and supporters of the UK’s trans community giving out leaflets, displaying placards and engaging embassy staff in good natured debate.

Nonetheless, protesters were clear that the issue is serious and will not go away.

The dispute arises from the fact that under Swedish law, dating back to 1972, trans individuals may not obtain recognition in their identified gender unless they first undergo sterilisation. In many instances – MtF gender re-assignment, for instance – this will be the natural outcome of surgery anyway. But there are other circumstances – FtM re-assignment, for instance, where this is not the case.

Not only does this run counter to what is now accepted practice in a number of countries, including Portugal, the UK and Spain, but Sweden also sets an additional requirement: the destruction of any biological reproductive material, including sperm and eggs, which could later be used in IVF procedures. It is an approach that has been condemned by Thomas Hammarberg, the commissioner for human rights of the Council of Europe, who has said that such a requirement “clearly runs against principles of human rights and human dignity”.

Outrage is all the fiercer, as it is understood that there is a majority in the Swedish parliament in favour of abandoning this stance…but that moves to do so have been blocked by Sweden’s prime minister Fredrik Reinfeldt in order to retain the support of minority right-wing elements within the governing coalition. This claim has, however, been explicitly denied by Minister Erik Ullenhag.

Giving support to the demonstration was internationally acclaimed gender variant visual artist/activist/educator, Del LaGrace Volcano, who said: “It has taken more than a decade for the mainstream lesbian and gay community in Sweden, represented by RFSL, to wake up to this issue, but THEY are now finally making some headway.

“My feeling is that a new, younger – and more militant – component within Sweden’s trans community are emerging: in the past, many tended to self-pathologise. This generation refuses to do so – and are determined to stand up for their rights as human beings.”

The Swedish ambassador was unavailable for comment at this time – but may do so at a later date.

Enigt socialutskott vill i vår behandla förslag till ny könstillhörighetslag.

Det börjar bli något pinsamt för den borgerliga regeringen att ännu inte enats om att föreslå ett avskaffande av sterilitetskravet i könstillhörighetlagen. Som jag tidigare avslöjat planerade regeringen i januari att i april lämna en proposition (regeringsförslag) om förändringar av lagen. Det skulle betyda att riksdagen inte hinner behandla förslaget i vår eftersom det är ett krav (i riksdagens arbetsordning) att propositioner ska lämnas senast i mitten av mars för att det ska vara möjligt.

Efter att riksdagsledamöter från Miljöpartiet och Vänsterpartiet för några veckor sedan engagerade sig för ett snabbt avgörande har dock ett enigt socialutskott beslutat att behandla 2011/12:SoU23 Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag senare i vår och justera (slutligt avgöra) sitt betänkande (rapport) 31 maj. Det skulle då betyda att riksdagen i sin helhet debatterar och röstar om förslaget i juni. Förhoppningsvis kan en ny lag vara på plats 1 juli 2012. Men det är inte säkert att det blir så. Även om beslut fattas i juni träder ibland nya lagar i kraft först vid årsskiftet därefter.

Lämnas ingen proposition i mars bör borgerliga riksdagsledamöter rösta på mp-förslag.

Men för att det ska bli möjligt för riksdagen att rösta på en proposition måste den alltså lämnas till riksdagen senast i mitten av mars. I princip alla propositioner ska först lämnas till lagrådet för yttrande. Ofta är förslagen dit identiska med propositionen som lämnas senare (förutom ibland när lagrådet haft allvarliga invändningar). Vanligen får lagrådet förslaget från regeringen ca en månad före den officiella propositionen. Det skulle betyda att socialminister Göran Hägglund (kd) och övriga regeringen måste enas om ett förslag redan om några veckor. Gör de inte det, och socialutskottet i riksdagen håller fast vid sitt löfte att behandla ärendet i vår (vilket borde vara en hederssak för dem) kan de istället rösta på en motion (förslag) från Miljöpartiet om en ny könstillhörighetslag. Deras förslag är i princip identiskt med det som Socialstyrelsen lämnade juni 2010.

Jag utgår från att HBT-engagerade borgerliga riksdagsledamöter i den situationen faktiskt röstar på mp:s förslag. Då blir det en majoritet och ett beslut om en ny frihetlig könstillhörighetslag. Men det bästa är givetvis om regeringen i februari lämnar en lagrådsremiss om att i könstillhörighetslagen avskaffa kraven att vara ogift, svensk medborgare och steril för att få byta kön juridiskt.

Det hedrar transaktivister att de i London engagerar sig för mänskliga rättigheter i Sverige. Men jag hoppas den borgerliga regeringen fixar att det blir sista gången de ska känna att de behöver göra det.

Uppdatering 1.

Kristdemokraternas ordförande Göran Hägglund, som olyckligtvis även råkar vara Sveriges socialminister, har idag först kommenterat att regeringen inte ska lämna en proposition till ny könstillhörighetslag där ett avskaffande av sterilitetskravet är en del. Nu har han tydligen ångrat sig och gjort avbön.

Kristdemokraternas kris förvärras. Inte nog med att de i ett halvår främst ägnat sig åt att sprida negativa rykten om varann (inte konstigt att de då haft tid att granska hur man ska formulera en ny könstillhörighetslag utan tvångssterilieringar). Nu har förvirringen blivit ännu tydligare för partiet. Kd verkar närmast ha en dödsdrift som kan leda dem ut ur riksdagen 2014.

Kd:s och sd:s familjepolitik var föråldrad redan igår.

2012-02-02T15:26:00.013+01:00

Igår lämnade en arbetsgrupp inom Kristdemokraterna ett förslag till ny familjepolitik. Den främsta delen av rapporten handlar om att ersätta dagens vårdnadsbidrag (som finns i en del kommuner) med att föräldrar ska kunna starta en enskild firma (sic!) för att få skattepengar för vård av egna barn. Kd-gruppen vill även avskaffa både "pappamånaderna" och "jämställdhetsbonusen" när det gäller föräldraförsäkringen.

Kritiken har varit kompakt från de flesta utanför Kristdemokraterna. Förskoleminister Nyamko Sabuni (fp) framför följande i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Efter att ha tagit del av de förslag som KD lägger på det familjepolitiska området blir jag dock förskräckt... Hela rapporten andas fientlighet mot jämställdhet, forskning, kunskap och tillväxt

Tyvärr ofta polariserad debatt.

Även två s-politiker har lämnat kritik efter att kd-gruppen redovisade sitt förslag i samma tidning. Ordförande för den familjepolitiska gruppen är riksdagsledamoten Emma Henricsson (bilden) och bland övriga ledamöter finns Charlie Weimers, knökkonservativ f.d. ordförande för partiets ungdomsförbund.

Debatten är tyvärr ofta polariserad när det gäller vårdnadsbidrag eller andra alternativ till förskola för småbarn. Å ena sidan har vi politiker från Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som låtsas som att införande av generösa bidrag för att vara hemma i flera år är oproblematiskt för jämställdheten. Å andra sidan är det många liberaler, socialister och gröna som fått för sig att exakt samma längd på föräldraledighet passar för alla föräldrar och barn. Båda sidor borde erkänna att här finns en målkonflikt mellan valfrihet å ena sidan, jämställdhet och arbetslinjen å den andra. Själv är jag positiv till att det finns ett begränsat vårdnadsbidrag. Även om jag hade föredragit att det varit infört i hela landet med staten som ansvarig.

Förvärra problem i förorter.

Men det förslag som kd-gruppen nu framför är typ vårdnadsbidrag gånger 4. Det skulle bli så förmånligt (även om nivåerna per barn är begränsade) att stanna hemma eller att inte använda förskolor att för många småbarnsföräldrar (främst kvinnor) skulle det löna sig dåligt att börja jobba. Extra tydligt hade situationen blivit i förorter där patriarkala strukturer redan är ett problem. Till det kommer att kd-politikerna vill ta bort pappamånaderna och jämställdhetsbonusen.

Jag är principiellt emot kvotering men har pragmatiskt accepterat nuvarande två pappamånader (främst för att ge pappor moraliskt stöd i förhandlingar med konservativa arbetsgivare). Men för mig handlar motståndet mot mer kvotering om att det är fel medel, jag håller med om målet. Att den nuvarande fördelningen av föräldraledighet faktiskt drabbar kvinnor i en del anställningsituationer.

Men kd-politikerna håller tydligen inte ens med om att nuvarande snedfördelning är ett problem. Det som är fascinerande är att jämställdhetsperspektivet är nästan helt frånvarande i kd-rapporten.

Expressen avslöjar kd:s hyckleri.

Värsta hyckleriet är annars att kd har så dålig trovärdighet just att argumentera för att "familjer är olika". Jag rekommenderar ledarartikeln i liberala Expressen.

Kristdemokraterna vill, vid sidan av arbetslinjen, finansiera en "relationslinje" för människor som önskar "bryta normen"

Vad nu då, tänker ni konfyst, talar vi om KD-bidrag till blyga transor? Har Hägglunds heliganer blivit queera? Ni är misstänksamma. Med all rätt, ska det strax visa sig.
Ingenting har hänt; KD är fortsatt intolerant mot människor som inte passar in i urgamla, av religionen noggrant inpiskade normer. Partiet försöker bara erövra politisk mark genom att manipulera språket....

Detta projekt går ut på att odla hemmafruar; för säkerhets skull vill man skrota både pappamånader och jämställdhetsbonus. Och man hävdar envetet att Sverige vimlar av människor som drömmer om hemmafrulivet - i förtvivlad tysthet. Ty, skriver KD-kvintetten, "det krävs mod för att bryta normen om två heltidsarbetande föräldrar".

De uttrycker sig cyniskt, måste man säga. KD har ju ingen pardon med människor som bryter mot samhällets kardinalnorm: heteronormen. Ack, nej; för HBTQ-individer förordar Kristdemokraterna en strikt "antirelationslinje": inget äktenskap och inga barn, vare sig genom adoption eller insemination. Däremot gärna tvångssterilisering! Men KD:s intolerans mot en minoritet hindrar alltså inte Emma Henriksson & Co. från att stjäla uttrycket "bryta normen" - ett uttryck som HBTQ-rörelsen har skänkt en positiv laddning, till priset av spe, förföljelse och död.

Så ytterst smakfullt.

KD vill förstås inte alls bryta några normer. De vill återupprätta normen som säger att mannen ska försörja familjen medan kvinnan stannar hemma med barnen. Det är en norm som har förlorat i kraft, men den är långt ifrån död; det tar längre tid än några årtionden att avliva djupt rotade föreställningar om manligt och kvinnligt.

Visst är en del liberaler, socialister och grön väl kategoriska i sin kritik mot kd-förslag om någon typ av vårdnadsbidrag. Men det man främst kan konstatera är att Kristdemokraterna, och Sverigedemokraterna, står för en familjepolitik som var föråldrad redan igår.

Uppdatering 1.

Här är en annan debatt med koppling till jämställdhet. En där många till vänster men även en del andra fegt duckar. Eller ännu värre, som Vänsterpartiet, kritiserar Skolverket som förtydligat att det i vissa situationer är möjligt att förbjuda heltäckande slöjor (burka och niqab) i skolor. (Feministiskt initiativ är ännu mer hycklande, om möjligt, i den här typen av debatter men det partiet är idag marginaliserat till att få stöd av några promillen av befolkningen)

Jesus Alcala kritiserade i en debattartikel i Dagens Nyheter att Skolverket inte förbjöd heltäckande slöjor generellt i skolor. Och jag håller med honom.

Varför vägs inte den burka/niqabbärande elevens rätt mot andra elevers rätt? Är rätten att bära burka och niqab viktigare än rätten att röra sig fritt? Ska den manssyn som burka och niqab uttrycker få tvinga fram ”praktiska lösningar”, det vill säga inskränkningar i andras rättigheter?

Och är det verkligen rimligt att lägga ansvaret för de här svåra avvägningarna på den enskilde läraren?

Representanter för skolverket svarar idag i DN.

Ett förbud för till exempel skolelever att i vissa angivna sammanhang bära en speciell klädsel kan dock godtas även om klädseln är religiös. Det ska i så fall handla om enskilda fall då klädseln väsentligt skulle försvåra kontakten och samspelet mellan lärare och elever eller medföra särskilda risker vid laborationer eller liknande övningar. Detta är också innebörden i Skolverkets vägledning.

Men så bra då. Om något religiöst samfund hävdar att det tillhör dess religion att folk måste vara nakna eller ha hakkors (från början en religiös symbol utan koppling till nazismen) måste väl skolverket tycka det är alright. För generellt bör ju inte ett hakkors på tröjan eller att någon elev är naken (i alla fall på nederdelen av kroppen när eleven sitter vid en bänk) störa samspelet mellan lärare och elever. Konstruerade exempel? Inte mer än att elever ska ha ansiktet dolt för lärare. I flera länder, bl.a. Frankrike, Spanien och Nederländerna, är nu heltäckande slöjor på offentlig plats antingen förbjudna eller håller på att förbjudas. Det är att gå för långt men inom utbildningsväsendet borde burka och niqab vara totalförbjudet. Punkt. Slut.

Uppdatering 2.

Etniskt ursprung inte avgörande i sig.

Jag vill förtydliga två saker. Dels en kommentar om förorterna. Jag hävdar inte att det i sig är "värre" att någon som har invandrarursprung får vårdnadsbidrag-barnomsorgspeng-skatteavdrag än någon etnisk svensk. Ni som följer min blogg vet nog om det men jag vill trots det förtydliga det.

Jag har själv framfört att jag är för nuvarande begränsade vårdnadsbidrag. Om en kvinna, eller man för den delen, från Iran och som bor på Södermalm i Stockholm och är integrerad i samhället, jobbat i 10 år och använder vårdnadsbidraget i något år är det givetvis samma sak som att någon etnisk svensk gör samma sak. Men det här handlar om en grupp som ofta är långt från arbetsmarknaden, bor i förorter och är nära patriarkala strukturer. Jag har tidigare helt varit för vårdnadsbidrag som en valfrihetsreform och är det ännu principiellt men den här aspekten har fått mig att konstatera att det inte är lämpligt att höja bidragsnivån.

Dyr reform.

Det andra som är viktigt att framföra är att Kristdemokraterna i sin beräkningar om reformernas kostnader nog utgår från att få kommer att använda deras förslag om det hade blivit verklighet. Att Sverige på 1960-talet och i början av 1970-talet hade en högre tillväxt än många andra länder hade främst två orsaker. Dels arbetskraftsinvandringen (då var förvärvsfrekvensen högre bland invandrare än etniska svenskar) och att kvinnor, precis som män, började förvärvsarbeta. Kd hänvisar till att 30 % av småbarnsföräldrar skulle vilja vara hemma med sina barn. Låt oss anta att nästan var tredje småbarnsförälder verkligen skulle stannat hemma med barnen från 1 till 6 års ålder. Kostnaden hade handlat om 10-tals miljarder och en del sektorer, bl.a. vården skulle på sina ställen braka ihop p.g.a. personalbrist. Inte konstigt att finansminister Anders Borg (m) med kraft var emot att fördubbla nivån på vårdnadsbidraget som kd framförde 2006 i förhandlingar om borgerliga valmanifestet. Kd (och sd) har givetvis all rätt att argumentera för sina förslag, de kan använda andra argument än ekonomiska, men att det skulle bli dyrt är tydligt. Och då får de två partierna avslöja var de skulle hämta pengarna. Om nu småbarnsföräldrar verkligen skulle följa deras politik och faktiskt ofta stanna hemma till dess barnen är 6 år.

Uppdatering 3.

Ordförande för sex föreningar, bl.a. Ulrika Westerlund från RFSL, riktar i en ny debattartikel i SvD kritik mot kd:s hyckleri inom familjepolitiken.

Nye s-ordföranden Stefan Löfven - HBT-vänlig eller homofob?

2012-01-27T10:44:00.010+01:00

Som bekant väljs Stefan Löfven (bilden) idag till ordförande för Socialdemokraterna. I den extraordinära kris de är i blir det partistyrelsen som utser den nye ledaren för s. En del betraktar Löfven som en "tillfällig" ordförande fram till partiets nästa kongress våren 2013. Det är dock möjligt att han (med eller utan konkurrenter) blir omvald och stannar kvar på sin post även efter kongressen. Oavsett vilket kan han få betydelse inom HBT-politiken det närmaste året då det lär bli strid främst om tvångssteriliseringar av transsexuella.

Vad har då Stefan Löfven för värderingar? Är han HBT-vänlig eller homofob? Nja, han är inte en av de politiker som profilerat sig inom den delen av politiken. Men å andra sidan är det få som gjort det. Det är också viktigt att konstatera att Löfven inte varit ledamot i riksdagen som är en arena där det ges möjlighet att ta initiativ.

Stefan Löfven besökte Stockholm Pride 2007.

När man använder "löfven" som sökord blir det inte några resultat på hemsidorna för RFSL eller Qx. Ska man tolka det positivt kan det vara att han nog inte varit tydligt negativ till några HBT-reformer eller gjort bort sig med homofoba kommentarer. Om man istället googlar med orden "Stefan Löfven" och "homosexuella" hittar man annars en nyhet som är relevant. 2007 besökte Stefan Löfven, som dåvarande ordförande i Metallarbetarförbundet, Pridepark i Stockholm. Tidningen Lag & Avtal, som fokuserar på arbetsrätt, har en artikel om det.

I Prideparken lovade Stefan Löfven på fredagen att starta ett nätverk för IF Metalls homo- bi- och transsexuella. - Kärleken är viktig, sade förbundsordföranden och fick spontana applåder från publiken.....

Nu skulle ledningen för det mansdominerade förbundet IF Metall bryta tystnaden kring hbt-frågan i Prideparken dagen före paraden.

- Många vet inte hur man ska hantera frågan, menade förbundsordförande Stefan Löfven. Det måste vara OK att berätta om vem man lever ihop med oavsett kön....

Hans Karjalainen, som arbetar på Volvo Aero, berättade också om den knepiga tystnaden.

- Jag kom ut som bög 2004 i Dagens Arbete. Men jag fick ingen feedback från arbetsledningen. Det blev alldeles tyst.

Men han är glad att det ledde till kontakt med några arbetskamrater.

- Vi startade ett nätverk med ett 50-tal homosexuella och bisexuella med syftet att prata om hur det kändes. Nätverk är bra.

Stefan Löfven:

- Bra initiativ. Det ska vi försöka starta inom förbundet, få till ett nätverk inom IF Metall.

Hans Karjalainen:

- Ta då tillvara på de här personerna som vågar komma ut. Ta vara på oss.

Frågan måste finnas med både lokalt och i förbundsstyrelsen, resonerade Stefan Löfven.

- Vi ska också prat med arbetsgivarna om det vi gör nu på jämställdhetsområdet kan utökas till hbt-området.

Hur ska det gå till?

- Det ska inte vara så svårt. Nu när avtalrörelsen är avklarad har vi regelbundna möten med arbetsgivarna om lönekartläggning och annat. Där ska vi ta upp den här frågan. Det är viktigt att få bort det osynliga.

Att arbetsgivarna skulle ha något emot det kan han inte tänka sig.

- Allt sådant som förbättrar stämningen på arbetsplatsen, det tjänar också arbetsgivarna på.

Några test är 1-majtal och Almedalstal.

Om man jämför de senaste fyra ordföranden för Socialdemokraterna kan man konstatera att Mona Sahlin varit tydlig HBT-vänlig. Göran Persson var närmast homofob och försökte undvika att officiellt lämna några positiva kommentarer eller besöka HBT-evenemang. Håkan Juholt hade 2005 som biträdande partisekreterare bagatelliserat en homofob s-riksdagsledamot men i övrigt varit nästan helt tyst om HBT innan han blev ordförande. Han besökte dock Stockholm Pride 2011.

Stefan Löfven är ensam, tillsammans med Mona Sahlin, av de fyra om att inte ha startat från minus inom området. Hans besök på Pridepark ger honom godkänt - när han var ledamot i Socialdemokraternas partistyrelse. Men det räcker givetvis inte när han nu blir ordförande för partiet. Ingen kräver att han ska prioritera HBT som Sahlin eller vissa andra politiker gjort. Men tystnad duger inte heller för en s-ordförande 2012.

Några test på Löfvens engagemang kan bli hans 1-majtal och tal i Almedalen. Där bör HBT precis som jämställdhet och antirasism vara givna delar. Precis som i diverse debattartiklar.

Uppdatering 1.

S för alla HBT-reformer förutom att i regeringsformen förbjuda diskriminering av transpersoner.

Jag brukar göra sammanställningar av partiernas åsikter om viktiga HBT-reformer. Fyra riksdagspartier, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet är för i princip alla centrala HBT-reformer. Socialdemokraterna är idag för alla reformerna förutom en, att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet. S tvekar ännu om det.

Jag kommenterade debatten i den här bloggposten och lämnade bl.a. följande kommentar.

Sedan 1 januari 2009 har Sverige en lag, som gäller inom arbetsmarknaden etc, som förbjuder diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion, ålder och könsidentitet. Regeringsformen (kapitel 1 och-eller kapitel 2) har motsvarande förbud mot alla de sju typerna av diskriminering i den "vanliga" lagen. Förutom könsidentitet. Det är oacceptabelt i en situation där transpersoner ännu ofta har det svårt. Och där Sverige ännu har en könstillhörighetslag som medför tvångsskilsmässor och tvångssteriliseringar för transsexuella som juridiskt vill byta kön.

Fyra riksdagspartier och sju ungdomsförbund för.

Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet är redan för reformen precis som Ssu, Grön ungdom, Luf, Cuf, Ung vänster och Kdu. Muf är egentligen emot att "grupper" ska vara omnämnda i lagar mot diskriminering men så länge vi har det systemet vill de att även "könsidentitet" ska vara med.

Vill du kontakta politiker från Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna för att få partierna att bli för reformen kan du ringa eller maila ledamöter i konstitutionsutskottet som i riksdagen är ansvarigt för den här typen av reformer.

Förhoppningsvis kan Stefan Löfven och övriga i s 2012 bli för att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet.

Moderaterna är för alla HBT-reformer förutom fyra som de tvekar om. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är HBT-negativa partier som är emot flera viktiga HBT-reformer och tvekar om andra. Kd och sd vill också försämra redan införda lagar för samkönade par när det gäller adoptioner och inseminationer.

Svaghet.

2012-01-24T16:42:00.004+01:00

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

Först vill jag förtydliga följande.

Jag tycker det var självklart att Håkan Juholt (bilden) skulle avgå som Socialdemokraternas ordförande. Han har gjort så många klavertramp att han blev omöjlig som ordförande. Den människa som vill bli statsminister måste ha hyfsat omdöme (oavsett om vederbörande är sympatisk eller inte). Håkan Juholt hade inte det omdömet. Det kan aldrig skyllas på media (att skylla på "borgerlig media" blir närmast patetiskt eftersom socialdemokratiska Aftonbladet varit den tidning som hårdast granskat Juholt).

Men när det är framfört tycker jag att man faktiskt kritiskt ska granska media. Inte för att den skulle gynna borgerliga politiker och orsaka borgerliga regeringar. För det faller på sin egen orimlighet. Sverige har i närmare 100 år haft en tidningsstruktur som till ca 80 % varit borgerlig. Trots det har Socialdemokraterna oftast varit i regeringen. Regeringen Reinfeldt blev skoningslöst granskad 2006-2007 när diverse ministrar var inblandade i "skandaler". Dåvarande statsministern Thorbjörn Fälldin (c) stämde socialdemokratiska Aftonbladet på 1970-talet för att den på ledarplats hade en krönika om att han var intagen på mentalsjukhus (sic!).

Svensk media granskar främst de partier som har det tufft.

Socialdemokraterna kan inte skylla på media. De har själv orsakat sin kris. Som för övrigt är betydligt större än att bara handla om Juholt. Trots det är något som hänger kvar i granskningen. Journalisterna som följde efter Juholt och kände att de kunde "fälla ett byte". För problemet med svensk media är att de ofta slår främst på de som har det tufft. Idag handlar det bl.a. om Socialdemokraterna. Men också om Kristdemokraternas kris.

Jag tycker att den granskningen givetvis är berättigad och viktig men att media även kritiskt borde granska de partier som det går bra för, för närvarande främst Moderaterna och Miljöpartiet. Men tyvärr fungerar ofta svensk media som en skock får. De springer åt samma håll. Och de älskar att slå på de partier och politiker som har problem.

Folk hånade Juholt efter att han avgått.

Det jag dock tycker främst är obehagligt är hur många som hånade Håkan Juholt i helgen. Efter att han avgått. Man måste inte vara Einstein för att fatta att han då mådde dåligt. Extra intressant blir det att sedan få reda på (genom Aftonbladet) att Socialdemokraternas verkställande utskott närmast haft en Robinsonutröstning om Juholt. TV-programmet Robinson. Ni vet de där lättklädda människorna som gör vad som helst för att vinna prispengarna för att stanna kvar på en ö.

Och på något sätt känns det nästan logiskt att utröstningsmentaliteten som finns i massor av program idag (och som jag varit mycket kritisk emot i många år) även nått sossarnas partiledning. Inte för att Juholt förtjänade att vara kvar som ordförande. För det gjorde han inte. Utan för hur naturligt det betraktas idag att "rösta bort" människor. Efter att vi i ett drygt decennier haft den typen av TV-program.

Samhället har blivit mer kommerssiellt.

Jag är helt för att vi fått ett friare samhälle de senaste decennierna. Monopolen har blivit färre, avregleringarna har ökat människors frihet. Ofta pådrivet av borgerliga regeringar men ibland även av socialdemokratiska. Det är positivt. Men låt oss vara ärliga. Samhället har blivit mer kommersiellt - på gott och ont. Vi har - ibland - fått en Robinsonanda.

Juholts avgång är ett tecken i tiden på hur man röstar bort människor. Det hävdas att det är två "institutioner" som nästan alla svenskar förhåller sig till. Oavsett om vi gillar dem eller inte. Svenska kyrkan och Socialdemokraterna. Idag har vi nog en tredje sådan, Moderaterna. Det som är fascinerande med Svenska kyrkan är att de kanske mest två centrala delarna inom kristendomen handlar om - svaghet. Dels hyllandet av ett nyfödd bebis i en krubba. Vem kan vara mer hjälplös en ett litet barn? Sedan även en vuxen man som hänger på ett kors. Även om jag inte identifierar mig som kristen konstaterar jag att här kanske är Bibelns viktigaste budskap. Att vi inte ska förakta svaghet.

För vad var det som fick så många att håna Juholt i lördags. Kanske Amos - Svenska kyrkans tidning - har svaret. För några år sedan hade de en bild av en nerknarkad Whitney Houston. Krönikan handlade om varför vi tycker den där bilden är så obehaglig. Kanske för att vi ser oss själva i Whitney Houston. Eller i Håkan Juholt i lördag. Tafatta, fumliga, att det ibland bara blir fel. Sådana är vi människor.

Men då - just då- kanske vi inte ska håna dem som hamnat fel. Och som faktiskt tagit konsekvenserna av det.

Bög vidare till "finalen" i Finlands presidentval.

2012-01-24T09:36:00.008+01:00

En öppet homosexuell man har möjlighet att bli näste president i Finland. De grönas (Finlands motsvarighet till Miljöpartiet) Pekka Haavisto (till höger på bilden tillsammans med hans partner Nexar Antonio Flores) fick 18,8 % i söndagens presidentval och hamnade därmed på en andraplats. Sauli Niinistö från Samlingspartiet (ungefär som Moderaterna) vann som väntat men eftersom han inte fick över 50 % utan 37,0 % blir det en andra valomgång mellan honom och Haavisto. Jag har inte koll på Niinistö personligen när det gäller HBT men Samlingspartiet är tydligt positivt och för bl.a. en könsneutral äktenskapslag. Från Dagens Nyheter.

Presidentvalet blev ingen folkomröstning om EU, euron eller om kommunreformen som en del hade spått, skriver Helsingin Sanomat. Niinistö och Haavisto representerar bägge ett öppen och tolerant Finland och de fick tillsammans nästan 56 procent av rösterna, fastslår HS.

Fick stöd som en symbol för tolerans.

HBT-siten Qx kommenterar också valet.

Idag spekuleras det om att Pekka Haavisto inte bara fick starkt stöd i det finska presidentvalet på grund av sin skicklighet som politiker med stor utrikeskompetens. Inte heller att han fick så stort stöd enbart på grund av taktikröstning. Ytterligare en orsak till att den gröna presidentkandidaten kom på andra plats i presidentvalets första omgång handlade om en finsk folklig markering mot Sannfinländarna. En homosexuell president som lever med en man av utländsk härkomst blir en symbol för de många finländare som vill bli av med den stämpel Sannfinländarna gett landet efter förra årets stora valframgång för partiet.

I en tidigare artikel från Qx har homofobi från Centerpartiets Paavo Väyrynen avslöjats.

Att det är Pekka Haavisto och Paavo Väyrynen slåss om andra platsen har blivit extra tydligt i en omdebatterad TV-reklam som Väyrynen gått ut med i valspurten. I reklamen säger, enligt Hufvudstadsbladet, Väyrynen: "Visst borde det finnas en husbonde i huset – ja och så en husmor".

Skamligt av Centerpartiets kandidat.

Det är givetvis skamligt av Paavo Väyrynen att nedlåta sig till typen av argumentation. Dessbättre verkar det närmast ha gett motsatt effekt än det som hans kampanjstab förväntade. De sista dagarna gick Haavisto förbi Väyrynen som hamnnde på en tredjeplats med 17,5 %. HBT-negativa och nationalistiska Sannfinnländarnas kandidat Timo Soino fick fjärdeplatsen. Från Expo.

Timo Soini har från sitt sannfinländska perspektiv pekat ut Haavistos vändpunkt. I början av januari gjorde De grönas presidentkandidat ett uppmärksammat besök vid Sannfinländaren Teuvo Hakkarainens sågverk. Hakkarainen hade tidigare dragit uppmärksamheten till sig efter att han vräkt ur sig att Finlands homosexuella och somalier borde flytta till Åland. Utspelet mötte givetvis fördömanden. Men Haavisto valde en annan väg. De två hade lärt känna varandra när de efter riksdagsvalet inledningsvis satt bredvid varandra i riksdagens plenisal. Då hade Hakkarainen bland annat rådfrågat Haavisto om ordet "neger". Efter utspelet mot homosexuella hörde Hakkarainen av sig till sin gamla granne i plenisalen för att be om ursäkt. Samtalet slutade med att Haavisto bad om att få komma på besök till Hakkarainens sågverk.

Mötet blev en propagandaseger för Haavisto. Han tog tillfället i akt att förklara att finland har flera tidsräkningar. I Finland har alla ännu inte hunnit tänka kring invandring eftersom så få kommit i kontakt med den. Därför ska inte okunskap och tanklöshet blandas ihop med hat, menade Haavisto.

I besvikelsen efter sitt misslyckade val har ändå den stukade Timo Soini hyllat Haavisto. Han är den enda av kandidaterna som är en genuin förespråkare av tolerans, har Soini sagt. Enligt YLE ska Soini dessutom ha sagt att han är beredd att rösta på Haavisto i andra valomgången.

Om hans väljare följer sin ledare är osäkert. Haavisto är förvisso slutomgångens EU-skeptiska alternativ, vilket delvis förklarar Soinis val. Å andra sida står han för mycket av det som Sannfinländarna reste motstånd mot i riksdagsvalet.

De gröna är federalistiska men euroskeptiska.

Vill dock nyansera att De gröna (eller deras presidentkandidat) skulle vara EU-skeptiska. På partiets hemsida är följande med om EU.

Europeiska unionen?

Vi är stolta över att vara Finlands europapositivaste parti. Vi behöver en starkare union för att försvara välfärden och miljön – samtidigt som vi anser att unionen inte ska ingripa i frågor som bättre kan beslutas om på det nationella eller lokala planet.

Det är alltså inte så att partiet likt v och sd är emot medlemskap i EU, tvärtom. Det som partiet är kritiskt emot, i relation till Samlingspartiet och dess presidentkandidat är hur euron fungerar som valuta. De gröna kan närmast jämföras med Centerpartiet i Sverige när det gäller EU-attityd, federalistiska men euroskeptiska.

Uppdatering 1.

Ökänt exempel på homofob kampanj från icke-homofober.

Centerpartiet i Finland är inte något homofientligt parti. Det gör Väyrynens kampanj extra tragisk för honom själv och partiet. Det är ungefär som om franska vänstern skulle göra fula kampanjer med antydningar om att Sarkozy med sitt utländska ursprung inte är lämplig som president.

Det mest ökända historiska exemplet på homofoba kampanjer gjorda av icke-homofober är nog när de tyska socialdemokraterna i SPD i början av 1930-talet i desperation startade en rykteskampanj att nazistiska NSDAP var "ett bögparti" med hänvisning till att en del nazister bl.a. Ernst Röhm var homosexuella (om än inte offentligt och Röhm blev tillsammans med andra mördade av nazister 1934).

Sossar och kommunister i Tyskland jobbade för att avskaffa förbud mot homorelationer.

På 1920-talet hade socialdemokratiska SPD och tyska KPD Tyskland blivit de första partierna att engagera sig för homosexuellas rättigheter bl.a. att avskaffa dåvarande totalförbudet för homosexuella relationer. Tyska KPD ska givetvis fördömas eftersom de var för ett kommunistiskt diktatursystem men en förmildrande omständighet för dem var att när Sovjetunionens diktator Josef Stalin på 1930-talet började förfölja och stigmatisera homosexuella lydde alla utländska kommunistpartier (som då styrdes från Moskva) utan problem (även det svenska) förutom tyska kommunister som då var i exil och som protesterade emot den nya homofoba policyn.

Inför parlamentsvalet januari 1933 konstaterade socialdemokratiska SPD att nazisterna vann mer och mer sympatisörer. I större delen av Tyskland var nazisterna redan största parti men i huvudstaden Berlin hade socialdemokrater och kommunister tillsammans majoritet vilket de fick även i det sista fria valet innan det blev nazistdiktatur. SPD som dittills haft samarbete med Tysklands homoföreningar tvärvände i desperation (vilket inte är någon ursäkt men möjligen en förklaring) och började kampanja emot nazisterna som "ett bögparti". Vilket bara fick som effekt att nazisterna fick ännu fler sympatisörer. Dels så mötte Adolf Hitler ryktena med tystnad, vilket fick honom att framstå som en statsman som inriktade sig på väsentliga saker som Tysklands dåliga ekonomi och inte någon som sysslade med rykten. Dels gav socialdemokraternas kampanj legitimitet åt nazisternas hatkampanjer mot judar. Kunde sossarna, som dittills varit emot stigmatisering av minoritetsgrupper, syssla med kampanjer om sina motståndare som "bögar" varför då klandra nazisterna när de spridde teorier om judar? Inga jämförelse i övrigt mellan situation då i Tyskland och idag i Finland.

Uppdatering 2.

Debattartiklar mot tvångssteriliseringar.

Fler debattartiklar emot tvångssteriliseringar av transsexuella.

Tre överläkare och en psykolog som sysslar länge med sexualmedicin och könsbytesutredningar i Sydsvenska Dagbladet.

International Planned Parenthood Federation European Network (IPPF), Center for Reproductive Rights (CRR) och RFSU i Svenska Dagbladet.

Tragedi i tre akter.

Frankrike är nära att kriminalisera förnekelse av folkmordet på armenier i Turkiet (Ottomanska riket) 1916. Med risk för att en del turkar blir sura, en del av dem gillar inte greker, är det här närmast en grekisk tragedi i tre akter. Det här startade givetvis med att det blev förbjudet i många länder att förneka förintelsen av judar i nazistiska Tyskland i början av 1940-talet (jag kan förstå att Västtyskland i sin udda situation gjorde det även om det inte är en ursäkt, men det är ofattbart att andra länder populistiskt följde med) . Hur omdömeslöst det än är så är det oacceptabelt i ett fritt samhälle att åtala människor för att de är okunniga. Den andra tragedin är att Turkiet sedan åtalat folk för att de kallar folkmordet på armenier för vad det är - ett folkmord. Den tredje och sista akten står nu Frankrike för. När politiker från diverse håll tävlar om att förbjuda felaktiga kommentarer (som inte är hotfullta) för att de "kränker" vissa människor då gör man eftergifter mot de som är emot ett fritt samhälle där argument möter fördomar, inte åtal.

HBT-kultur. F-ordet mot en ny feminism.

2012-01-21T00:36:00.006+01:00

Petra Östergren är en människa som är intressant. Hon har ifrågasatt flera tabun bland feminister. Typ som att porr och prostitution måste vara patriarkalt, negativt och ofrivilligt från de medverkande. Det handlar inte om att glamourisera (heterosexuella) män som besöker bordeller. För visst finns det allvarligt utnyttjande inom både porr- och prostitutionsbranschen. Även bland homomän (något som vissa bögar som är homoengagerade ibland tycks bortse ifrån) eller bland kvinnor för den delen. Utan vad det handlar om är att inte betrakta de som jobbar inom porr och som horor att de bara är offer. Att de inte vet sitt eget bästa. Det är en oacceptabel attityd.

Men det betyder givetvis inte att F-ordet - mot en ny feminism (som Östergren är ansvarig redaktör för) från 2008 måste vara viktig. För några veckor recenserade jag Den moderna homofobin som närmast var löjlig i sin föråldrade och förutsägbara attityd. Hur är då resonemanget i den här boken?

En bok som utmanar.

Generellt är det här en bok som Den moderna homofobin ville vara men aldrig blev. En bok som utmanar. Många genusvetare och "radikaler" tycks vara kvar i 2002. De resonerar som inget hänt de senaste 10 åren. Här för boken debatten framåt när det gäller HBT, jämställdhet, könsroller, queer och annat.

Det här en bok som utmanar. I positiv bemärkelse. Lars Gårdfeldt, stridbar präst i Svenska kyrkan, som jag tidigare kritiserat för att vara något för "politiskt korrekt" avslöjar här en annan sida. Där han går till attack mot de (heteromän) som tycker att "vi män ska inte sexuellt trakassera kvinnor". Ja, så är ofta jargongen ännu 2012 i Sverige. Och Gårdfeldt berättar självutlämnande och tydligt om att även män kan vara offer när det gäller våldtäkter.

"Prostitution betyder att (hetero) män inte ska få sex gratis"

Eller Anna Svensson, som blivit våldtagen men vänder sig emot de, bl.a f.d. språkröret Peter Ericsson (mp), för att reducera de som blivit våldtagna till att bli "förstörda för livet". För varför skulle de vara det när ingen seriös debattör, inte heller någon mp-politiker, skulle hävda att den som fått någon anhörig mördad måste ha resten av sitt liv förstört. Eller den som själv hamnat på akutsjukhus efter att nästan blivit mördad.

Eller Anna Ecelund som har en uppgörelse med de som tycker att en abort är en bagatell. Eller Susanne Dididell som avslöjar att delar av den tyska kvinnorörelsen sedan slutet av 1970-talet försvarat (heterosexuell) prostitution med argumentet att (hetero) män inte ska få saker gratis. Eller Don Kulick (känd queeraktivist) som berättar om djurporr. Eller Maria Nieme om femme som en strategi mot patriarkala strukturer. Eller Jonah Nylund om att heterokillar låter sig penetreras av tjejer med dildos.

Även den här boken har brister.

Har den här boken inte brister och logiska fel? Jo, givetvis. Som andra böcker. Det bästa exemplet är Maria Abrahamsson som gör ett krystat försök att få kvinnor som offer inom juridiken (och Abrahamsson har ett trovärdighetsproblem eftersom hon var ledarskribent på Svenska Dagbladet när tidningen var tydligt HBT-negativ och emot att bekämpa patriarkala strukturer) Men Abrahamsson erkänner indirekt att män ofta blir diskriminerade genom att de generellt döms till hårdare straff än kvinnor för samma brott. Boris Benulic försöker få machokillar att bli idealet för män. Även om han erkänner att han respekterar de som inte är heterosexuella är hans kapitel absurt heteronormativt. Och generaliserande om män.

Men strunta i det här. Håller man inte med F-ordet mot en ny feminism? Nej, givetvis inte. Bara vissa delar. Annars har du nog blivit indoktrinerad efter en del RFSL-kurser. Men förtjänsten är att boken (trots att den är från 2008) känns som 2012. Vilket definitivt inte Den moderna homofobin från 2011 gör.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Jonas Sjöstedt (v) och Gustav Fridolin (mp) kritiserade i partiledardebatten tvångssteriliseringar av transsexuella.

2012-01-18T23:47:00.009+01:00

I partiledardebatten i riksdagen igår tog både vänsterpartisten Jonas Sjöstedt (bilden) och Miljöpartiets ena språkrör Gustav Fridolin upp tvångssteriliseringar av transsexuella.

Även om Lars Ohly i sak är HBT-vänlig har han som ordförande i Vänsterpartiet sällan framfört något om rättigheter för bögar, lesbiska och transpersoner i sina offentliga tal. För hans nye efterträdare, Jonas Sjöstedt har det börjat bättre. Han lämnade bl.a. följande kommentar i sitt tal 8 januari vid partiets kongress.

Vi vill att alla ska kunna leva som de vill och älska vem de vill utan rädsla. Det gäller även flatan och bögen.

Ca 400 protesterade vid möte i Stockholm.

Och igår var Sjöstedt och mp:s andra språkrör, Åsa Romson, med vid den manifestation som RFSL m.fl. arrangerat i Stockholm. Från RFSL:s hemsida.

Omkring 400 personer protesterade under onsdagsmorgonen utanför riksdagen mot fortsatt tvångssterilisering av transpersoner som vill få nytt juridiskt kön fastställt....

Närvarande företrädare från de politiska partierna lovade alla att se till att riksdagen under 2012 verkligen fattar beslut om att steriliseringskravet tas bort i en ny lag om fastställande av könstillhörighet.

– Det hör inte hemma i ett modernt demokratiskt samhälle att tvångssterilisera människor. Vi kan inte längre tillåta att frågan kidnappas av de mest konservativa partierna, fastslog Vänsterpartiets nytillträdde partiledare Jonas Sjöstedt.

– Varför ska vi låta KD bestämma i just den här frågan? undrade riksdagsledamoten Lena Hallengren (S).

Hennes riksdagskollega Fredrick Federley (C) menade att någon överenskommelse som han är bunden av om att avvakta med att avskaffa steriliseringstvånget inte finns. Han konstaterade att ett beslut i frågan ska fattas under året och att det i detta beslut ska ingå att steriliseringstvånget avskaffas.

Bland övriga talare märktes bl.a. RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westerlund, RFSL Ungdoms ordförande Emelie Mire Åsell, transaktivisterna Amanda Bridhed och Lukas Romson, riksdagsledamoten Anna Steele (FP) och Miljöpartiets språkrör Åsa Romson.

Mest spektakulär och även privat blev transaktivisten Warren, från RFSL Uppsala, som helt enkelt klädde av sig plagg för plagg medan han framförde följande:

– This debate is about bodies. Transgender bodies. This body. The state has made our bodies, the most private parts of our bodies, public property. The state has stripped us of our human dignity, our bodily autonomy, our privacy. But today we take our bodies back. You will take your law off our bodies!

Tvångssteriliseringar del av partiledardebatt i riksdagen.

Några timmar senare kommenterade Jonas Sjöstedt tvångssteriliseringarna av transsexuella i en debatt med Kristdemokraternas ordförande Göran Hägglund som också som socialminister är främste ansvarige i regeringen för hanteringen av könstillhörighetslagen. Följande replikskiften blev det i partiledardebatten i riksdagen.

Jonas Sjöstedt (v)

Jag har ett par frågor till Göran Hägglund om sterilisering av transpersoner. Jag är säker att för både dig och mig är barnen det viktigaste i våra liv. Att ge sig själv rätten att bestämma vem som får eller inte får ha barn är ett stort ansvar. Vi kan inte försvara att en viss grupp pekas ut och säga att de inte har rätt att få barn, vilket är ett villkor för transpersoner om de ska få bli den de vill vara. Det är i praktiken ni som äger frågan, Göran Hägglund. Ni skulle kunna ändra er och säga att ni har insett att det är fel. Vilka är egentligen argumenten för att inte tillåta transpersoner att få barn? Finns det några bäriga argument för det?

Göran Hägglund (kd)

Låt mig backa lite i historien. Nuvarande lagstiftning gäller sedan 1972. Det är en gammal lagstiftning som många regeringar sedan dess har förvaltat utan att ändra på. Jag ärvde en utredning som föreslog ett antal förändringar. Utredningen sköts ned av snart sagt varje grupp som kunde ha synpunkter. Den dög inte att göra en ny lagstiftning på. Socialstyrelsen har gjort ett nytt arbete som vi tog emot på försommaren förra året. Det har remissbehandlats.

Där finns en rad olika förslag, som bland annat handlar om hur vi ska kunna få ett bättre bemötande i vården för de personer som behöver behandling. Där finns förslag om att koncentrera resurser till färre ställen så att man blir bättre skickad att utföra det arbete som ska göras så att man inte sprider resurserna på ett sådant sätt att man inte blir tillräckligt bra. Där finns förslag om att ta bort en del moment i lagstiftningen, bland annat att man i dag måste vara ogift för att kunna byta kön och att man måste vara svensk medborgare. De här sakerna tycker jag är helt okomplicerade.

Sedan finns det ett förslag som handlar om att ta bort 18-årsgränsen. I dag måste man vara 18 år för att själv kunna ta ställning för ett könsbyte. Sedan är det den svåra frågan om sterilisering. Sverige får där mycket kritik ur människorättssynvinkel, men det finns saker och ting som behöver belysas. Vi har i dag inte ett lagstiftningsförslag som är tillräckligt hållbart för att kunna läggas som förslag till riksdagen. Inte ens den som är väldigt ivrig att göra det tar på sig det ansvaret. Jag ska också säga att regeringen som helhet inte har tagit ställning i den här frågan. Frågan bereds. Det är Socialdepartementets område, och vi håller på att titta på frågan.

Jonas Sjöstedt (v).

Jag har full respekt för att saker ska utredas ordentligt, men jag menar att den här frågan har utretts grundligt. Den är lagmässigt inte särskilt komplicerad. Antingen tvingar man igenom en sak eller också gör man det inte. Det finns gott om internationella exempel – det har vi nyligen från länder som lyfter steriliseringstvånget. Det jag inte vill ska ske är att vi kommer att se tillbaka på den här steriliseringen som vi ser på andra steriliseringar i Sveriges historia, med skam: Hur kunde vi göra så här? Därför skulle jag vilja vädja till dig och uppmana dig: Ändra er!

Göran Hägglund (kd).

Som ansvarsfulla lagstiftare behöver vi göra saker och ting på ett noggrant sätt. Man ska se på alla aspekter. Det finns en politisk aspekt, det finns en juridisk aspekt och det finns en social aspekt på det här som vi ska titta på innan vi är färdiga med frågan. Regeringen har ännu inte tagit ställning, men vi ägnar frågan stor omsorg.

Hägglund otydlig om tvångssteriliseringar.

Det är fascinerande att Hägglund inte besvarar Sjöstedts fråga vad som är problemet med att avskaffa sterilitetskravet. Istället kommenterar han svävande att fler aspekter bör utredas. Trots att det redan gjorts två utredningar. Men det som är positivt är att Hägglund vad jag vet för första gången offentligt erkänner att Sverige får "mycket kritik ur människorättssynvinkel" för tvångssteriliseringarna av transsexuella som vill byta juridiskt kön. Kristdemokraterna har också ofta bytt både åsikt och argument om det kravet det senaste året. Från tidningen Riksdag & Departement i december.

Remissinstanser, Socialstyrelsen och regeringskollegorna har sagt sitt: Steriliseringskravet måste bort. Nu ligger bollen åter hos socialdepartementet och KD – som ändrat sitt tvärnej till ett kanske....

Och enligt Göran Hägglunds presschef, Martin Kits, är KD:s nej inte alls skrivet i sten.

– Partistyrelsen har inte satt ner foten i frågan än. Men man behöver fortfarande belysa de medicinska och psykosociala konsekvenserna och barnperspektivet. Det är inte alldeles lätt, det finns en del man måste fundera över.

Göran Hägglund har tidigare sagt att KD:s motstånd mot att ta bort steriliseringskravet inte handlar om att hindra någon från att skaffa barn, utan att den som byter kön måste vara beredd att gå hela vägen.

– Det måste finnas någon ordning och reda i lagstiftningen, sade han till Riksdag & Departement i augusti i år.

Ena månaden är partiet tveksamt, nästa månad emot och senare tveksamma igen till reformen. Ena månaden är "barnperspektivet" orsaken till att kd inte är för reformen, nästa månad har det inte någon avgörande betydelse för att senare bli viktigt igen. Argumenteringen är så absurd att den varit komisk om det inte varit för att den drabbar transsexuella.

Gustav Fridolin kommenterade också transsexuellas situation.

Även mp:s Gustav Fridolin kommenterade tvångssteriliseringarna, i replikskiften med Jan Björklund (fp).

Gustav Fridolin (mp)

Min andra fråga rör tvångssteriliseringen. Jag trodde att det var en fråga jag inte skulle behöva ta upp i en partiledardebatt i Sverige 2012. Men, Jan Björklund, hur ska man tolka röksignalerna och twittren från regeringen? Är ni beredda att fortsätta tvångssterilisera transpersoner eller är det bara dimridåer inför Kristdemokraternas riksting?

Jan Björklund (fp)

När det gäller den andra frågan är min uppfattning att tvångssterilisering inte hör hemma i ett modernt samhälle. Det ska avskaffas. Det pågår ett beredningsarbete i regeringen. Gustav Fridolin och alla vet att regeringspartierna har lite olika uppfattning i denna fråga, men vi är inte färdiga med frågan. Min uppfattning är dock glasklar: Det ska avskaffas. När regeringen är färdig med en gemensam ståndpunkt kommer vi att meddela den. Det lovar jag.

Gustav Fridolin (mp)

Tvångssteriliseringsfrågan ska beredas vidare, säger Jan Björklund. Det var också ord jag inte tänkte mig behöva höra i en partiledardebatt 2012. Jag förstår inte vad som behöver utredas vidare. Det finns ett lagförslag framarbetat av bland andra Socialstyrelsen och tillstyrkt av de tyngsta juridiska instanserna. Vi kommer att lägga fram det på riksdagens bord i vår. Vi hoppas att det går igenom och att Folkpartiets ledamöter, de så kallade liberalerna, stöder det.

Uppdatering 1.

Flera tidningar rapporterar givetvis om partiledardebatten i riksdagen.

Regeringen har avgjort - inget avskaffande av tvångssteriliseringar 2012.

2012-01-18T05:28:00.009+01:00

Planerar den borgerliga regeringen att avskaffa sterilitetskravet i könstillhörighetslagen? Eller har Alliansen enats om att det ska startas en tredje (sic!) utredning om den delen av lagen? Det har varit olika turer om det senaste dagarna. Diverse borgerliga politiker har närmast varit absurt oense om vad de eventuellt är ense om.

Men jag kan avslöja redan nu att den borgerliga regeringen, oavsett vilket innehåll dess proposition (om en ny könstillhörighetslag) får, planerar att behålla nuvarande föråldrade och diskriminerande lag hela 2012. Igår publicerade nämligen regeringen på sin hemsida Planerade propositioner och skrivelser 2012.

Socialdepartementet....

Riksdagsbehandling efter sommaruppehållet men före utgången av 2012

53. Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag April

Riksdagens ordning är att en proposition måste lämnas senast i mitten av mars för att den ska kunna behandlas och beslutas om före riksdagens sommaruppehåll. Regeringen och socialdepartementet vet givetvis om det här och hade hur enkelt som helst kunnat planera efter det. Då hade en ny könstillhörighetslag kunnat gälla från halvårsskiftet med riksdagsbeslut i maj-juni.

Istället placerar man lämnande av propositionen direkt efter sista datum för vårbehandlingen i riksdagen av regeringsförslag. Det här betyder att förslaget behandlas i riksdagen i höst. Och tidigast träder i kraft 1 januari 2013. Förmodligen är det Socialdepartementet och socialminister Göran Hägglund (bilden) som fixat att det inte blir någon riksdagsbehandling i vår. Men planeringen av propositionsförslag avgör regeringen kollektivt. Därför förtjänar även Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet skarp kritik för att de accepterat fördröjningen. I synnerhet bör HBT-ansvarige ministern Erik Ullenhag (fp) klandras. Han har för övrigt, sedan han blev minister, nästan varit helt tyst hittills i den offentliga debatten om HBT-rättigheter.

Demonstration i Stockholm emot tvångssteriliseringar av transsexuella.

Idag håller fler föreningar tillsammans en manifestation på Mynttorget nära riksdagshuset i Stockholm. Från ett pressmeddelande från RFSL.

.... 18 januari klockan 08.00 ordnas en manifestation på Mynttorget nära Riksdagshuset för att protestera mot tvångssteriliseringen av transpersoner i Sverige.

Torsdagen den 12 januari spreds i medier uppgiften att regeringspartierna kommit överens om att inte avskaffa kravet på att den som vill ändra sin juridiska könstillhörighet ska vara steriliserad. Senare samma dag förnekade hbt-minister Erik Ullenhag att det var fråga om en regeringsöverenskommelse, medan socialminister Göran Hägglund har beskrivit det som hänt som att han upplevt att det finns en ”samstämmighet” mellan regeringspartierna om att inte ta bort tvångssteriliseringen utan att utreda detta en gång till....

Talare, bland andra: Miljöpartiets språkrör Åsa Romson, Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt (V), riksdagsledamöterna Lena Hallengren (S), Anna Steele (FP) och Fredrick Federley (C), Lukas Romson (KIM) och Micah Grzywnowicz (ANSO).

Manifestationen genomförs av en bred samling organisationer: RFSL, RFSL Ungdom, Transföreningen FPES, Föreningen KIM, HBT-Socialdemokrater, HBT-Liberaler, Centerpartiets hbt-nätverk, Hbtq-vänstern, Sveriges förenade HBTQ-studenter (SFQ) och Association of Nordic and Pol-Balt Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender and Queer Student Organizations (ANSO).

HBT-grupp i EU-parlamentet kritiserar svenska regeringen.

Brittiska Pinknews berättar om protester från EU-politiker.

The majority of the Swedish Parliament are reportedly in favour of the change, but the process has been blocked by a small conservative party.

Sirpa Pietikäinen, Finnish centre-right MEP told The European Parliament LGBT Intergroup: “This isn’t about LGBT rights; it’s about human rights and torture, cruel, inhuman and degrading treatment.”

Raül Romeva i Rueda, Green MEP from Spain added: “The government’s decision is rather surprising: forcibly sterilising transgender people is recognised as inhumane across the political spectrum. It’s barbaric, outdated and highly unnecessary—not to mention against Sweden’s human rights commitments.”

At this time, the World Health Organisation classifies gender dysphoria under “mental and behavioural disorders”, a definition the European Parliament have already called to be changed.

As well as mandatory sterilization, the 1972 law also makes divorce compulsory for trans people, which it has been suggested, does not line up with recent “gender neutral” marriage law changes in the country....

Jane Fae, feminist writer and campaigner on issues of sexual rights responded today, saying: “It is wholly ironic that Sweden is in the news today over this issue – since the question has surfaced in relation to moves to repeal existing laws in this respect, which would be wholly positive.

“It is to be hoped that the Swedish Prime Minister, Fredrik Reinfeldt, currently in thrall to a small reactionary right-wing party, will pluck up the courage to resist their pressure and allow reform through his parliament.

Socialstyrelsen lämnade juni 2010 ett förslag till ny frihetlig könstillhörighetslag, bl.a. att avskaffa kraven att vara ogift, svensk medborgare och steriliserad för att få byta kön juridiskt. En kompakt majoritet av remissinstanserna var för Socialstyrelsens förslag.

Regeringen tvekar om sterilitetskravet i könstillhörighetslagen ska avskaffas. Jag ska göra en sammanställning av en del av de i Sverige som är för och emot kravet i lagen. Som bekant har det sedan även kommit protester från andra länder emot sterilitetskravet.

För att avskaffa steriliteskravet i könstillhörighetslagen.

Svenska kommuner och landsting (samlingsorganisation för regioner, landsting och kommuner)
Stockholms läns landsting
Landstinget Östergötland
Landstinget Västmanland
Karolinska universitetssjukhuset
Svensk förening för transsexuell hälsa
RFSL
RFSL-Ungdom
Transföreningen FPES
Föreningen KIM (transförening)
Socialdemokraterna
Moderaterna
Folkpartiet
Miljöpartiet
Centerpartiet
Vänsterpartiet
Feministiskt initiativ
Sveriges pensionärers intresseparti
HBT-socialdemokrater
Öppna moderater
HBT-liberaler
Centerpartiets HBT-nätverk
Vänsterpartiets HBT-nätverk
Ssu
Muf
Grön ungdom
Luf
Cuf
Ung vänster
Ungdomsstyrelsen
RFSU
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet
Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Emot att avskaffa sterilitetskravet i könstillhörighetslagen.

Sverigedemokraterna
Kristdemokraterna (även om de officiellt ändrade sig i december och låtsas att de inte är kategoriskt emot men det handlar nog mer om taktik för att fördröja ett beslut än om genuin omprövning)
Västerbottens läns landsting

Västerbottens läns landstings argument för tvångssteriliseringar var följande

Angående kastration/sterilisering så innebär dagens hormonbehandling och ingrepp i yttre och inre genitalia att fortplantningsförmågan går förlorad, vilket är rimligt. Man bör dock överväga lagliga möjligheter att donera spermier/ägg före ingrepp i inre genitalia ‑ för framtida eventuell partner‑insemination/inplantation.

Göran Hägglund får söka sig till Jimmie Åkesson och några förvirrade landstingspolitiker.

Landstingspolitikerna tycks mena att det räcker som argument att det är "rimligt" för att försvara tvångssteriliseringar av en grupp i samhället. Trots att de flesta idag fördömer de tvångssteriliseringar som drabbade människor i decennier fram till 1975. Resonemanget är inte seriöst.

En betydande minoritet inom Kristdemokraterna är för övrigt för att avskaffa sterilitetskravet. Ska partiets ordförande Göran Hägglund hålla en manifestation för tvångssteriliseringar får han främst söka sig till främlingsfientlige Jimmie Åkesson (sd) och några förvirrade politiker i Västerbottens läns landsting.

I den här situationen tvekar den borgerliga regeringen ännu om vad den gemensamt ska tycka om tvångssteriliseringar av en grupp människor i samhället. Det börjar bli riktigt pinsamt för Alliansen och i synnerhet för Erik Ullenhag.

Uppdatering 1.

Idag är det partiledardebatt i riksdagen. Blir det något med koppling till avskaffande av tvångssteriliseringar av transsexuella eller om andra HBT-reformer berättar jag det här på bloggen senare givetvis.

HBT-kultur. Giovannis rum - James Baldwin.

2012-01-13T23:01:00.003+01:00

The Publishing Triangle beslutade för några år sedan att göra en lista med de böcker med homotema som är bäst. Avsikten var att "broaden the appreciation of lesbian and gay literature and to promote discussion between all readers gay and straight". På en hedrande andraplats hamnade Giovannis rum (1956) av James Baldwin. En bok som redan 1957 översattes till svenska men som 2011 återutgivits och som det hävdas i boken "varsamt moderniserats inför denna upplaga".

James Baldwin är välkänd för att publicera böcker med temat relationer vit-svart (Baldwin är själv svart) och hetero-homo (Baldwin är själv homo). Giovannis rum var en av hans första verk som blev en kommersiell succé. Men också mycket ifrågasatt. Och kanske inte så konstigt. 1956 (när samkönade relationer var synnerligen kontroversiella i USA men även i andra länder) publiceras en bok där huvudpersonen David (en vit man från USA) möter människor i sitt hemland och senare i Paris i Frankrike.

Baldwin är som "Måns Zelmerlöv".

Baldwin är synnerligen frigjord, för att vara i mitten av 1950-talet, när det gäller att berätta om en ung mans vilsenhet i sin bisexuella identitet. Det blir komplicerat att beskriva den här boken rättvist. Men jag ska göra ett försök.

Jag vet att många HBT-personer gillar Eurovision song contest så jag börjar där. Tänk dig att det är många schlagerartister som ska framföra sitt bidrag i någon delfinal. Men som åttonde bidrag hamnar Måns Zelmerlöw. Det kvittar egentligen hur bra eller dålig hans melodi är, hans framförande höjer låten. Ungefär så är det med Baldwins bok. För visst är hans bok begåvad. I synnerhet när han ska beskriva hur David upplever sin första relation med en annan pojke. Från sid 17.

Den sommaren hade jag träffat honom nästan dagligen, nu slutade jag söka upp honom. Han sökte inte heller upp mig. Om han gjort det hade jag blivit mycket glad, men mitt uppbrott var början till en söndring som ingendera kunde hejda....och när skolan började slog jag mig ihop med ett äldre, råare gäng , och var mycket elak mot Joey. Ju ledsnarare det gjorde honom, desto elakare blev jag. Till sist flyttade han, bort från skolan, och jag såg inte honom mer

Baldwin exploaterar Paris och Frankrike.

Hur många av oss HBT-personer är ärligt förvånande över den här berättelsen? Förtryck från majoritetssamhället orsakar stigmatisering inom minoritetsgrupper oavsett om det handlar om homosexuella, judar, svarta, muslimer eller andra. Det är givetvis ingen ursäkt men möjligen en förklaring.

David åker redan i början av boken till Paris i Frankrike. Visst är det kul att få en berättelse av staden på 1950-talet. Det är mycket franska citat. Och både positiva och negativa berättelser av staden. Till en början gillar jag det.

Men efterhand blir Baldwins beskrivning, och berättelser, för svarta och negativa. Tolka mig rätt. Att berätta om svåra saker är inte fel. Tvärtom. Men till sist får man en känsla av att James Baldwin närmast exploaterar problemen. Han berättar om en stad, Paris, i ett land, Frankrike. Försöker få det till att bli "franskt". Men till sist blir det närmast en karikatyr av en "amerikan på besök". Det blir exploatering. Det var kanske inte hans avsikt men det blir resultatet.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Vägra vara offer. Om tvångssteriliseringar av transsexuella.

2012-01-13T18:52:00.007+01:00

Kollade ni filmen Milk som kom för några år sedan? Om inte kan jag verkligen rekommendera den. Den handlar om Harvey Milk, den förste öppet homosexuelle politikern som nådde positioner av betydelse i något land. I hans hemstad San Fransisco på 1970-talet.

Det är flera scener i filmen som är viktiga. En sådan är när Milk på en gata stöter på en ung bög. De har en konfliktfylld debatt om man ska engagera sig för homosexuellas rättigheter eller inte. Den unge mannen tycker det är löjligt att jobba politiskt. Bättre att gå på partyn och ha kul. Några år möts de igen. Och den unge mannen har blivit totalt förändrad. Han blir en av Milks främsta medarbetare för rättigheter för bögar och lesbiska.

Vad är det då som orsakade förändringen? I filmen antyds det att det är hans resa till Spanien som då (i mitten av 1970-talet) var en fascistisk diktatur med Franco som ledare. Regimen hade tydliga problem, det här var precis innan den föll ihop efter diktatorns död. Den unge krullhårige mannen berättar för Harvey Milk (som spelas skickligt av Sean Penn) om en våldsam protest när han besökte Spanien. Om att en transvestit var där bland demonstranterna och slogs mot polisen. Att transvestiten blödde över kroppen - men trots det fortsatte slåss. Först reagerade jag bara att det var en detalj. Kuriosa. Men sedan konstaterade jag att det kanske är vad mycket motståndskamp handlar om. Och att det där fick den unge mannen att engagera sig.

Det som var produktivt förr kan vara kontraproduktivt idag.

För att fortsätta slåss handlar om att vägra att bara vara offer. Givetvis var just den situationen extrem - eftersom det hände i en fascistisk diktatur. Men även folk i demokratiska USA hade 1969 orsak att reagera - tydligt. I Stonewallkravallerna. Nu är det en del vänsterextremister som fått för sig att det betyder att HBT-personer idag har rätt att attackera politiker eller andra. Att med våld störa möten med främlingsfientliga och HBT-negativa Sverigedemokraterna. Jag hävdar att de inte fattat något.

De beter sig precis som fundamentalistiska religiösa som tror att bara för att det är med ett citat i Bibeln eller Koranen måste det tillämpas utan kritik idag. Men allt måste anpassas till vilket land och vilken tid du är i. Det som var produktivt i New York 1969 eller Madrid 1975 kan vara fruktansvärt kontraproduktivt i Stockholm 2012. I en demokrati som Sverige där mänskliga rättigheter generellt respekteras.

M, fp och c sviker.

Först hade jag planerat att i detalj kommentera turerna i den borgerliga regeringen om tvångssteriliseringarna. Att Alliansen skämmer ut sig med sina dubbla budskap. Att Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet svikit när de (kanske) lagt sig platt för den konservativa delen av Kristdemokraterna. Att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet visserligen förtjänar en eloge för sina protester men att jag konstaterar att de tre partierna också varit betydligt mer tysta i den här debatten än de var när det handlade om en könsneutral äktenskapslag (och att deras partiledare-språkrör ännu inte tyckt det varit något som är värt att offentligt kommentera). Att Sverigedemokraterna inte bara är ett obehagligt främlingsfientligt och islamofobt parti utan även HBT-negativt vilket avslöjas igen när det enda partier som kd får stöd ifrån när det gäller tvångssteriliseringar är sd.

Men det där har ni nog redan fått veta på andra siter. Mitt budskap är istället att låta er inspireras av den där transvestiten som det hänvisas till i filmen Milk. En människa som slogs mot fascistregimen trots att poliser slagit vederbörande så kroppen var blodig.

Fortsätt kämpa. Vägra vara offer. Men var klok i din strategi. Om du beter dig som en extremist gynnar det bara de krafter som är emot HBT-rättigheter. För de verkliga extremisterna är (den konservativa delen av) Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. De kommer givetvis att förlora förr eller senare. Låt oss kämpa för att det blir förr.

Demonstration på onsdag i Stockholm.

RFSL och andra anordnar på onsdag, 18 januari, en demonstration i Stockholm. Har du möjlighet att vara med då rekommenderar jag det. Annars kan du engagera dig i övrigt.

Det må symboliskt rinna blod över transsexuellas kroppar. Som det gjorde bokstavligen i protester mot fascistregimen i Spanien 1975. Man att fortsätta kämpa betyder också att man hoppas det "omöjliga" blir möjligt. Typ som att Spanien i slutet av 1970-talet blev en demokrati och idag är ett av världens HBT-vänligaste länder.

Uppdatering 1.

Engelholm FBC har använt "sexistiska kort" i sin verksamhet. Ni som följer min blogg vet att jag tycker att man inte i varje situation måste vara "politiskt korrekt". Ibland är det viktigt med distans. Men det som Engelholm FBC sysslar med är så långt över gränsen att det är ofattbart att ingen ansvarig reagerat innan siten Feministiskt perspektiv kontaktat dem. Och det här blir närmast ett skolexempel på att patriarkala strukturer inte bara finns bland människor med invandrarursprung (som bl.a. sd antyder).

Jamaica avskaffar förbud mot homorelationer?

2012-01-11T18:47:00.009+01:00

Efter regeringsskiftet på Jamaica kan landets totalförbud mot homorelationer avskaffas. Kroatien kan få en partnerskapslag efter parlamentsvalet där. I Slovenien är katolska kyrkan engagerad för en folkomröstning om att avskaffa dess nya familjelag som möjliggör närståendeadoptioner för samkönade par, förbud mot aga av barn och en barnombudsman.

Homofientlig regering förlorade valet på Jamaica.

Men först till Jamaica som höll parlamentsval 29 december. Tidigare regeringspartiet, konservativa JLP, minskade från 50,3 % till 46,6 % medan socialdemokratiska PNP ökade från 49,6 % till 53,3 %. Därmed får landet en ny regering och Portia Simpson-Miller (bilden) blir statsminister. Jamaica är ökänt för sin homofobi och bögar och lesbiska blir ofta trakasserade. Inte har deras situation blivit bättre av att landet ännu har totalförbud mot manliga samkönade relationer. Men nu kan det blir ändring av den lagen.

I en valdebatt antydde Portia Simpson-Miller att hennes parti kanske är för att avskaffa förbudet mot homorelationer. Tyska Queer har en artikel om det där även en video (på engelska) finns med från utfrågningen av de två statsministerkandidaterna om deras attityder till homosexuellas rättigheter. Brittiska Pinknews kommenterar situationen efter valet.

Jamaica’s new Prime Minister Portia Simpson-Miller, who has said she will review the criminalisation of homosexuality in the country and not forbid gays from serving in her cabinet as former Prime Minister Bruce Golding had, is to be sworn in today.

Simpson-Miller returns to power after a convincing win at the end of year elections in which her People’s National Party defeated Golding’s replacement, Andrew Holness, who held the position for two months.

In a televised debate in December, Simpson-Miller said gays would not be forbidden to serve in her cabinet, and that the government should “have a look” at the criminalisation of gay acts, and vote freely on the matter.

Det är viktigt att förtydliga att socialdemokratiska PNP inte lovade att lämna ett förslag om att avskaffa nuvarande förbudslag om de skulle vinna valet. Och eftersom det blir "fri röstning" bland deras parlamentsledamöter om de lämnar ett sådant förslag är inte säkert det skulle få majoritet. Men positivt är att debatten i alla fall startat efter att homofobin tidigare närmast varit kompakt bland politiker på Jamaica.

Ny regering i Kroatien inför förmodligen partnerskapslag för homopar.

I Kroatien hölls det parlamentsval 4 december och även där blev det regeringsskifte. Högerpartiet HDZ som tidigare var i regeringen minskade från ca 37 % till ca 24 %. Fyra partier, ett socialdemokratiskt, två liberala och ett pensionärsparti har gått tillsammans i ett gemensamt alternativ, Kukuriku, och fick ca 41 %. Det var visserligen 3 procentenheter mindre än vid förra valet men eftersom spärren i varje av de 10 valdistrikten är 5 % och flera partier därmed hamnade utanför parlamentet fick mitten-vänster-alternativet Kukriku egen majoritet. De fyra partierna är för en partnerskapslag med nästan samma rättigheter som äktenskap (förutom bl.a. adoptioner och inseminationer) och att det ska bli möjligt med officiella partnerskapsceremonier. Den katolska kyrkan i Kroatien är emot förbättringar för samkönade par.

Den tidigare högerregeringen införde för flera år sedan en sambolag (med begränsade rättigheter som bara gäller för de som bott ihop mer än 3 år ) för både samkönade och olikkönade par men den har varit emot mer radikala reformer. En del ministrar i tidigare regeringen har gjort homofientliga kommentarer offentligt.

Katolska kyrkan i Slovenien vill avskaffa ny familjelag.

Kroatiens grannland, Slovenien, har också röstat fram ett nytt parlament. Den tidigare mitten-vänster-regeringen införde för flera år sedan en partnerskapslag. 2010 planerade den att tillåta samkönade par att ingå äktenskap. Efter mycket kritik från högeroppositionen och katolska kyrkan ändrade sig dock regeringen och föreslog bara möjlighet till närståendeadoptioner för homopar. Även om det blev blygsamma förbättringar är Slovenien det första landet i den del av Europa som tidigare styrts av kommunistregimer som tillåter närståendeadoptioner för samkönade par.

I parlamentsvalet i december minskade regeringspartierna dramatiskt, socialdemokratiska SD rasade från ca 31 % till ca 11 %, pensionärspartiet DeSus förlorade något till ca 7 % och de två liberala partierna LDS och Zares klarade inte 5 %-spärren. Främste vinnaren blev istället ett nytt mitten-vänsterparti, LZJ-PS, som även det är HBT-vänligt och fick ca 29 %. Partiet planerar bilda regering tillsammans med SD och DeSus. Eftersom HBT-negativa SDS, ett högerparti, och två mindre homofientliga kristdemokratiska partier hamnar i minoritet, de fick tillsammans ca 38 %, och i opposition skulle den nya förbättrade partnerskapslagen kunna behållas utan problem.

Människorättsengagerade kritiserar beslutet om folkomröstning.

Katolska kyrkan i Slovenien har dock engagerat sig för att försöka avskaffa den nya familjelagen. Man skulle ju kunna tycka att de borde gilla flera delar av det, som att aga av barn nu förbjuds och att det inrättas en barnombudsman. Men även det vill de försöka få bortröstat i en folkomröstning eftersom en del av lagpaketet alltså är att homopar får möjlighet till närståendeadoptioner. Med siffrorna 5-4 beslutade Sloveniens författningsdomstol att den nya familjelagen ska antingen godkännas eller avskaffas genom en folkomröstning avslöjar österrikiska siten Standard.

Både förra regeringen och människorättsengagerade i Slovenien har därefter protesterat och, med rätta, anfört att det inte är lämpligt att rösta om mänskliga rättigheter för en minoritetsgrupp av människor som är diskriminerade. Förutom att få godkänt av författningsdomstolen måste katolska kyrkans också samla ihop 40 000 namn för det. 28 december hade de fått ihop ca 28 000 namn.

Uppdatering 1.

Konflikten i Kris(t)demokraterna fortsätter.

Krisen och konflikten i HBT-negativa Kristdemokraterna fortsätter. Folk från homofientliga kristna samfundet Livets ord har gett både öppet och dolt stöd åt försöken att få bort Göran Hägglund som ordförande för partiet. Från SvD.

Men även andra sidan har använt ojusta metoder på sajten avgahagglund.nu, som startades i höstas men stängdes ner efter en tid. Den som gick in på sidan kunde inte spåra avsändaren men nu erkänner Livets Ords vd Jonathan Ekman i ett mejl till Aftonbladet att det var han som startade den.

Svenska nyliberaler låtsas att flera republikanska kandidater är homovänliga.

Svenska Dagbladet har också några nya artiklar om de som försöker bli presidentkandidat för HBT-fientliga Republikanerna i USA. Vissa svenska nyliberaler låtsas som att det bara är vissa politiker i Republikanerna som är homofientliga men fakta är att nästan alla av dem är reaktionära och absurda när det gäller rättigheter för homosexuella och bisexuella. Visst är Mitt Romney och Ron Paul mindre extrema än Rick Perry, Newt Gingrich och Rick Santorum.

Men Ron Paul orkade, när han försökte blir kandidat för Republikanerna i presidentvalet 2008, inte ens argumentera för att avskaffa förbudet för öppet homosexuella i försvaret. Istället anslöt han sig fegt och populistiskt till övriga kandidater och försvarade den diskriminerande policyn. Vid själva omröstningen i kongressen några år senare röstade han dock för policyns avskaffande. När högsta domstolen i USA 2003 förklarade att det var oförenligt med landets konstitution att ha totalförbud mot homorelationer även i privata hem så protesterade (sic!) Ron Paul, hans sanslösa argument var att det där var inget högsta domstolen skulle blanda sig i. Mitt Romney är inte bara emot homoäktenskap utan även negativ till partnerskap eller annat juridiskt erkännande av samkönade relationer. Och även han försvarade den tidigare diskriminerande policyn i USA:s försvar. Att många svenska nyliberaler trots det här närmast reservationslöst tycker att Romney och Paul är vettiga politiker avslöjar att de prioriterar nästan bara ekonomisk politik och struntar i centrala mänskliga rättigheter som allas lika värde.

Den enda kandidaten i Republikanerna som förtjänar att betecknas som hyfsat homovänlig är Jon Huntsman som är för partnerskapslagar för homopar. Men han bedöms som chanslös.

HBT-kultur. Den moderna homofobin.

2012-01-06T22:05:00.009+01:00

Den här boken är dålig. Ska jag vara ärlig är det här nog den sämsta boken som publicerats i genren (svenska böcker där olika författare argumenterar för HBT-rättigheter). Jag har som princip att inte dissa böcker med okända författare. Jag gillar inte att sparka på folk som ligger.

Men ansvariga för den här boken ligger inte ner, de flesta har centrala positioner inom svensk HBT-rörelse. Som Eva Borgström, redaktör för boken, som är litteraturforskare vid Göteborgs universitet. Hon kanske tycker att hon är underdog. Yeah right. Ungefär som när Tiina Roosenberg, lesbisk feminist skrek okvädingsord efter att ha varit publik till en studentkör som framfört kritiska sånger mot vänstern. Som författaren Jonas Gardell framförde i en intervju något år senare, Tiina Roosenberg tycks inte fatta sin egen position av överläge i relation till studentkören. Vissa i HBT-rörelsen tycks vara fixerade vid att vara bara "offer" och inte känna något eget ansvar.

"Experterna" hade fel - om barn i homofamiljer.

Kanske någon invänder att hur kan så många akademiker ha fel, de som medverkar i den här boken? Är de inte experter inom sina områden, de framför ju vilka "fina" titlar de har i boken. En sak ska ni har klart för er, "fina" titlar betyder ingenting om du ska kritiskt granska en bok. En människa kan vara "expert" inom sitt område men inte inom andra. Det här blev extra tydligt i debatten om homosexuella par ska få adoptera barn. Ett antal "barnexperter" framförde för drygt 10 år sedan att homopar inte borde få adoptera internationellt. De kallades "barnexperter". Sedan frågade en ledarskribent på Dagens Nyheter om de någonsin mött barn i homosexuella familjer. Resultatet blev - förvånande eftersom de varit så tvärsäkra - att ingen av dem träffat något barn i homofamiljer.

Vänsterakademiker som ogillar sd men nästan bara omger sig med etniska svenkar.

Hade Eva Borgström varit heterosexuell man hade nog hela HBT-rörelsen, med rätta, kritiserat den här boken för att vara normativ. Låt oss då granska dess innehåll. Eva Borgström skriver själv följande i ett kapitel i boken. (sid 152).

Systemet är konstruerat för att garantera kvalitet i verksamheten , men kan likaväl fungera så att det motverkar nytänkande.... I sämsta fall rekryterar de folk mest för att de råkar likna dem själva vad gäller personliga kvaliteter och/eller forskning och undervisning.

På sid 12 framför Borgström följande.

Många förnekar till och med att det skulle existerar något som kunde kallas för homofobi, precis som man förnekar existensen av ras- klass- och kvinnoförtryck.

Av de 14 skribenterna är vad jag kan bedöma, efter foton och vilka pronomen som används om dem i bokens presentationer, 10 kvinnor, 3 män och 1 transperson. Nu är jag som bekant inte någon som kräver kvotering, tvärtom är jag emot den policyn. Men det blir något hycklande när någon som är ansvarig för en bok argumenterar för mångfald men lämnar enfald. För snedfördelningen handlar inte bara om kön. Av skribenterna är vad jag kan bedöma drygt 10 akademiker (hur representativt är det för befolkningen?) och 13 av 14 (den som inte är det har tydligen ursprung i annat nordiskt land) etniska svenskar. Vänsterakademiker snackar ofta om antirasism och hur man ska jobba emot Sverigedemokraterna men tycks av någon orsak nästan bara omge sig av etniska svenskar.

Eva Borgström slarvar med fakta igen och igen.

Man skulle kunna avfärda det här som petitesser och detaljer och att man ska fokusera på bokens innehåll. Men redan i inledningskapitlet framförs en del fullständigt oförsvarligt slarv när det gäller fakta och argument.

Från sid 11.

och det är inskrivet i grundlagen att man inte får hetsa mot HBT-personer hur som helst...

Fakta: Sedan 2003 är det förbjudet i lag att hets mot homosexuella och bisexuella men något motsvarande förbud finns inte när det gäller transpersoner. Kan tyckas vara en formalitet men den ger sken av att vi kan skippa arbetet för att könsidentitet ska komma med som en del av lagen om hets mot folkgrupp.

Från sid 11,

Formellt sett råder i stort sett jämlikhet i vårt land, men det gör det inte alltid i praktiken..

Eva Borgström okunnig om transnegativa lagar.

Nej, Eva Borgström, jag fattar att du är lesbisk cis-person (person vars könsidentitet är densamma som den biologiska kroppen) och tycker dig vara i stort sett nöjd med nuvarande lagar. Det är jag också som bög och cis-person. Men det är ofattbart att du inte skaffat dig kunskap om att Sveriges lagar ännu kräver att den som vill juridiskt byta kön måste vara svensk medborgare, ogift och steriliserad. Kanske du inte visste det, men ska du inte heller använda en beteckning som HBT för att försöka vara politiskt korrekt.

På sid 12 framför Eva Borgström följande.

Många förnekar till och med att det skulle existerar något som kunde kallas för homofobi, precis som man förnekar existensen av ras- klass- och kvinnoförtryck.

I sak håller jag med dig Eva Borgström. Läkare har konstaterat att folk från olika "raser" reagerar olika på mediciner. Mycket tyder på att det finns "raser". Men politiskt korrekta människor som du har vad jag vet förnekat det här. Eva, vilka är raserna? För inte använder du väl ord av slentrian?

"Homosexutredningen" kommenterade inte något som helst om transpersoners situation.

Från sid 16, om "Homosexuutredningen" som lämnade sin rapport 1984.

Utredningen menade visserligen att samhället hade (en viss) skyldighet att att skydda hbt-personer från de värsta formerna av förtryck...

Nej, Eva Borgström. "Homosexutredningen" behandlade bara homosexuellas rättigheter (formellt inte ens bisexuellas även om det blev så i praktiken). Men att du försöker få det till att den även avhandlade transpersoners rättigheter är en ren historieförfalskning och ett typexempel på ett missbruk av förkortningen hbt.

Men även fler obskyra kommentarer finns i den här boken.

Ägnar man sig åt civil olydnad ska man stå för det efteråt.

Lars Gårdfeldt, öppet homosexuell präst i Svenska kyrkan, har ett eget kapitel. Gårdfeldt är närmast oförsonlig mot de i SvK som är emot homovigslar. Men aldrig har Gårdfeldt, vad jag vet, offentligt kritiserat att alla muslimska samfund inte bara är emot homovigslar utan överhuvudtaget emot att erkänna samkönade relationer. Gårdfeldt är politiskt korrekt även om han aldrig skulle erkänna det.

Han berättar om sina försök med "civil olydnad" inom SvK. För det kan han förtjäna en eloge - om han hade stått för att han faktiskt bryter mot de regler som gäller inom hans samfund. Istället bryter han - i det tysta till en början - och blir sedan förorättad när överordnade kritiserar att han brutit mot Svenska kyrkans regler. Återigen - jag fördömer inte i varje situation folk som ägnar sig åt civil olydnad. Men de kan väl i alla fall ha kurage not att inte efteråt utmåla sig som oskyldiga offer.

Hatbrottsutredare bagatelliserar hatbrott - om de ansvariga inte är etniska svenskar.

Ännu värre blir det när Eva Tiby, som förtjänar en eloge för sitt engagemang mot hatbrott mot HBT-personer, på sid 62 framför följande efter att HBT-aktivister försökt stoppa homohatande svarta reggaeartister från att spela på KB (en känd klubb i Malmö).

Kulturscenen kan exemplificeras med att musikstället KB i Malmö portade en reggaeartist på grund av dennes låttexter, som bland annat handlar om att homosexuella ska hängas. Arrangörerna har känt till homofobiska texter hos andra artister tidigare, men inte stoppat konserterna.... Detta leder förstås till en debatt debatt "Stoppa censuren av svensk hip-hop" (Aftonbladet 5 maj 2010)

Detta har alltså Eva Tiby mage att framföra efter att svarta homofober framträtt på scener i Sverige. Hade det varit vita rasister eller homofober hade hon garanterat inte fört den här debatten utan krävt att man ska försöka få dem att bli åtalade för hets mot folkgrupp. Men det blir värre än så.

och till nödvändigheten till att beakta den fara som Judith Butler skriver om i Krigets ramar. Vad innebär det att ställa invandrare mot hbt-folk, så som görs när när det krävs av invandraren att hon/han/hen ska vara hbt-vänlig i den den nya kulturen.

Att hälla en skittunna över elever en bättre metod.

Ja, det här var inte från satirtidningen Grönköpings veckoblad. Det var från "Den moderna homofobin" vilket givetvis är sanslöst. I deras iver att vara antirasistiska (de här homogena akademiska medelålders etniskt svenska kvinnorna) tycker de inte att man ska ställa samma krav (sic!) på invandrare som etniska svenskar när det gäller att respektera HBT-personer.

Det här visar om något, att boken Den moderna homofobin blev omodern redan på 1990-talet, som många av författarna hänvisar till. Den här boken ska inte spridas på skolor. Att hälla en skittunna sponsrad från RFSL över alla gymnasieelever i Sverige vore en effektivare metod att bekämpa homofobi bland skolelever.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Röd avgång.

2012-01-06T18:27:00.013+01:00

Först vill jag vara ärlig. Som liberal gillar jag inte Vänsterpartiets socialistiska politik. Även om jag träffat en del sympatiska politiker i partiet. Men, om jag ska vara ännu tydligare, gillar jag definitivt inte Lars Ohly (bilden), en människa jag tycker är sämre än sitt parti. En politiker som jag betraktar som en demagog precis som Jimmie Åkesson (sd). Det betyder inte att de två politikerna måste vara otrevliga som privatpersoner. Men att jag inte betraktar dem som några som jag har förtroende för.

Jag är antikommunist precis som antifascist. Det blev jag när jag fick mitt politiska intresse 1979, som 13-åring. Redan då konstaterade jag att det finns skillnad på regimer. Dels demokratier (med sina fel och brister), dels vidriga diktaturer. Till den senare kategorin hörde Sovjetunionen. I en intervju 1980 sa en rysk oppositionell politiker att kommunistregimen inom 50 år skulle falla ihop. Jag vet att jag då, även om jag bara var 14 år, konstaterade att han nog var naiv. Hur skulle ett land som verkade nästan inte hade några oppositionella som vågade offentligt protestera, förutom några få människor, braka ihop inom några decennier? Det dröjde dock inte så länge. Redan 11 år senare blev det ett faktum. Något som nog ingen 1980 hade vågat hoppats på.

Lars Ohly bagatelliserade kommunistdiktaturer.

1983 hade Kommunistisk ungdom (ungdomsförbund till Vänsterpartiet kommunisterna) ett reportage i sin tidning om situationen i kommunistländerna i Östeuropa. Det var inget hatreportage. Snarare spred man en bild som redan de flesta utanför partiet visste om, att Sovjet, DDR (Östtyskland) och de andra kommunistregimerna i Östeuropa allvarligt förtryckte sin befolkning. Men det här var inte populärt bland alla i ungdomsförbundet. Lars Ohly, som då var en central person i Kommunistisk ungdom, protesterade mot tidningens reportage. "Arbetarklassens intresse måste komma före kraven på demokrati". Kommentaren var oförskämd. Av flera orsaker. Som om arbetarklassen generellt tyckte diktatur var en lämplig metod att "till en början" nå ett rättvist samhälle. Jag är själv från ett arbetarhem och har aldrig träffat någon som försvarar kommunistdiktaturer. Tvärtom.

Men det avslöjade också det förrädiska resonemanget, som en del vänsterextremister har (en del inom v men ännu tydligare i de partier som är till vänster om partiet) att man ska "först fixa mat och bostad, sedan demokratiska rättigheter". När situationen i land efter land visar att yttrandefrihet, rätten att starta politiska partier och fria fackföreningar varit den främsta orsaken till att nästan alla så småningom fått möjlighet till att ha mat för dagen och en bostad.

Lars Ohly förnekade att han bagatelliserat diktaturer.

Hade Lars Ohly när han blev granskad 2004 erkänt att han tidigare haft fel hade det varit en sak. Birgitta Dahl (s) som på 1990-talet blev talman i riksdagen erkände och bad om ursäkt för att hon på 1970-talet hyllat den vidriga kommunistregimen i Kambodja (Kampuchea). Hur omdömeslöst det än var kanske vi måste förlåta den typen av människor. Precis som IKEA:s Ingvar Kamprad som idag tar avstånd från sin nazistvurm i sin ungdom. Men Lars Ohly bad inte om ursäkt, han förnekade (felaktigt) att han någonsin berömt eller bagatelliserat förtrycket i kommunistdiktaturer.

När Mona Sahlin , Peter Ericsson- Maria Wetterstrand och Maud Olofsson lämnade sina poster berömde jag dem för det som de gjort som varit positivt. Är det då inte något som Ohly gjort som förtjänar beröm? Jo, givetvis. Jag brukar hävda att alla människor har både bra och dåliga sidor.

Republik är förenligt med liberala principer, inte monarki.

Lars Ohly, och Vänsterpartiet, har tagit debatten om monarkin är demokratisk. De som är cyniska kan hävda att v inte har trovärdighet med sin historia. Och det är nog sant i ett perspektiv. Men desto mer förvånande att v ännu är ensamt bland riksdagspartierna att vara tydliga med att monarki inte är förenligt med den demokrati vi i övrigt tycker är självklar. Principen om att ämbeten inte ska gå i arv. (Hur många skulle accepterat att landshövdingsämbetet gått i arv?).

En liberal princip, att ämbetet som statschef ska väljas efter kompetens och inte arv, där antiliberalen Ohly faktiskt har större trovärdighet än Jan Björklund (fp) och Annie Lööf (c). De flesta av oss fattar att monarkin inte kommer att avskaffas de närmaste åren. Och för mig är det inte någon prioriterad reform (eftersom monarkin idag är främst ceremoniell). Men, på sikt, är det bara republik som är förenligt med Sveriges demokratiska värderingar. Kontroversen om kungen det senaste året (oavsett om man betraktar honom som skyldig eller oskyldig) visar hur problematiskt det är när inte ens konstitutionsutskottet i riksdagen har rätt att kalla in kungen för förhör, något man givetvis kan göra med ministrarna i regeringen.

Det här är givetvis en paradox. Den f.d. tågmästaren Lars Ohly har nu lämnat sin post. En röd avgång. Men hans främsta förtjänst är kanske att han förtydligat att även en annan människa, som heter Carl-Gustav, borde avgå. Och sedan möjligen ställa upp i ett presidentval.

Uppdatering 1.

Lars Ohly har som ordförande i Vänsterpartiet ofta varit med i parader vid Stockholm Pride. Men jag har granskat hans 1-maj-tal som blivit publicerade på partiets hemsida sedan han blev vald 2003. Och inget år har han haft med något om HBT-rättigheter i dem. Inte heller i sina tal i Almedalen. När v skulle anta en valplattform 2010 röstade Lars Ohly nej (sic!) till att det skulle vara med något om homosexuellas rättigheter (drygt hälften av ombuden röstade dock emot partistyrelsen och det kom med i dokumentet).

Även om Ohly haft problem med att prioritera HBT ibland ska det till hans försvar framföras att det var med i hans inledningstal till den här kongressen.

Vi vänsterpartister avskyr alla orättvisor och alla former av diskriminering. Vi hatar den över- och underordning som bygger på vissa tar sig rätten att tala om vad som ska vara normen. Detta är bakgrunden till vår uttalade antirasism och vår hårda kamp mot homofobiska föreställningar.

Nästan inget om HBT i partiets "strategidokument".

I partistyrelsens förslag till "strategidokument" finns nästan inget om HBT. Bara följande (i stycke 51).

Utöver att lyfta välfärdsfrågorna, ska vi vara den naturliga referenspunkten av de politiska partierna när det handlar om sexualiserat våld, livsutrymme och sexualpolitik.

Vänsterpartiet i Älvsborgsdistriktet har lämnat en motion (S 92) om att HBT-rörelsen ska komma med i dokumentet och ville lägga till det i stycke 40.

De politiska prioriteringarna kommer att behöva konkretiseras ytterligare under perioden, gärna i samarbete med andra såsom kvinnoorganisationer fackföreningar, Hyresgästföreningen, miljörörelsen och hbt-rörelsen.

Partistyrelsen yrkade dock avslag med att det räckte med att byta ut "kvinnorganisationer" till "feministiska organisationer". Som om det därmed skulle framgå att även HBT-föreningar vore inkluderade vilket givetvis är absurt.

Emil Persson från Mark har lämnat en motion (S 142) om att "hbt-fobi" ska komma med i strategidokumentet tillsammans med "rasism och islamofobi".

Vi ska samtidigt vara de som konsekvent står upp för människovärde, mot vardagsrasism, islamofobi och hbt-fobi.

Även det var partistyrelsen emot med argumentet att "sexualpolitik" föreslås vara med i stycke 51. Återigen avslöjar Vänsterpartiets partistyrelse ointresse för HBT-politiken.

Rebecca Lagerstedt från Jönköpingsdistriktet lämnar en motion (B 3) att krav på att avskaffa tvångssteriliseringar av transsexuella och att gruppen ska ha möjlighet att spara könsceller ska vara med i förslaget till valplattform. Här har dock partistyrelsen en poäng i att den typen av dokument inte ska vara för detaljerade och att v redan är för i sak de båda reformerna.

Jonas Sjöstedt har generellt varit frånvarande i debatten om HBT-rättigheter. Sedan han blev riksdagsledamot 2010 har han visserligen haft sitt namn med bakom en del HBT-vänliga motioner men nästan aldrig själv deltagit i den typen av debatter. Inte heller i EU-parlamentet har han prioriterat de här frågorna. Dock engagerade han sig emot förbudet mot gayparader i Moskva i Ryssland. Men i sak är han HBT-vänlig.

Det räcker dock inte när han nu blivit ordförande. Vänsterpartiet kommunisterna (Vpk, som v då hette) var 1973 det första riksdagspartiet att bli för en "könsneutral samlevnadslag". Och partiet har ibland också varit först att säga ja till andra HBT-reformer. Men nu är konkurrensen betydligt större än tidigare. Sex av åtta (alla förutom kd och sd) är idag tydligt HBT-vänliga.

Förblir Jonas Sjöstedt tyst i den situationen förtjänar han skarp kritik.

Uppdatering 2.

Dagens Nyheter avslöjar att den nya högerregeringen i Spanien kanske avskaffar den könsneutrala äktenskapslag som gällt i landet sedan 2005. Högerpartiet PP (som har egen majoritet i parlamentet) är emot nuvarande äktenskapslag och att homopar kan adoptera och vill istället införa en partnerskapslag för samkönade par.

Belgiens nya regering vill ompröva tvångssteriliseringar.

2012-01-05T22:37:00.011+01:00

Belgien fick en ny regering för ca en månad sedan. Och Elio di Rupo (bilden) blev den andre öppet homosexuelle statsministern i något land i världen. Först var Jóhanna Sigurðardóttir på Island. Båda är för övrigt socialdemokrater.

Den nya regeringen i Belgien består av de flamländska partierna socialdemokratiska SPA, liberala VLD, kristdemokratiska CD&V och vallonska partierna socialdemokratiska PS, liberala MR and kristdemokratiska CDH. Elio di Rupo tillhör PS. Det som är intressant är de lämnade en regeringsförklarin g som tar upp flera HBT-rättigheter. Bl.a. att jobba emot diskriminering och våld mot HBT-personer, att prioritera att bekämpa spridning av hiv och att göra Belgien till "ett föregångsland när det gäller juridiska rättigheter för homosexuella, bisexuella och transpersoner".

Regeringen vill "utvärdera" och "anpassa" landets könstillhörighetslag.

Den nya regeringen lovar också att avskaffa "olikheter när det gäller vårdnadsregler för samkönade par". Redan idag kan homopar ingå äktenskap och reglerna när gäller adoptioner och inseminationer är i princip likställda. Förutom när det gäller en del lagar för lesbiska kvinnor som blivit inseminerade. HBT-föreningen Cavaria lovar på sin hemsida att de ska jobba för att föräldraskapsreglerna ska bli könsneutrala. Ett krav som även RFSL driver i Sverige men som ännu inte blivit genomfört trots ett utredningsförslag från 2007. Orsaken är att kd blockerar förändringen i den borgerliga regeringen.

Regeringen i Belgien vill också "utvärdera" landets lag för juridiska könsbyten i syfte att den ska "anpassas till internationella regler". Det kan betyda ett avskaffande av sterilitetskravet som finns där idag precis som i Sverige. Tidningen Riksdag & Departement hade i en artikel i december förra året för övrigt en karta över vilka länder i Europa som har krav på sterilitet för att få byta kön juridiskt och vilka som inte har det. Som jag tidigare avslöjat ska även Danmark ompröva sin könstillhörighetslag efter att de fick sin nya mitten-vänsterregering i höstas.

Främlingsfientligt parti är för att avskaffa könsneutrala äktenskapslagen.

Största partiet i Belgien efter senaste valet 2010 (landet har sedan länge varit utan någon riktig regering) är högerpopulistiska N-VA. Det som är annorlunda i Belgien jämfört med de flesta andra länder är att de båda kristdemokratiska partierna men även det största nationalistiska partiet, N-VA, är tydligt HBT-vänliga. Det näst största oppositionspartiet, främlingsfientliga Vlaams Belang, är däremot HBT-negativt och vill avskaffa den könsneutrala äktenskapslagen och adoptionsmöjligheten för samkönade par och istället införa en partnerskapslag för homopar.

Några andra nyheter.

Författningsdomstolen i Tyskland förklarar diskriminerande skatteregler för att vara oförenliga med konstitutionen.

HBT-rörelsen i Tyskland har vunnit ännu en juridisk seger avslöjar tidningen Süddeutche. Författningsdomstolen har avgjort att det inte är förenligt med landets konstitution att samkönade par som ingått partnerskap har sämre villkor när det gäller inkomstskatten än olikkönade par som ingått äktenskap. Den borgerliga regeringen hade ett likställande av skattereglerna i sin regeringsförklaring men sedan har inget hänt eftersom kristdemokratiska CDU-CSU hänvisat till att saken först ska avgöras i författningsdomstolen. Nu kan de i alla inte ha den ursäkten utan förhoppningsvis kan det andra regeringspartiet, liberala FDP, fixa så att förslaget blir genomfört. Om det blir så kvarstår "bara" två tydliga juridiska skillnader mellan äktenskaps- och partnerskapslagarna, reglerna för adoptioner (homopar har bara rätt till närståendeadoptioner) och inseminationer.

Budapest borgmästare tar avstånd "från den homosexuella livsstilen".

Tyska HBT-siten Queer avslöjar att Berlins öppet homosexuelle borgmästare, socialdemokraten Klaus Wowereit, skickat ett brev till sin kollega i Budapest, István Tarlós från högerpartiet Fidesz (som har egen majoritet i Ungerns parlament). Wowereit föreslår i brevet att Budapest bör stödja Eurogames som äger rum i staden juni 2012 och där 4 000 deltagare väntas. István Tarlós erkänner att "dessa människor" finns och har rättigheter men att han som borgmästare och privatperson tar avstånd från både "en sådan livsstil" och evenemanget Eurogames. Låter som typiskt homofobt "de har tyvärr rättigheter". 2011 arrangerades Eurogames i Rotterdam i Nederländerna och fick officiellt stöd av stadens borgmästare, socialdemokraten Ahmed Aboutaleb.

Förbud i Ungerns konstitution mot homoäktenskap.

Sedan 1 januari i år har för övrigt Ungern ett förbud i sin konstitution mot samkönade äktenskap. Från brittiska Pinknews.

Hungary’s new constitution, which bans gay marriage and does not explicitly protect gay people from discrimination, has come into force amid public unrest.

The constitution was enacted 262-44 in April of last year, with 80 members of parliament boycotting the drafting and voting process, and took effect on 1 January 2012....

Hungary decriminalised gay sexual acts in 1961 and allows gay couples to register their partnerships but does not allow them to adopt. Since 2002 it has had an equal age of consent and gay people may serve in the military.

Österrike förbjuder hets mot bögar och lesbiska.

2012-01-05T02:40:00.014+01:00

Sedan 1 januari 2012 är hets mot homosexuella och bisexuella förbjuden i Österrike. Från HBT-föreningen Rechtskomitees Lambdas (RKL:s) hemsida.

RKL’s application to the European Court of Human Rights (ECHR) made an impact. From 1 January 2012 after long struggle also lesbians, gays and bisexuals will be protected against incitement to hatred... Up to now the Austrian Criminal Code has protected against incitement to hatred only ethnic and religious groups... the incitred-to-hatred offence has been extended to sexual orientation (as to age, disability and sex)....

The federal government bill even had proposed to make the protection more effective and this proposal even passed the federal parliament´s justice committee. The offence should protect not only groups but also their members. It was intended in future not only to outlaw to propagate „don’t buy from Jews“ but also „don’t buy from this one as he is a jew“.

In the last moment however, in the final plenary vote, the governing coalition parties (social democrat SPÖ and christian-conservative ÖVP) surprisingly massively watered down the law. They not only dropped the improvements already passed by the justice committee but even lowered protection down below the current level.

Bör vara svårt att åtala och döma folk för hets.

Själv har jag flera gånger här på bloggen framfört att det ska vara svårt att få folk åtalade och dömda för hets. Yttrandefriheten är central i ett samhälle och gäller inte bara "fina" och nyanserade åsikter utan även för folk som är intoleranta och okunniga. Fördomar bekämpas bäst med debatt och kunskapsspridning, inte polisanmälningar. Men när den typen av lagar finns ska de givetvis även skydda HBT-personer (tyvärr förbjuds inte hets mot transpersoner i den nya lagen i Österrike). I princip tycker jag man hittat en hyfsat vettig balans med det nya förslaget.

Regeringen i Österrike har fått kritik från två håll.

I Österrike har det dock varit en ordentligt debatt om den förändrade hetslagen. Inte bara högerpopulistiska BZÖ och främlings- och homofientliga FPÖ har varnat för försämrad yttrandefrihet utan även en del journalister och jurister. I sista stund gick alltså den kristdemokratisk-socialdemokratiska regeringen dem till mötes ordentligt. Något som å andra sidan fick kritik från Gröna som dock röstade för förslaget eftersom det "totalt var en förbättring" (med hänvisning till att fler grupper fick skydd). När det gäller HBT-politiken generellt är Gröna engagerade för fler reformer medan främlingsfientliga FPÖ kritiserar från andra hållet och bl.a. röstade nej till landets partnerskapslag. Högerpopulistiska BZÖ brukar följa regeringens kompromissförslag när det är omröstning i parlamentet om HBT-reformer.

Alla länder förutom två i Västeuropa förbjuder hets mot bögar och lesbiska.

Det här betyder att i västra Europa är det nu förbjudet (antingen explicit eller att det är lagar som har s.k. öppet slut typ "och andra grupper") att hetsa mot homosexuella och bisexuella i alla länder förutom Schweiz och Italien. Andra länder som förbjuder hets mot bögar och lesbiska, är Estland, Litauen, Rumänien, Kroatien och sedan något år även Slovenien. Utanför Europa Kanada, Uruguay och en del delstater i Australien.

I länder med s.k. öppet slut i sina hetslagar har även transpersoner skydd men hittills är det bara några delstater i Australien som explicit förbjuder hets mot folk p.g.a. könsidentitet.

I Sverige är hets p.g.a. sexuell läggning förbjuden sedan 2003. Däremot är det ännu 2012 tillåtet att hetsa mot transpersoner.

Uppdatering 1.

Debatt om homoäktenskap i ännu en delstat i USA.

Dagens Nyheter avslöjar att det förs en seriös debatt i delstaten Washington (ej att förväxla med huvudstaden) i USA om att införa en könsneutral äktenskapslag. Idag har homopar möjlighet att ingå partnerskap som ger exakt samma juridiska rättigheter som äktenskap för heteropar. När samkönade gifta par från delstater som New York och Massachusetts flyttar till Washington idag förvandlas deras äktenskap till partnerskap där.

Chile var en diktatur.

Chiles högerregering (som för övrigt är betydligt mer homonegativ än tidigare mitten-vänsterregeringen) ska ändra i landets skolböcker. Pinochetregimen på 1970- och 1980-talet ska inte kallas diktatur, utan militärregim. Man skyller på internationella regler men några sådan språkregler finns nog inte. Oavsett vilket är det en gåta att den nya högerregeringen (den första sedan landet igen blev demokratiskt) är beredd att försämra sitt rykte för en sådan här sak. Visst finns det länder som har allvarliga demokratiska brister men för den skull inte förtjänar att kallas diktaturer, som Ryssland och Venezuela. Men Pinochets regim var en diktatur precis som Castros styre på Kuba är ännu. Folk på yttersta höger- respektive vänsterkanten som förnekar det gör bara bort sig.

Norska kristdemokrater kallar försämring för lesbiska för "jämställdhet".

2012-01-04T00:18:00.017+01:00

Kristelig folkeparti (krf, som är kd:s motsvarighet i Norge) försöker på fullt allvar, att få det till att det är en "jämställdhetsreform" att försvåra möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade. Föräldraskapsreglerna för olikkönade par med gemensamma barn bör vara så könsneutrala som möjligt när det gäller pappor och mammor. Även i Sverige gynnar ännu en del av lagarna för ogifta par mammorna före papporna. Men den debatten har ju inget som helst med säddonationsmöjligheten att göra.

Krf vill förbjuda spermadonationer på kliniker.

Krf har i många år i praktiken accepterat att några få procent av heterokvinnor som blir inseminerade får sperma från annan man än kvinnans partner. Så fick då lesbiska kvinnor 2010 också möjlighet att bli inseminerade vid kliniker. Och nu vill partiet alltså plötsligt avskaffa båda sakerna. Från norska gaytidningen Blikk.

Onsdag legger KrF fram et lovforslag som blant annet innebærer å stenge de norske sædbankene.... Det er viktig at forslaget vårt ikke skiller mellom homofile og heterofile par, sier KrFs familiepolitiske talsmann Øyvind Håbrekke til VG. Men han innrømmer at dette vil ramme i underkant av tre prosent av barnløse heterofile par, men også alle lesbiske par som ønsker barn.
– Hvem som har rett på assistert befruktning, er et spørsmål om lovregulering, men hvem som helst kan jo fortsatt få barn med hvem som helst, sier Håbrekke som sier det ligger likestillingspolitikk bak forslaget.

Flesta partierna negativa till förslaget.

Ett förslag som stoppar inseminationer för 2-3 % av kvinnor i olikkönade relationer men däremot alla kvinnor i samkönade förhållanden är alltså en "jämlikhetsreform". Absurt. Dessbättre är nästan alla andra partier i det norska parlamentet negativa.

Ifølge NTB mener Arbeiderpartiets Gunn Karin Gjul, som er leder i Stortingets familie- og kulturkomité, at KrF bruker argumentet om hensynet til barnet for å hindre lesbiske i å få barn. Hun kaller forslaget diskriminerende.
– Det viktigste i et moderne samfunn er at barn har gode omsorgspersoner som foreldre, ikke den biologiske tilknytningen, sier hun. Gjul mener en slik lovendring vil tvinge lesbiske til å reise ut av landet eller benytte et illegalt marked.

Tydlig kritik från HBT-föreningen LLH.

Krf får bara visst stöd av Senterpartiet som dock annars är ett homovänligt parti och nog avvisat förslaget om det bara handlat om förbud för lesbiska kvinnor. Men de har fallit för krf:s nya falska taktik. Bård Nylund, ordförande för LLH (norska motsvarigheten till RFSL) är, med rätta, tydlig i sin kritik.

LLH-lederen legger til at utspillet kommer etter at en lang rekke lhbt-rettigheter er på plass i samfunnet, og advarer KrF-representant Håbrekke mot splitt og hersk-metoder.

– Nå viser KrF sitt sanne ansikt. De er altså villig til å ta omkamp på saker som er avgjort. Jeg synes også KrFs Øyvind Håbrekke strekker strikken ganske langt når han snakker om ansvarlighet, som om alle som benytter seg av assistert befruktning fra tredjepart er uansvarlige. Han mener også at sæddonasjon er et redskap som brukes av enkelte grupper for å oppnå rettigheter og at barn i en slik situasjon kan ende opp som en vare. Det er en argumentasjon jeg mener Håbrekke skal være veldig forsiktig med å bruke. Familiepartiet KrF, som de liker å kalle seg, er et parti for enkelte familier, men slettes ikke alle.

Två partier vill avskaffa likställd adoptionslag.

Även om högerpopulistiska Fremskrittspartiet inte vill förbjuda säddonationer generellt på kliniker är partiet emot att skattepengar går till den typen av inseminationer för lesbiska kvinnor. Fremskrittspartiet och Kristelig folkparti vill också avskaffa den nya likställda adoptionslagen. Fremskrittspartiet vill avskaffa både Norges lagar mot diskriminering (generellt) och motsvarigheten till DO (Diskrimineringsombudsmannen. Även om partiet var emot den könsneutrala äktenskapslagen vid dess införande har de dock accepterat reformen idag. Kristelig folkeparti var också negativa till homoäktenskap men en debatt har startat i partiet om det är lämpligt att (som de hade med i sitt valprogram 2009) vara för ett avskaffande av lagen.

Förslag från norska regeringen om barn som kommit till genom surrogatmödraskap.

Det är dock också positiva nyheter från Norge när det gäller att respektera att familjer är olika. I november lämnade den norska regeringen (socialdemokratiska Arbeijderpartiet, Senterpartiet och Socialistisk venstre) ett förslag om att skapa ett juridiskt regelverk för de barn i Norge som kommit till genom surrogatmödraskap i något annat land. Förslaget ska nu ut på remiss och man väntar ett brett stöd, möjligen med undantag för - igen - Kristelig folkeparti. Går förslaget igenom hamnar Norge före Sverige när det gäller juridiskt skydd för den gruppen av barn. Här finns det ingen sådan lag och den borgerliga regeringen planerar inte heller någon, även om Moderaterna, Folkpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet är positiva till att utreda ett förbättrat skydd för de barnen.

I Norge är det för övrigt Gaygalia, motsvarigheten till den svenska Gaygalan, på lördag.

Uppdatering 1.

Tragedi i tre akter?

I Kristdemokraterna är det sedan några månader ett drama om vem som ska väljas till ordförande vid deras extrariksting (extrakongress) 28 januari. Senaste akten tyder på att det börjar närma sig något man kan kalla.... experimentell teater. Henrik Erhenberg (stabschef på Socialdepartementet och för övrigt en av de kd-politiker som har främsta ansvaret för att förslaget till ny frihetlig "könsbyteslag" blivit blockerat från att bli genomfört) har i fejkat namn kritiserat flera andra kända kd-politiker.

Bland annat har han skrivit att riksdagsledamoten Annelie Enochson är ”beredd att gå över andra lik för att få fäste för sina idéer”. Samtidigt har båda suttit i styrelsen för Kristdemokraternas internationella center där Henrik Ehrenberg är ordförande

Anneli Enochson är en obehaglig HBT-fientlig kd-politiker. Men trots det är Ehrenbergs beteende oacceptabelt. Hade han anonymt skrivit något satiriskt hade det varit en sak, men här syftet varit att blanda sig i en intern konflikt i ett parti, då måste man vara så rakryggad att man har sitt riktiga namn med när man debatterar.

Göran Hägglund har hela tiden varit favorit till att bli partiordförande även efter 28 januari. När en opinionsmätning kom för några veckor sedan som visade att stödet ökat både bland svenska folket och bland kd-sympatisörer betraktade jag det som att Odell var chanslös. Ännu är Hägglund favorit att vinna men skulle det komma fram fler sådana här saker kan det bli jämnt och Mats Odell, som är något mer HBT-negativ och konservativ än Hägglund, kan bli ny kd-ordförande.

Vill för övrigt tipsa om en retoriskt skicklig kulturartikel i Dagens Nyheter. Bengt Ohlsson kritiserar där den inskränkta attityd till annorlunda perspektiv som ofta finns inom kulturvänstern. Den här bloggen är inte partipolitisk, jag kritiserar vilt politiker till både höger och vänster, Ohlssons artikel ger en del vänsterfolk möjlighet till självkritik.

Uppdatering 2.

En rättelse.

I bloggposten skrev jag följande.

"I november lämnade den norska regeringen (socialdemokratiska Arbeijderpartiet, Centerpartiet och Socialistisk venstre) ett förslag om att skapa ett juridiskt regelverk för de barn i Norge som kommit till genom surrogatmödraskap i något annat land. Förslaget ska nu ut på remiss och man väntar ett brett stöd, möjligen med undantag för - igen - Kristelig folkeparti. Går förslaget igenom hamnar Norge före Sverige när det gäller juridiskt skydd för den gruppen av barn. Här finns det ingen sådan lag och den borgerliga regeringen planerar inte heller någon, även om Moderaterna, Folkpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är positiva till att utreda ett förbättrat skydd för de barnen."

2010 bytte Vänsterpartiet från att vara negativa till att tillåta surrogatmödraskap till att vilja utreda reformen. Därefter har v svängt igen och vill inte ändra nuvarande förbud.

HBT-kultur. Ares tecken - Dag Öhrlund & Dan Buthler

2011-12-30T22:40:00.006+01:00

Dag Öhrlund & Dan Buthler har tydligen skrivit flera deckare ihop. Deras senaste alster, Ares tecken (2010), handlar om att en del människor i Sverige blir mördade. Och de har något gemensamt. De är antingen bögar eller har invandrarursprung. Eller både-och. Inte konstigt att polisens specialister på hatbrott blir inblandade.

Är den här boken politiskt korrekt (som ni kanske frågar efter den här inledningen)?. Både ja och nej. Det som något drar ner betyget är när Göran Stanton, ordförande för gaypolisföreningen, i ett "faktakapitel" (som till 90 % är bra och faktamässigt rätt) i slutet av boken frågar sig hur polisen skulle reagera på hur en kvinna klädd i burka skulle jobba som polis. Stanton tycker tydligen att anställa sådana människor är en del av "polisens mångfaldsarbete". Trots att nog inget poliskontor skulle anställa någon som propsade på att få ha en rånarluva som bara visar ögonen. Eller någon som vill ha ett lakan över sin kropp. Men när religion blandas in faller tydligen HBT-polisers föreningar platt. Det försämrar deras egen trovärdighet. I synnerhet som att burka (att kvinnor ska täcka hela sin kropp inklusive ansiktet för att skydda sig mot mäns sexuella blickar) är extremt heteronormativ. Och att de flesta muslimska kvinnor faktiskt inte har någon slöja. Men Stanton är nog lika ologisk som RFSL:s förbundsstyrelse. Föreningens ordförande Ulrika Westerlund beter sig lika fegt i den debatten.

Naiva attityder om poliser.

Det avgörande måste dock vara bokens litterära innehåll. Är den spännande? Nja, svaret bli nog nej. Förutom möjligen några delar i slutet av boken. Och dess porträtt av polisen (tydligen har författarna gjort ett studiebesök på Stockholmspolisens hatbrottsjour inför sitt arbete) visar en väl idealistisk bild av poliser. Man kan tycka det är sympatiskt men det blir inte riktigt trovärdigt när poliser som jobbat i yrket i flera decennier skulle få ångest för att folk blir mördade. Jag anklagar inte poliser för att vara känslokalla men alla som jobbat i den typen av yrken vet att de måste hitta strategier för att inte tolka saker för känslomässigt.

Paradoxalt nog är bokens främsta tillgång att den ger rasister och homofober ett mänskligt ansikte. Den utmålar inte dem som bara onda. Men även beskrivningen av polisernas känslomässiga problem på sin fritid förtjänar en eloge. Deras hantering av eventuella partners. Det här är faktiskt bokens främsta styrka. Att den avslöjar något om hur människor mår (på gott och ont) i Sverige idag.

Först trodde jag att boken skulle vara politiskt korrekt. Men här är invandrarungdomar från förorten som mördar en lärare med chilenskt ursprung. Här är en medelålders bög som är idrottsledare och tafsar på tonårskillar. Ingen kan anklaga den här boken för att vara PK.

Vilket ansvar har den borgerliga regeringen?

Men den visar också något om Sverige 2011 (som snart blir 2012) trots att den blev publicerad förra året. Att vi ännu har tydliga sociala och ekonomiska klyftor som även växer. Finansminister Anders Borg (m) reagerade klokt med att större klyftor kan orsaka mer spänningar i ett samhälle. Jag gillar Anders Borg som finansminister (även om jag inte alltid håller med honom). Men Ares tecken är också ett tecken i tiden.

Ares tecken är obarmhärtig. Inte för dess mordintriger. Utan för att den visar att vi ännu har ett samhälle som inte ger alla människor samma chanser. Det betyder inte att ligister (etniska svenskar eller folk med invandrarursprung) ska ursäktas. Utan om vilket samhälle vi vill ha på lång sikt.

Ares tecken är inte någon rysare kriminaltekniskt. Men kanske om hur en del av vårt samhälle är 2011. Och där hjälper det inte att s-politiker ska lämna fagra löften med stöd av mp- och v-politiker, de fick chansen 1998-2006 när även då klyftorna ökade i samhället. Det finns ingen mirakelmedicin.

Som sagt, jag har inga problem med att folk blir rika, däremot att folk stannar i fattigdom. Här är kanske Ares teckens viktigaste bidrag. Det ger en bild av Sverige 2011 (när mycket här är positivt, låt oss erkänna det, men även att vissa människor inte får del av välfärden).

Men strunta i partipolitiken, läs boken. Den är verkligen inte en av de bästa kriminalpolitiska romanerna. Men den avslöjar något om Sverige 2011.

Jag önskar min bloggbesökare Gott Nytt År 2012.

Inget om hatbrott i nytt regeringsdirektiv till polis och åklagare.

2011-12-29T21:15:00.015+01:00

Regeringens årliga regleringsbrev (direktiv) till diverse myndigheter har publicerats på Ekonomistyrningsverkets hemsida senaste dagarna. Positivt är att Migrationsverket får ansvar att analysera "kompetensbehovet för Migrationsverkets personal när det gäller kvinnor och barn samt särskilt utsatta grupper såsom HBTQ-personer och personer med funktionsnedsättningar."

Det är för övrigt första gången vad jag vet som bokstavskombinationen HBTQ (alltså även q som i queer är med) används i ett regleringsbrev från en svensk regering. Första gången HBT kom med i Migrationsverkets regleringsbrev var från då nytillträdda borgerliga regeringen inför verksamheten 2007. Sedan dess har det varit med varje år.

Ungdomsstyrelsen får 4 miljoner för att "fortsätta att genomföra utbildningsinsatser för personal som arbetar inom fritidsverksamheter för unga i syfte att öka dessa personalgruppers kompetens att skapa öppna och fördomsfria miljöer för unga hbt-personer i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för 2011.... Uppdraget pågår till och med 2013".

Ca 6,3 miljoner kronor fördelas 2012 till "organisationer för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet eller uttryck".

Osäkerhet för RFSL:s brottsofferjour.

Så långt är allt väl. Men sedan är det enkelt att konstatera att den borgerliga regeringen även förtjänar kritik. Visserligen ger regeringen 2 miljoner till "organisationer som arbetar för att utveckla brottsofferverksamhet riktad till homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck som utsatts för våld i en nära relation. Uppdraget löper till och med 2013." Problemet är dock att RFSL:s brottsofferjour som funnits sedan 1998 och hjälpt många människor ännu inte har fått permanenta statsbidrag utan tvingas leva i osäkerhet med projektbidrag.

I riksdagen har öppet homosexuelle ledamoten Hans Ekström (bilden) m.fl. från s lämnat en motion (förslag) om att ändra på det. Och när socialutskottet behandlade ärendet i början av december fick motionen stöd av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Från reservation (alternativt förslag) 21 från s och v.

Hatbrotten mot hbt-personer är en företeelse som finns över hela landet. Brottsoffer finns också överallt i hela vårt land. Det är därför rimligt att det skapas en stabil nationell hatbrottsjour som har till uppgift att arbeta preventivt mot hatbrott på grund av sexuell läggning och könsidentitet, att fungera som en nationell utbildare för landets övriga brottsofferjourer, men också fungera som en rådgivande instans för de poliser som ska utreda brotten, inte minst för att även hatbrott på grund av hudfärg, etnisk bakgrund och religion ökar.

Vänsterpartiet lämnade också ett eget förslag om ett permanent bidrag på 2,5 miljoner om året medan s inte har någon exakt siffra. Av någon orsak stödde Miljöpartiet inte Hans Ekströms motion trots att mp förra året var positiva till ett liknande förslag.

5 år senast som hatbrott var med i regeringsdirektiv till polis och åklagare.

S, v och mp var dock ense i justitieutskottet 8 december om att föreslå att bekämpande av hatbrott ska vara med i regleringsbrevet till Rikspolisstyrelsen. Från reservation 29 från s, mp och v.

Rikspolisstyrelsen borde via sitt regleringsbrev få i uppdrag att vidta åtgärder för att öka samtliga polisers kompetens och förmåga att förebygga, upptäcka och utreda hatbrott. Detta behövs för att stärka möjligheten till hatbrottsutbildning för de poliser som i dag saknar denna kompetens.

Tyvärr kan man konstatera att HBT inte är med i den borgerliga regeringens regleringsbrev för 2012, varken till Rikspolisstyrelsen eller Åklagarväsendet. I flera år när det var s-regering senast var HBT med i direktiven till Rikspolisstyrelsen och också i den då nya borgerliga regeringens första regleringsbrev till myndigheten, för 2007. Alliansen hänvisar till att de sedan bytt system och inte främst använder den här typen av dokument till att föreslå prioriteringar utan vad myndigheter ska återrapportera om. Visst, det kan ju vara en del av förklaringen till frånvaron. En myndighet kan inte återrapportera om allt varje år. Och när det gäller att inte ge RFSL:s brottsofferjour ett permanent bidrag var dåvarande s-regeringen lika dålig som den nuvarande regeringen.

Men det är alltså 5 år sedan Rikspolisstyrelsen och Åklagarväsendet senast fick i uppdrag att redovisa vad de gör för att effektivare bekämpa hatbrott. Inga ursäkter håller nu från regeringens sida. Justitieminister Beatrice Ask (m) förtjänar skarp kritik för att inte tydligare visa att arbetet mot hatbrott är prioriterat.

Uppdatering 1.

Rättviseförmedling utan offerfixering.

Dagens Nyheter har en artikel om Lina Thomsgård som startat Rättvisförmedlingen.

För snart två år sedan grundade Lina Thomsgård Rättviseförmedlingen genom att starta en Facebooksida. Medlemmarna, som blivit nästan 30.000 stycken, hjälper till att ta fram namn på experter av olika slag som inte är män, och/eller experter med en annan bakgrund än svensk.

Ett bra initiativ och det som jag gillar är att Thomsgård inte argumenterar för kvotering (som reducerar människor till att bara ha en egenskap när vi egentligen är komplexa) eller fokuserar på "offerperspektivet" (att vara kränkt etc). Och ska det bli resultat när det gäller jämställdheten och att bekämpa patriarkala strukturer måste män, kvinnor och transpersoner samarbeta.

Uppdatering 2.

Är de här de bästa kristna vill jag inte veta vilka som är sämst. :-)

Annika Östberg, f.d. fånge i USA, kom ut som lesbisk, eller möjligen bisexuell, på Qx strax före jul. Hade egentligen inte planerat att kommentera det. Debatten i Sverige om hur fin Östberg är och hur oskyldig hon är har ofta varit absurd. "Hon verkar trevlig" har en del framfört. Som om trevliga människor inte skulle kunna begå förfärliga saker. Hon var inblandad i ett mord. Att hon sedan inte är heterosexuell gör varken till eller ifrån. Homosexuella ska inte ha samma rättigheter som heterosexuella därför att alla bögar och lesbiska skulle vara hederliga. Eftersom heterosexuella kriminella har rätt att ingå äktenskap ska givetvis homosexuella brottslingar också ha det.

Det som är intressant är dock att den homofientliga kristna tidningen Dagen placerar Annika Östberg som den näst viktigaste kristna personen i Sverige 2011. Vet de om att hon inte är hetero? Om inte, hade de placerat henne på andraplatsen om de fått reda på det? På förstaplatsen hamnar för övrigt Marcus Birro, välkänd för att vara homovänlig men till hans negativa sidor hör att han inte är lika transvänlig och att självdistans inte är en av hans främsta egenskaper, för att uttrycka det milt. På tredje platsen hamnar heteronormative kd-ministern Stefan Attefall. Om de här tre människorna är de mest inspirerande bland kristna svenskar idag är kristendomens kris verkligen värre än väntat.

Uppdatering 3.

Gängkriminalitet eller kanske nytt hatbrott.

Det är givetvis, med rätta, en ordentlig debatt efter det senaste mordet i Malmö. Gängkriminaliteten har för länge sedan nått nivåer som är helt oacceptabla. Nästan allihop i gängen har invandrarursprung. Trots det är givetvis de allra flesta Malmöbor oavsett ursprung fördömande mot den här typen av brottslighet. Men sedan finns det som bekant även rasistiskt motiverad brottslighet riktad mot invandrare. "Serieskytten" är det mest kända exemplet. Om de senaste morden är av samma typ, hatbrott, är för tidigt att avgöra även om polisen spekulerar om att det är möjligt.

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet, har idag en debattartikel i SvD om utbildningen av poliser. Senaste åren har det varit debatt om hur mycket poliser egentligen får lära sig om hatbrott sedan polishögskolorna tog bort det som en separat del i utbildningen.

Språkrör från Grön ungdom ointresserad av HBT-information.

2011-12-28T06:00:00.008+01:00

Jag blev synnerligen förvånad när jag imorse fick ett mail från ena språkröret, Björn Lindgren (bilden), i Grön Ungdom att han inte ville få mina HBT-nyhetsbrev.

Hej Bengt!

Jag uppskattar verkligen, och delar, ditt engagemang för HBT-frågor! Tyvärr får jag redan så många mail och nyhetsbrev att jag inte hinner med det ordentligt, så därför skulle jag gärna se att du tar bort mig från din mallista.

Med vänliga hälsningar
Björn Lindgren

Hittills är det bara ett ungdomsförbund, Sverigedemokratisk ungdom (sdu), som meddelat samma sak. Och av de drygt 600 inom media, politik, RFSL, Amnesty, religiösa samfund, invandrarföreningar etc. som jag skickat nyhetsbrevet till har bara ett 10-15 meddelat att de inte vill få brevet. Jag har därför idag mailat ledande personer i Miljöpartiet och Grön Ungdom om det här och riktar även kritik emot att mp och gu nedprioriterat sitt HBT-engagemang sedan de bytte språkrör. Det här ska jag påminna om inför riksdagsvalet 2014.

Hej Björn!

Tack för mailet.

Hittills är det bara ett ungdomsförbund som tackat nej till nyhetsbreven, Sverigedemokratisk ungdoms, du är den förste "ordföranden-språkröret" från något annat ungdomsförbund som avbeställer mitt nyhetsbrev med motiveringen att du inte ens orkar läsa rubrikerna till nyhetsbrevet för att avgöra om det är något intressant.

Det är en så viktig nyhet att jag kommer att publicera ditt mail och mitt svar på min blogg och visa som ett tecken på att Grön ungdom (och mp för den delen) nedprioriterat sitt HBT-engagemang sedan partiet och grön ungdom bytte språkrör. Att ni har en partisekreterare som är öppet HBT och en annan mycket central människa i mp som är bisexuell internt i partiet (vilket flera mp-politiker avslöjat för mig) men aldrig velat berätta det offentligt (du vet givetvis vem jag syftar på men vederbörande ska inte vara orolig, jag outar inte någon på min blogg) betyder då inget. Det är vad man gör som räknas, inte att ha en viss andel som är HBT och definitivt inte att man är smyg-HBT.

Hade du tackat nej om du fått ett nyhetsbrev om invandrares rättigheter? Berätta vilka sådana nyhetsbrev du tackat nej till. Eller vilka andra föreningar överhuvudtaget du tackat nej till info om.

Kanske du haft svårt för att jag förtydligat att alla muslimska samfund är homofientliga enligt islamologer från Lunds universitet, något som varken du eller någon annan från ditt parti vågat ta upp. Homofientlighet finns även bland kristna och judiska samfund men där är det även många som är homovänliga. Annars kanske du kan tipsa Björn om vilka muslimska samfund i Sverige eller andra länder som accepterar samkönade relationer, välsignar och viger homopar. Sedan är det en del muslimska individer som är homovänliga, jag har själv träffat några av dem.

Var det inte du som i ett Almedalstal hyllade Koranen för att där är många "kloka saker". Hade du gjort samma sak om Bibeln? Det är naivt av en ordförande för ett ungdomsförbund, och i synnerhet för ett ungdomsförbund som kallar sig feministiskt, HBT-vänligt, sekulärt och radikalt att hylla Koranen utan någon som helst kritik, lika fel vore det för den delen om du hyllade Bibeln "för att innehålla mycket klokt" utan någon kritik. I Tyskland vågar Gröna kritisera både homofientliga invandrarföreningar och imamer. Här tiger mp fegt om de problemen trots att det varit flera artiklar om det i media. Men så blir det när ett parti och ungdomsförbund inte vågar konstatera att det finns målkonflikter när det gäller mångkultur. I mp:s retorik offentligt är det bara etniskt svenska heteromän som är intoleranta. Muslimer reduceras till att bara vara offer för islamofobi - trots att imamer borde granskas lika kritiskt som präster.

Mp-politikern Thomas Martinsson, som annars gör mycket bra när det gäller HBT, sa i ett tal vid Göteborgs prideevenemang att inte alla homofober är invandrare. Som om det vore "default" att alla skulle komma från den gruppen och sedan bli överraskad för att även en del kristna är homofober. Istället hade han kunnat tydligt fördöma att en muslimsk förening som fått statsbidrag och bidrag från Göteborgs stad, Tuff, några veckor tidigare bjudit in talare som argumenterat för dödsstraff för homorelationer. Hade det här hänt i Tyskland eller de flesta andra länder med gröna talare hade det nog varit självklart. Men inte för mp-politiker i Sverige.

Du hamnar nu på samma lista som Sverigedemokraternas ungdomsförbund Sdu. Grattis Björn. Och kom ihåg - är jag islamofob är du antisemit eftersom du är mycket kritisk emot Israels politik. Får man inte kritisera muslimska samfund ska man inte få kritisera Israel heller givetvis. :-) Jag kan lova dig att jag tagit debatten med islamofober, argumenterat emot förbud mot nya minareter och moskeer, argumenterat emot att Koranen i sig skulle vara mycket värre än Bibeln (det är de muslimska samfundens tolkningar som är problemet, precis som katolska kyrkans tolkningar) och haft tuffa debatter med sd-sympatisörer.

Vad har du och Grön ungdom och Mp gjort när det gäller HBT sedan maj 2011? Varit med vid Stockholm Prides parad. Skulle du tycka att vara med i en demonstration mot rasism en gång om året vore tillräckligt för ditt engagemang mot rasism? Givetvis inte. Era nya språkrör, eller du för den delen, nämnde inte HBT med ett ord i Almedalen vilket tidigare språkrör gjort senaste åren. Inte heller hade Mp något om HBT i sin alternativbudget vilket mp haft i flera år. Jag googlade snabbt på "Björn Lindgren" och HBT med inställningen "senaste året" och hittade ingenting om dig. Inte heller sa du eller din språkrörskollega vad jag vet något om HBT på den kongress där ni blev valda. Och inte mp:s nya språkrör på sin kongress. Etc.

Jag konstaterar att inget parti helt får godkänt när det gäller HBT-engagemanget i relation till det engagemang man visar när det gäller diskriminering pga kön och etnicitet. Men Miljöpartiet är det parti som kommit närmast godkänt 2006-2010. Men tydligen var det en parantes för er del. Det är tråkigt för HBT-personer men lika mycket för er. Opinionssiffror kan snabbt förändras, det har andra partier fått erfara, ta inte det stöd ni fått de senaste åren från många HBT-personer eller från andra grupper för givet. Det är ett stöd som ni måste förtjäna igen och igen som andra partier.

Vill tipsa om en synnerligen retoriskt bra Newsmillartike l av Jonathan Lindborg från Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Ssu. Det visar dels att kampen mot unken kulturrelativism inte är någon höger-vänster-fråga utan kan bedrivas från båda håll. Dels att Ssu har medlemmar som vågar ta den här debatten, något som Grön ungdom tydligen saknar och där har ni språkrör ett viktigt ansvar.

Jag vill förtydliga att jag publicerat det här mailet på min blogg och ni får givetvis svara där om ni vill eller maila här. Jag reserverar mig dock rätten att publicera varje mailsvar på min blogg.

Mvh

Bengt Held
Malmö

Uppdatering 1.

Främst två riksdagspartier undviker frenetiskt att kritisera homofientliga imamer.

Främst två riksdagspartier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, undviker frenetiskt att rikta någon som helst kritik emot homofientliga samfund, tvärtom kritiserar de bl.a. Lars Vilks som inte är främlingsfientlig men däremot utmanat muslimska homofientliga extremister vilket hedrar honom. Dagens Nyheter har en artikel om Vänsterpartiets kongress i januari. I Danmark och Norge är Socialistisk folkeparti och Socialistisk venstre tydliga emot kulturrelativism och har kritiserat muslimska homofientliga extremister men här tiger v fegt om problemet.

Ett exempel på islamofobi är vissa reaktioner på att en imam fått tala i Sveriges Radio på juldagen. Imamen Abd al Haqq Kielan är homofientlig men det är den katolske påven också. Och om den senare fick visas på TV på julafton varför skulle då imamen inte få vara med i radio (en repris av ett tidigare program) dagen efter? De som inte gillar det måste inte lyssna på programmet eller titta på påven i TV.

Bra med skattepengar till teater riktad mot ett parti?

Dagens Nyheter berättar att Region Skånes kulturnämnd gett bidrag till en ny pjäs om Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson. Sd är ett obehagligt, främlingsfientligt, HBT-negativt och islamofobt parti. Och teater måste vara få kritisk mot politiker från diverse partier - och trots det få offentliga bidrag. Men det är något med motivationen från teaterns sida som jag tycker är problematiskt.

Pjäsen utspelar sig under valåret 2014. Teaterrepubliken vill inte skapa en nidbild över Jimmie Åkesson, snarare är det partiets politik man vill rikta kritik mot.

Vi kan ju byta ut sd mot v och att teatergruppen skulle granskat avgående ordföranden Lars Ohly och hans tidigare bagatelliserande av förtrycket i kommunistdiktaturer. Då blir det följande.

Pjäsen utspelar sig under valåret 2014. Teaterrepubliken vill inte skapa en nidbild över Lars Ohly eller den som är partiets ordförande efter honom, snarare är det partiets politik man vill rikta kritik mot.

Hade Region Skåne gett bidrag till en sådan pjäs? Och om ja, hade inte Vänsterpartiet reserverat sig emot det precis som sd nu gjorde?

Hade Teaterrepubliken meddelat att de vill granska främlingsfientlighet i samhället (och kopplat det till sd) hade det varit en sak, men när syftet bara är att kritisera ett parti, som dessutom är tredje största i Region Skåne, då blir det kanske udda att ge det regionala skattepengar. Samma sak hade jag tyckt om det handlat om Vänsterpartiet.

Omänskligt.

2011-12-23T21:36:00.003+01:00

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

1993 köpte jag en av två delar av Mein Kampff av Adolf Hitler. På Gleerups bokhandel i Lund. Någon månad senare flyttade jag till Malmö. Redan då var det kontroversiellt att sälja den här typen av böcker. Men min tes är att om man vill förstå hur vidriga diktatursystem fungerat är det ingen bra strategi att förbjuda böcker av Hitler eller Stalin. Eller av islamister idag. Bästa metoden att bekämpa din "fiende" är att veta hur han eller hon resonerar.

Direkt efter att jag läst Hitlers bok gick jag över till en deckare av Agatha Christie. Jag gillar verkligen hennes böcker. Men jag konstaterade också att trots att Christies böcker var menade som kriminalromaner medan Hitlers Mein Kampff var en "politisk" bok var det en befrielse att börja läsa en Christiedeckare. Hatet i Hitlers verk var givetvis inlindat till viss del, men trots det mer otrevligt än de flesta "spännande" romaner. För visst är Christies böcker ofta "hemtrevliga". Trots att folk blir mördade på förmiddagen kan gästerna någon timme senare lugnt diskutera vad det ska bli till middag.

Alla dör på ön.

Men det finns en Agatha Christie-bok som är ett undantag. 10 små negerpojkar hette den från början i svensk version. Och så var de bara en är den titel boken fått de senaste åren p.g.a. protester från en del människor som är svarta. Men poängen är att det här är Christies mest obehagliga bok. Varför? Först när jag lade boken ifrån mig på 1990-talet förstod jag inte varför. Men sedan konstaterade jag därför att alla människor dör på den där ön. Annars brukar i alla fall mördaren överleva. Men här dör alla, den siste av dem gör självmord, vem som är skyldig får man aldrig veta. Det blir inte avslöjat.

Vad är det så otrevligt med det här? Vi människor hyllar ju ofta materiella ting. Extra tydligt blir det så här i jultid när folk stressar sig själva och andra, ofta till att må dåligt. Köp och du blir lycklig är temat. Men är det sant?

Börjar gråta utanför banken.

När jag gick på högstadiet hade vi en berättelse i engelska. Ni vet de där historierna där man ska hitta vissa engelska ord och översätta dem. En sådan story (svengelska) var att en ung man en dag gick ut på stan och noterade att inga människor syntes till. Han gick förbi snabbköpet, rafsade till sig matvaror, godis och annat. Sedan vidare förbi banken där han utan problem kunde hiva ut massor av pengar. Inga människor fanns där. Till en början var han i eufori. Äntligen kunde han skaffa sig vad han ville ha. Men efter några timmar konstaterade han krasst, vad ska han med sina saker som han "plundrat" från butikerna? Hur lycklig var han nu egentligen, utan att kunna prata med någon annan människa? Berättelsen slutade med att den unge mannen sätter sig ner och börjar gråta.

Det är en tunn linje mellan kärlek och hat. Motsatsen till kärlek är inte hat. Utan likgiltighet. Det är så mycket förväntningar, och stress, inför julen. Självklart måste vi bekämpa att människor hatar varann. Men så länge kärlek, hat, vänskap, svartsjuka, trohet, svek, ömhet, romantik, löften, drömmar finns så finns det även liv. Och hopp.

Alternativet är en öde ö där den siste människan begått självmord. Tomhet. Eller att du är ensam utanför en bank utan att ha någon att dela din glädje med?

Det kan tyckas vara ett banalt konstaterande men utan människor, med våra förtjänster och brister, blir det omänskligt.

Jag önskar mina bloggbesökare God Jul och Gott Nytt år.

Julinsamling för HBT-flyktingar är också metod emot högerextremism.

2011-12-20T14:55:00.010+01:00

RFSL arrangerar precis som förra året en julinsamling till stöd för HBT-flyktingar. I år i samarbete med föreningen Ingen människa är illegal (IMÄI). Den insamling som startade december 2010 fick ihop drygt 20 000 kronor. Visst ska det vara möjligt att slå det om vi är många som skänker pengar. Redan efter fyra dagar har ca 6 000 kronor kommit in på kontot.

Du kan ge pengar anonymt eller få ditt namn med på hemsidan för insamlingen. Måste inte vara något stort belopp, själv har jag gett 200 kronor. Kanske du kan 50? Eller 500?

Från hemsidan.

Det är många hbt-flyktingar som kommer i kontakt med RFSL och IMÄI:s hbtq-grupp, för att få såväl juridiskt som ekonomiskt och socialt stöd. Stödfonden gör det möjligt för oss att hjälpa till med resor för att kunna träffa ett juridiskt ombud med hbt-kompetens, boende, matpengar, vinterkläder etc. Vi bedriver också social verksamhet för att skapa ett nätverk med asylsökande och papperslösa hbt-personer.

En av de personer som har varit i kontakt med RFSL och IMÄI berättar:
– Jag kom i kontakt med aktivister genom RFSL och de hjälpte mig att hitta ett boende. Innan var jag orolig för att stå utan bostad. Jag var rädd för att bli placerad på flyktingförläggning. I mina papper står det att jag är man men jag identifierar mig som kvinna. Eftersom de utgår ifrån vad som står i passet när de delar upp män och kvinnor, skulle jag ha hamnat bland männen. Jag var rädd för att utsättas för sexuella trakasserier. Nu bor jag med andra hbt-personer som jag kan känna mig trygg med.

Hbt-personer tvingas ofta fly på grund av förföljelse från myndigheter eller från familjen. Samtidigt blir det allt svårare att få asyl i Sverige. Fler asylsökande får avslag och många tvingas gömma sig eftersom det är omöjligt för dem att återvända. Som gömda eller papperslösa tvingas människor leva helt utanför samhället och saknar så gott som helt de rättigheter som svenska medborgare har.

Avslag på hbt-flyktingars asylansökan motiveras ofta av Migrationsverket och Migrationsdomstolen med att en person kan leva dold i sitt hemland utan att någon behöver få veta om dens sexuella läggning eller könsidentitet. Detta trots att det i Migrationsverkets ställningstaganden och svensk asyllagstiftning tydligt framgår att en person som levt öppet i Sverige inte ska behöva återvända om det innebär att den måste dölja sin sexuella läggning eller könsidentitet för att undgå förföljelse.

En person som råkat ut för detta är en homosexuell man från Irak som fick avslag på sin asylansökan med motiveringen att han kan åka tillbaka eftersom det inte är känt att han är homosexuell och att han inte behöver berätta något om sin sexuella läggning. Migrationsverket menar också att kan återvända till en annan del av landet och därför kan känna sig säker. Om han tvingas att återvända till Irak, kommer han inte kunna leva öppet utan att riskera förföljelse.

HBT-fientliga och rasistiska Nationaldemokraterna i kris.

Tidningen Expo avslöjar något som indirekt har en koppling till HBT-flyktingar. Rasistiska, HBT-fientliga och halvnazistiska Nationaldemokraternas förfall fortsätter, glädjande nog. Efter ett avhopp i Nykvarn, en av två kommuner där de fick mandat efter valet 2010, saknar de nu representation där. Det betyder att de bara är kvar i Södertälje. I riksdagsvalet 2010 minskade antalet röster på nd från ca 3000 till ca 1000. Nästan 30 % av partiets röster kom från Södertälje 2010. Nd har också drabbats av allvarliga interna konflikter. Bl.a. har deras ordförande Marc Abramsson i deras partilokal blivit misshandlad (!) av folk. Från Expo.

Den anmälda personen är känd som en ledande aktivist från Förbundet Nationell Ungdom. Misshandeln kom efter en längre konflikt inom den rasistiska rörelsen. Enligt en källa till Expo började bråket efter att flera nationaldemokrater beväpnat sig med batonger och knivar för att ge sig på FNU-aktivisten.

Att ge pengar till HBT-flyktingars stödförening är också en metod att bekämpa värderingar bland högerextremister.

Socialdemokratiska SPD och (kanske) Die Piraten säger ja till homoäktenskap.

2011-12-20T00:32:00.004+01:00

Tyskland största oppositionsparti, socialdemokratiska SPD, har formellt blivit för en könsneutral äktenskapslag. Det beslutade de på sin kongress i början av den här månaden. Det blev ingen omröstning utan ett enhälligt ja. SPD har också lämnat ett förslag i Tysklands parlament om att införa en könsneutral äktenskapslag. I pressmeddelandet hänvisas till att två tredjedelar av tyska folket är positiva till förslaget och att flera länder bl.a. Sverige redan tillåter homoäktenskap.

Redan tidigare har SPD varit inne på att en könsneutral äktenskap är lämpligt men nu har de alltså även kongressbeslut på det. Sedan tidigare är De gröna och vänstersocialistiska Linke också för reformen. Mycket tyder på att Tyskland får en jämlik äktenskapslag efter nästa parlamentsval, 2013. Givetvis kan opinionssiffror ändra sig snabbt, det vet vi även i Sverige, men just nu har det största regeringspartiet, kristdemokratiska CDU-CSU, 34,7 % om man väger samman resultaten från sex olika opinionsinstitut. Det andra regeringspartiet, liberala FDP, får bara 3,3 % vilket betyder att de inte skulle klara 5 %-spärren.

Die Piraten har chans att bli representerat i Tysklands parlament efter nästa val.

Socialdemokratiska SPD får 29,3 % och De gröna 15,5 %. Alltså tillsammans 44,8 %. Linke, 7,2 %. tillhör visserligen också oppositionen men SPD är antikommunister och vill inte bilda regering med det partiet. Det skulle kunna betyda att det 2013 blir en ny "stor koalition", CDU och SPD. Men något nytt har hänt i tysk politik. I lokalvalet i Berlin i september nådde Die Piraten, ungefär som svenska Piratpartiet, betydande framgångar. Och därefter har de blivit ett etablerat parti även på riksnivå med opinionssiffror på ca 8 % i oktober. Senaste månaden har de dock förlorat något och hamnar på 5,8 % men skulle med det resultatet bli representerat i det tyska parlamentet. Enligt de senaste opinionssiffrorna (återigen med reservation att mycket kan hända fram til 2013) är de mest sannolika alternativen att SPD och De Gröna får egen majoritet eller att de bildar regering tillsammans med Piraten som stödparti.

I Sverige har Piratpartiet ännu bara en politik inom ett fåtal områden. I Tyskland har de däremot skaffat sig ett brett program och på sin kongress för drygt ett år sedan antog de ett nytt kapitel, "Geschlechter- und Familienpolitik" (ungefär politik för kön och familj) i sitt partiprogram. Där förklarar de att de vill att staten ska sluta att officiellt dela in folk i kön, det bör varje människa själv få avgöra enligt partiet. Av den orsaken är de också för en könsneutral namnlag. Tyvärr är de inte lika tydliga när det gäller en könsneutral äktenskapslag. De skriver att äktenskapslagen och partnerskapslagen helt ska jämställas och att även polygama par ska få ingå partnerskap. Det tyska piratpartiet hänvisar till den modell Frankrike har där par registrerar sin religion till en myndighet (utan någon officiell ceremoni).

Piraten skulle nog ge stöd åt förslag om en könsneutral äktenskapslag.

Även om de också förtydligar att samkönade par ska ha samma rätt som olikkönade att adoptera, homopar har idag bara möjlighet till närståendeadoptioner i Tyskland, skulle deras förslag betyda att samkönade par förlorar möjligheten till en officiell ceremoni. Men de är ett relativt nytt parti och oerfarna och har nog inte riktigt resonerat ordentligt om sitt förslag. För om de vill att staten ska avskaffa register över vilket kön folk har blir det ju besynnerligt att kräva att äktenskap ska vara reserverade för heteropar. Mitt tips är att partiet skulle rösta för ett förslag om en könsneutral äktenskapslag om de blev representerade i parlamentet.

FDP har ännu inte avgjort om de för en könsneutral äktenskapslag (däremot vill de precis som Piraten att de juridiska rättigheterna för homo- och heteropar ska var desamma). Kristdemokratiska CDU-CSU är emot både homoäktenskap och en likställd adoptionslag.

Minister i franska högerregeringen för en könsneutral äktenskapslag.

Debatten om homoäktenskap rör sig framåt även i Tysklands granmsland Frankrike. Där har en borgmästare i en liten stad i sydvästra delen av landet genomfört en vigselceremoni för ett bögpar. Från Pinknews.

A legally void wedding between two men has been held in a small town in the Pyrénées-Orientales, in south-western France....

The mayor described the ceremony as a “militant act”.

He said: “There are times when it is necessary to act outside the law. Refusing homosexual marriage is to deny the reality of thousands of couples.”

Vila added: “They say France is a modern, avant garde country, but at this rate we are going to be last in Europe to legalise it.”...

Solidarity Minister Roselyne Bachelot said she supported the idea of gay marriages, but called the mayor’s action “not the best way to advance the cause”.

Det här är nog första gången en minister i högerregeringen i Frankrike uttalar sig positivt om homoäktenskap. Regeringspartiet UMP och president Nicholas Sarkozy (som tillhör UMP) har hittills varit emot en könsneutral äktenskapslag och istället varit för att "utveckla partnerskapslagen" (några konkreta förslag har dock inte lämnats). Oppositionspartierna, socialdemokratiska PS, gröna Verts och kommunistpartiet PCF är för en könsneutral äktenskapslag där homo- och heteropar har samma rätt till adoptioner och inseminationer. Liberala MoDem är för de två senare reformerna men tvekar om homoäktenskap. Frankrike håller val till parlamentet och vem som ska bli president 2012.

Ny FN-rapport om HBT-rättigheter kritiserar (indirekt) Sverige.

2011-12-18T23:43:00.007+01:00

FN:s kommission för mänskliga rättigheter (bilden är dess logga) har för första gången släppt en rapport om HBT-personers situation. Det efter att kommissionen i somras sa ja till en resolution om HBT-rättigheter. Från UN News Centre.

The first ever United Nations report on the human rights of lesbian, gay, bisexual and transgender (LGBT) people details how around the world people are killed or endure hate-motivated violence, torture, detention, criminalization and discrimination in jobs, health care and education because of their real or perceived sexual orientation or gender identity.

The report, released today by the UN Office for the High Commissioner for Human Rights (OHCHR) in Geneva, outlines “a pattern of human rights violations… that demands a response,” and says governments have too often overlooked violence and discrimination based on sexual orientation and gender identity.

Violence against LGBT persons tends to be especially vicious compared to other bias-motivated crimes.

Homophobic and transphobic violence has been recorded in every region of the world, the report finds, and ranges from murder, kidnappings, assaults and rapes to psychological threats and arbitrary deprivations of liberty.

LGBT people are often targets of organized abuse from religious extremists, paramilitary groups, neo-Nazis, extreme nationalists and others, as well as family and community violence, with lesbians and transgender women at particular risk....

The report – prepared in response to a request from the UN Human Rights Council earlier this year – draws from information included in past UN reporting, official statistics on hate crimes where there are available, and reporting by regional organizations and some non-governmental organizations (NGOs).

In the report, Navi Pillay, the UN High Commissioner for Human Rights, calls on countries to repeal laws that criminalize homosexuality, abolish the death penalty for offences involving consensual sexual relations, harmonize the age of consent for heterosexual and homosexual conduct, and enact comprehensive anti-discrimination laws.

In 76 countries it remains illegal to engage in same-sex conduct and in at least five countries – Iran, Mauritania, Saudi Arabia, Sudan and Yemen – the death penalty prevails.

Charles Radcliffe, the chief of OHCHR’s global issues section... said that while all people have freedom of religion, “no religious belief or prevailing cultural values can justify stripping people of their basic rights.”

Rapporten redovisar att krav på att vara steril och ogift för att få byta kön juridiskt är problem för transsexuella.

Rapporten redogör för diverse problem som drabbar HBT-personer och sist i den framförs rekommendationer till alla medlemsländer i FN. Sverige följer i sina lagar som väntat alla rekommendationer. Men intressant nog riktar rapporten indirekt kritik även mot bl.a. Sverige. Från sid 22 punkt 72.

Regulations in countries that recognize changes in gender often require, implicitly or explicitly, that applicants undergo sterilization surgery as a condition of recognition. Some States also require that those seeking legal recognition of a change in gender be unmarried, implying mandatory divorce in cases where the individual is married.

FN:s kommission har inte med i sina rekommendationer att länder inte bör ha krav på att den som byter kön juridiskt bör vara ogift och steriliserad. Däremot är det här alltså en del av "problembeskrivningen" för transsexuella.

December 2011 har Sveriges borgerliga regering ännu inte lämnat någon proposition (regeringsförslag) om att avskaffa kraven att vara ogift, svenska medborgare och steril för att få byta kön juridiskt. Orsaken är främst att Kristdemokraterna blockerat och fördröjt en frihetlig könstillhörighetslag. Nu har Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna (som inte heller är för att avskaffa sterilitetskravet) även FN:s kommission för mänskliga rättigheter emot sig när det gäller det här. Att sd kanske inte bryr sig så mycket om FN, de flesta där är ju utlänningar, är en sak. Men för kd-ministrarna Göran Hägglund och Maria Larsson borde det nu börja bli något pinsamt att igen försöka blockera ett avskaffande av sterilitetskravet, ett förslag som har stöd av 6 av 8 riksdagspartier.

Uppdatering 1.

Integrationsminister Erik Ullenhag (fp) lanserar en hemsida där man bemöter främlingsfintliga myter om invandring. Bra initiativ om innehållet är sakligt och nyanserat vilket det verka vara om man ska gå efter Ullenhags egen debattartikel. Har ännu inte hunnit kolla själva hemsidan.

Men inte heller den borgerliga regeringen är perfekt när det gäller respekt för minoriteters mänskliga rättigheter. Ännu 2011 har Sverige en könstillhörighetslag som kräver att den som vill byta kön juridiskt måste vara steril, ogift och svensk medborgare. Det är inte förenligt med centrala mänskliga rättigheter. Vågar HBT-ansvarige ministern Ullenhag inte ta fighten offentligt med kd försämras även hans trovärdighet i kampen mot främlingsfientlighet. Rätten att vara annorlunda gäller både för invandrare och transsexuella.

Uppdatering 2.

Flera tidningar publicerar resultatet av en ny opinionsmätning från Synovate. Socialdemokraterna får den näst sämsta siffran någonsin i en opinionsmätning, 24,2 %. I en mätning från Yougov för någon vecka sedan hamnade s på 24,1 %. Hade Synovates resultat blivit verklighet skulle Alliansen få egen majoritet i riksdagen.

Uppdatering 3.

Ullenhag får godkänt för 11 av 13 kommentarer.

Jag har nu kollat innehållet på regeringens hemsida, Vanliga nätmyter om invandrare och minoriteter. Svenska Dagbladet brukar granska politikers kommentarer och ge "grönt", "gult" och "rött" ljus beroende på om de håller för en faktagranskning, är tveksamma eller osanna.

Jag ger Erik Ullenhag "grönt" ljus för bemötandet av 11 av 13 "myter".

När det gäller att "Sverige är på väg att bli ett muslimskt land" är regeringens kommentar nyanserad och bra. Problemet där är att både statminister Fredrik Reinfeldt (m) och Erik Ullenhag tidigare i någon "mångfaldsvurm" låtsats att det bor ca 400 000 muslimer i Sverige trots att siffran egentligen avslöjar hur många som är från länder där islam är den vanligaste religionen. Många av de här människorna är kristna, andra är sekulära.

Ullenhag får "rött" ljus för "Myt 9 Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder per år".

För det är helt sant och ingen myt. Professorn och nationalekonomen Jan Ekberg har utrett att nettokostnaden för invandringen är ca 1,5 -2 % av BNP, alltså ca 45-60 miljarder 2011. Ekberg har själv gjort utredningar åt regeringen så det blir pinsamt för den att låtsas som att den här typen av kostnad skulle vara "en myt". Tyvärr riskerar den här punkten att försämra trovärdigheten även för de många delar där Ullenhag har rätt. Per Pettersson på Frihetssmedjan tar också upp några principiella invändningar emot att regeringen bedriver "propaganda". I princip håller jag med men här får man göra en avvägning mot att det är en extraordinär situation när en betydande del av den politiska debatten på internet är främlingsfientlig.

Ullenhag får "gult" ljus när det gäller "Myt 12 Om man ifrågasätter invandrings- och integrationspolitiken så blir man stämplad som rasist."

Det är visserligen sant att det inte är något förbud att debattera invandrings- och integrationspolitik. Däremot blir folk ofta anklagade för att vara rasister trots att de inte framfört något rasistiskt eller främlingsfientligt. Det är lätt att bli stigmatiserad och anklagad för att "tycka som sd" (guilt by association). Trots det stigmat är det många som fortsätter debatten. Men visst är det så att något är "tabu" gör att färre vill delta öppet i en debatt. Förutom att det är principiellt fel riskerar det också att gynna partier som sd, som kan använda argumentet att de framför "förbjudna" kommentarer.

HBT-kultur. Gay, straight and the reason why - Simon LeVay.

2011-12-16T21:23:00.011+01:00

Hjernevask är en TV-serie som sändes i Norge 2010 och ansvarig för programmen var Harald Eia, tidigare främst känd som komiker. TV-serien skakade om vårt grannland ordentligt, så mycket att det hävdas att det bidrog till att Norsk forskningsråd la ner genusvetenskap som ett eget område inom forskningsvärlden. Istället ska verksamheten nu "mainstreamas" inom övriga områden inom universiteten. Intressant är att det är NRK (motsvarigheten till SVT) som gjort TV-serien. Jag betvivlar att folk på vår egen licensbetalda TV skulle ha samma mod. För givetvis är mycket av det som avhandlas tabu.

Tyvärr har många svenska bloggare kommenterat debatten utan att ha sett programmen. Man börja gasta om att Harald Eia är "antifeminist". Förutom att anklagelsen möjligen är fel i sak kan man fråga sig vad det har för betydelse om Eia är "antifeminist". Eller menar kritikerna att en journalist som är socialist inte bör få granska Carema och andra företag? Det blir en absurd logik. Det viktigaste måste vara innehållet.

Genusvetare, antirasister och HBT-engagerade som är absurt okunniga om forskningen.

Och även om det blir tydligt att Eia lutar åt "biologismen" som faktor är han resonerande i sina program. Väger argument för och emot. Och främst, han vänder sig till de som har sakkunskap, forskare som genomfört studier. Harald Eia avslöjar också hur inskränkta en del ledande människor inom genusvetenskap, antirasism och HBT-engagerade i Norge är. Deras okunskap om forskningen är skrämmande - och pinsam för dem själva.

Dessbättre finns programmen nu tillgängliga påYoutube. Här är första delen av första avsnittet av serien. Tredje delen heter Homo-hetero och på Youtube hittar du programmet här, här och här (är uppdelat p.g.a. begränsad tid för varje Youtubevideo). En av de som blir intervjuade är Simon LeVay (USA) som sedan drygt 20 år forskat om det är biologiska skillnader mellan homosexuella och heterosexuella. Han blev känd inom den här typen av forskning 1991 när han visade att homosexuella och heterosexuella mäns hjärnor kanske är olika varann. I medel. Nu har Simon LeVay försökt sammanställa den forskning som gjorts de senaste decennierna.

På baksidan av boken är det citat från tidningar i USA om boken. Ett av dem handlar om att Simon LeVay (som själv är öppet homosexuell vilket han också avslöjar i boken) sakligt redogör för resultaten av forskningen. Och jag håller med. Simon LeVay är ofta befriande osäker på om rapporter är tillförlitliga. Precis som en forskare ska vara. För forskning handlar om att kunna upprepa samma resultat i många rapporter från olika ansvariga.

Högre andel "androgyna" bland homosexuella än bland heterosexuella.

Vad kommer då Simon LeVay fram till i sin sammanställning av forskningsresultaten? Att vissa rapporter avslöjar att homosexuella (generellt, inte för varje individ) tycks var mer androgyna än heterosexuella. D.v.s. att homosexuella män är mer feminina än heteromän och lesbiska kvinnor mer maskulina än heterokvinnor. Men det här handlar alltså om statistiska skillnader. Många bögar och lesbiska följer traditionella könsroller. Vad skillnaden egentligen består i är att andelen "androgyna" är högre bland homosexuella än heterosexuella. Och för den som varit ute på gayställen är den hypotesen kanske inte fel.

Hur tydliga är då tendenserna? Många rapporter har visat de här resultaten, men när det gäller nästan varje del är det ett fåtal rapporter som inte kunnat konstatera några skillnader mellan homosexuella och heterosexuella. Att män och kvinnor (i medel) är olika varann är tydligt genom forskningen. De som hävdar att kön är "en social konstruktion" har inget som helst stöd i forskningen. Det betyder inte att forskarna hävdar att miljön och påverkan saknar betydelse, men att den faktorn inte förklarar hela skillnaden när det gäller att pojkar och flickor (i medel) inte beter sig likadant.

När det gäller sexuell läggning är forskningsresultaten inte lika tydliga. Det man enkelt kan konstatera är att det inte existerar någon homogen som gör någon till bög eller lesbisk. Det är betydligt mer komplicerat än så. Främst handlar det om att genetiska förutsättningar hos en del individer möjligen kan göra (en del) till homo medan andra bli hetero. Intressant är dock att bögar enligt några rapporter är mer "maskulina" än heterosexuella. Dels att homosexuella män har något längre penis i medel än heterosexuella män. Men även att bögar när det gäller uppfattning av ljud (man testar hur folk reagerar på ljud i tester) är mer "maskulina" än heterokillar (män och kvinnor reagerar i medel olika i testerna).

"Biologister" marginaliserar ofta samhällets strukturer.

Även om jag hyllar många "biologisters" nyansering, till skillnad från "politiskt korrekta" som tycker forskning om vissa saker är tabu, bör man också kritiskt granska "biologisterna", inklusive Simon LeVay. Främst för att jag tycker att han är för fokuserad på biologi. Ibland konstaterar han att samhällets värderingar kan påverka människor, men det är något i marginalen i hans bok. Precis som i Harald Eias TV-serie.

Jag har själv konstaterat att på 1980-talet hävdade "biologister" att män inte var intresserade av sitt utseende, det var typiskt "kvinnligt". Idag finns det flera svenska tidningar som fokuserar på mode för män. Något som varit kommersiellt omöjligt på 1980-talet. Samma sak gäller "tillfälliga förbindelser" där ett mantra från biologister varit att kvinnor inte gillar det där. Men idag är det fler tjejer än tidigare som, precis som killar, har tillfälliga förbindelser och är nöjda med det.

En annan brist är att det sällan görs studier av bisexuella. Några få sådana har gjorts men oftast delas folk in i homosexuella eller heterosexuella. Som om man måste vara antingen-eller. När folk i verkligheten är på en skala där 100 % homo är ena extremen, 100 % hetero den andra.

Det här betyder givetvis inte Simon LeVays sammanställning är ointressant. Jag rekommenderar den oavsett om ni gillar eller ogillar hans resonemang. Men var kritisk mot Simon LeVay, precis som ni bör vara mot genusvetare och andra. Ingen har monopol på sanningen.

Jag önskar min bloggbesökare en trevlig helg.

Sd vill återigen ta bort statsbidrag till RFSL och avskaffa DO.

2011-12-06T21:55:00.006+01:00

Sd vill - även för 2012 - ta bort alla statsbidrag till HBT-föreningar och avskaffa DO (Diskrimineringsombudsmannen). Det blir tydligt när man granskar Arbetsmarknadsutskottet betänkande Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.

När det gäller utgiftsposten Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. (där statsbidrag till bl.a. HBT-föreningar och invandrarföreningar är med) vill Alliansen anslå 28 miljoner och får stöd av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet vill öka summan med 5 miljoner medan Sverigedemokraterna helt vill ta bort budgetposten.

Alliansen vill ge DO (Diskrimineringsombudsmannen) 94 miljoner och s håller med. V och mp vill plussa på siffran med 10 respektive 5 miljoner. Sd vill avskaffa budgetposten. Man kan givetvis kritisera både DO och RFSL för en del saker, det gör jag ibland här på bloggen, men det är enkelt att konstatera att sd:s budgetalternativ skulle få allvarliga konsekvenser om det blev verklighet. Kampen mot diskriminering skulle få en sämre prioritet för att uttrycka det milt.

Är inte HBT-personer en del av Sverige?

Jag har inte hittat vilka summor som planeras att betalas ut till HBT-föreningar för 2012 men Qx hade en artikel om bidragen för 2010 och några dramatiskt förändringar lär det inte bli. Möjligen kan Öppna moderater få vara med och dela på bidragen eftersom de startat flera nya lokalavdelningar.

Sverigedemokraternas särskilda yttrande (nr 5) i arbetsmarknadsutskottet rapport är i övrigt intressant. Jag ska kommentera några delar.

Sverigedemokraterna är ett Sverigevänligt parti.

Är inte HBT-personer (och vår rätt att slippa bli diskriminerade) lika mycket en del av sd_s Sverige som heterosexuella cis-personer. (cisperson = icke-transperson)

Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett välmående samhälle – ett folkhem – präglat av trygghet, harmoni och solidaritet.

Kampen mot diskriminering och hatbrott handlar om att skapa "trygghet, harmoni och solidaritet". Eller gör sd en annan tolkning?

Med vår politik förbättras levnadsvillkoren för våra äldre, när det gäller både ekonomi och livskvalitet.

Är ett borttagande av möjligheten att anmäla diskriminering till DO för de som blivit åldersdiskriminerade (eller som är äldre men blivit diskriminerade av någon annan orsak) ett bättre samhälle för äldre?

Övriga riksdagspartier kritiserar sd.

Dessbättre är alla övriga riksdagspartier (m, fp, c, kd, s, mp och v) ense om att fördöma förslagen från sd.

Att som Sverigedemokraterna i sin motion A388 helt vilja ta bort anslaget till Diskrimineringsombudsmannen och på så sätt även försämra och försvåra möjligheterna för de individer som utsätts för diskriminering att ta till vara sin rätt enligt diskrimineringslagen finner utskottet såväl anmärkningsvärt som ansvarslöst. Utskottet anser att arbetet för lika rättigheter och möjligheter och arbetet mot diskriminering även fortsättningsvis måste ha högsta prioritet. En effektiv och heltäckande diskrimineringslagstiftning är nödvändig för att vi i Sverige ska kunna bekämpa handlingar som direkt eller indirekt kränker principen om alla människors lika värde.

Man kan inte annat än hålla med.

Riksdagen debatterar Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet på torsdag, 8 december.

Uppdatering 1.

HBT-ansvarige ministern bör bli tydlig emot tvångssteriliseringar av transsexuella.

HBT-ansvarige ministern i den borgerliga regeringen, Erik Ullenhag (fp), har ett genuint engagemang för rättigheter för bögar, lesbiska, bisexuella och transpersoner (tyvärr gäller inte detsamma för partiets ordförande Jan Björklund). För några vecka sedan arrangerade han en hearing med HBT-föreningar. Från regeringens hemsida.

Arbetsmarknadsdepartementet har.... under ledning av integrationsminister Erik Ullenhag, haft en hearing med organisationer som arbetar med hbt-frågor i Sverige. Mötet var starten för en arbetsgrupp inom Regeringskansliet, som ska intensifiera arbetet och skapa en samlad strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Något sådant övergripande arbete har inte gjorts tidigare från statens sida.

Det man möjligen saknar är att Ullenhag skulle vara tydligare, som HBT-ansvarig minister, om att tvångssteriliseringar av transsexuella är fel. Här har han hittills varit tyst. Jämför med Nyamko Sabuni (fp) som tydligt argumenterade, som HBT-ansvarig minister, för en könsneutral äktenskapslag flera år före att reformen blev verklighet. Det är dags att Ullenhag visar samma typ av tydlighet i den offentliga debatten, nu om tvångssteriliiseringar.

Omskärelse av pojkar är inte förenligt med mänskliga rättigheter.

Och att Ullenhag ibland även hamnar fel sakpolitiskt när det gäller mänskliga rättigheter bevisas av hans försvar, i en debattartikel i DN, av omskärelse av pojkar. Något som f.d. socialministern och fp-ordföranden Bengt Westerberg (fp) m.fl. kommenterar i en ny artikel.

Det finns inga judiska, muslimska eller kristna barn. Det finns bara barn till judiska, muslimska eller kristna föräldrar.

Erik Ullenhag skriver att; ”Avgörande för mig är att kravet på att manlig omskärelse ska förbjudas nästan aldrig förs fram av män som själva är omskurna.” Hur vet Ullenhag detta? Vilka källor har han konsulterat för att kunna dra en sådan slutsats kring omskärelsens konsekvenser för män? Har Ullenhag ens tänkt tanken att omskurna män inte sällan lever i en gemenskap som inte skulle acceptera kritik mot sedvänjan? Att träda fram kanske inte är en självklarhet om det är förenat med ett högt socialt pris. Två av de elva undertecknarna av artikeln är omskurna och av judiskt ursprung.

Hiv-argumentet som framförts i debatten saknar bäring då hiv-preventionen i detta sammanhang inte gäller barn utan vuxna människor.

Själv har jag kommenterat här på bloggen att jag är för ett förbud, på sikt, mot omskärelse av pojkar (killar yngre än 18 år)

Bland övriga nyheter kan konstateras att Svenska Dagbladet har en nyhetsartikel om att Stockholm Pride kanske går i konkurs. Även om det givetvis är tragiskt både för de inblandade och möjligheten att arrangera nya Pridefestivaler i Stockholm bör klandret riktas mot de som varit och är ansvariga i Prideledningen och föreningens styrelse. De verkar ha lika bra koll på sin ekonomi som vissa länder i södra Europa.

En fruktansvärd video som jag rekommenderar.

2011-12-04T17:35:00.005+01:00

I USA startade förra året en kampanj, It gets better. Det var en reaktion mot en rad uppmärksammade självmord bland HBT-ungdomar. Kampanjen blev en succé som t.o.m. fick president Barack Obama att engagera sig. Micke Kazarnowic startade i år en svensk kampanjsite med samma tema. Nu har en en holländsk tidning, Gay Krant, gjort en video som en del av en kampanj mot homofobi i skolor. Från brittiska siten Pinknews.

Gay Kraut’s new website is designed to give advice on combatting anti-gay hatred and homophobic violence.

The magazine’s editor-in-chief Henk Krol said the company is liaising with the country’s Public Prosecutors Service.

It has promised to do more on tackling the problem.

According to Radio Netherlands, all police forces in the country will now be issued with guidelines to help them deal with anti-gay bullying.

COC, the Dutch LGBT support group has been raising awareness about the problem in schools.

It claims that at least half of all Dutch LGBT pupils do not feel safe enough to be open about their sexuality and that 50 per cent say they have a problem with being gay.

COC are now running Gay Straight Alliances in schools across the Netherlands in order to encourage greater tolerance and acceptance.

On 2nd December, Dutch schools with GSAs are allowing students to wear purple armbands and buttons as a way of showing defiance against homophobia.

I fredags var det alltså en dag då elever på skolor med gay-straight-föreningar visade sitt ogillande av homofobi med att bära lila armband. Och till det evenemanget gjorde Gay Krant en video. Och affischer, bl.a. bilden till den här bloggposten.

Jag har kollat många videos med ett budskap. Gay Krants video, som finns på Youtube, måste vara en av de skickligaste, och hemskaste, som gjorts inom genren. Jag rekommenderar verkligen den. Och ännu värre är att det här en verklighet för vissa elever.

Uppdatering 1.

En annan video på temat trakasserade homoelever. Har, med rätt, blivit spridd till många. Det är Jonah som berättar sina svåra problem. En ung man, Jonathan, har sänt en egen video för att uppmuntra honom. Jonathan är en riktig hjälte.

Kristna tidningen Dagen har en ovanligt nyanserad artikel om kristna HBT-personer.

Vinst.

2011-12-02T22:13:00.009+01:00

bland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

På 1980-talet var jag engagerad för att tillåta privata alternativ inom vård, skola och omsorg. 25 år senare möts vi av nyheter om att internationella bolag, som Carema, gör betydande vinster, och undanhåller skatt (om än lagligt) medan det är allvarliga brister inom några av deras äldreboenden. Var det här vad vi liberaler på 1980-talet kämpade för?

Ärligt talat tror jag att många liberaler ställt sig den frågan precis som jag i höst. Vi var nog också många som redan för flera år sedan konstaterade att tillåtande av privata TV- och radiokanaler ofta lett till ett utbud som kanske inte främst präglas av mångfald utan att man för fram samma koncept (och påverkar även SVT och SR vilket är tydligt). Var det här det vi ville ha, vi som på 1980-talet jobbade för att bryta monopolet inom TV och radio?

Samma reaktion fick många liberaler och socialister som jobbade på 1960-talet för att släppa porren fri. Det blev verklighet 1971. Några år senare var det tydligt att barnporr var ett problem. Debatten ledde till ett förbud mot barnporr 1980. På 1960-talet hade det inte varit någon debatt om pornografi med barn inblandade. Det var ingen som kunde föreställa sig att företag skulle syssla med sådant.

Bilder av nakna människor i tidningar hade varit förbjudna.

Man kan givetvis kalla debatten om att införa frihetsreformer för naiv. Eller idealistisk. Men vad är alternativet? Jo, att bilder av helnakna människor vore förbjudna att visa i tidningar, att det bara funnits två TV-kanaler och att inte ens kooperativ inom dagis och äldreomsorg hade varit tillåtna. Hur många vill idag leva i ett sådant samhälle?

Vad det här egentligen handlar om är att konstatera kapitalismens krafter. Vi kan få för oss att det är en naturlag att Västeuropa och USA ska dominera världen politiskt och ekonomiskt. På 1920-talet var rasbiologi accepterat i Sverige (från höger till vänster). Idag tar de flesta av oss, med rätta, avstånd från den forskningen. Typ att mäta skallar på folk. Men trots det har det gjorts en del forskning av intelligensen bland olika folkgrupper. Det är ett trubbigt instrument ska jag förtydliga. Hur jämför man intelligensen när utbildningsnivån är olika i diverse länder?

"Gula" människor intelligentast.

Men de resultat som gjorts visar att "vita" människor inte hamnar högst utan i medel. Den "ras" som hamnade först var "gula" medan den som hamnade sist var "svarta". Jag vill förtydliga att det är problematiskt att använda "ras" som kriterium men läkare konstaterar att folk från olika "raser" reagerar olika på diverse mediciner. Och forskningen visade att det inte var några dramatiska skillnader. De individuella variationerna var större än om man tillhörde en viss "ras" eller inte. Men jag tycker det är viktigt att framföra det här till politiskt ängsliga människor som fått för sig att vi inte ska ska syssla med "rasbiologi" för att vi vita inte ska "skryta". Det är inte säkert att vi som är vita skulle hamna högst om man började göra sådan forskning i Sverige.

Kina var ett kulturland i tusentals år före att Europa blev ett område som blev känt för sin kultur, antikens Grekland och Romarriket. Kanske det är logiskt att Kina återigen blir centrum, när kapitalismen släpps fri där. Cirkeln sluts. Tyvärr hamnar mycket fokus på ett land som är en diktatur.

Demonstration av högerextremister.

10 december ska högerextremister demonstrera i Stockholm. Även om de inte framför det explicit är deras budskap att "vita" är överlägsna andra. Men om det är skillnad mellan "raser", är det sant? Det är inte vitas överlägsna intelligens som gjort att Europa i århundraden dominerat världen. Utan istället två viktiga faktorer.

På 1500-talet startade i delar av Europa en utveckling att tillåta forskning som var fristående från religion och kungar. Senare accepterades kapitalismen-marknadsekonomin. Kanske inte med någon entusiasm från början men när man släppte marknadsmekanismerna fria blev inget sig likt. Varken i Storbritannien, som var först, eller andra länder. När man släpper kapitalismen fri förändras saker. Ofta på gott, ibland på ont. Det är en lärdom även 2011.

För kapitalismen är i sig varken ond eller god. I dessa dagar av Carema-skandaler kan det tyckas vara en paradox - men kapitalismen är mänsklig. D.v.s. den är inte bättre eller sämre än vi människor är. Och det är värt att notera att den första rörelsen av betydelse - näst efter ansvariga för franska revolutionen - som var för allmän och lika rösträtt för män i Europa var manchesterliberalerna (nyliberaler hade vi kallat dem idag eftersom de var för en nattväktarstat) på 1830-talet. De hade en tydligt optimistisk människosyn. Om man bara släppte kapitalismen fri skulle alla bli del av ett välstånd. Det var också orsaken att de inte var rädda att ge vanliga arbetare rösträtt (vilket andra "liberaler" då var tveksamma till). För Manchesterliberalerna trodde att arbetare med kapitalismen snabbt själva skulle bli rika och därmed inte vara ett hot mot de som redan tjänat pengar.

Kapitalismen orsakade misär - för vissa.

Några decennier senare blev det tydligt att en kapitalism utan regler orsakade fruktansvärd misär bland delar av befolkningen. Folk såg det då i Europa, och idag i bl.a. Kina. Det var så socialliberalismen fick ett genombrott bl.a. med John Stuart Mill. Och där är vi ännu idag.

För att återgå till hur jag började så ångrar jag inte att jag jobbade för fri TV och radio och privata alternativ inom vård, skola och omsorg. För återigen, vad vore alternativet, monopol? Men något som blir tydligt, igen, är att det krävs tydliga regler. Och här har tydligen vissa politiker slarvat. Trots att Sverige inte är något "experiment" utan att politiker lätt hade kunnat konstatera hur det blivit i andra länder som privatiserat.

Kapitalism vs socialism.

Per T Ohlsson, tidigare främste politisk redaktör på liberala Sydsvenska dagbladet kommenterade kapitalism och socialism för några år sedan. Och Per T Ohlsson är inte någon människa långt till höger. Både 1994 och 2002 argumenterade han för att folk borde rösta på Socialdemokraterna. Jag själv konstaterar att en av de politiker jag främst hyllar i kampen för frihet är Helmut Schmidt, f.d. tysk socialdemokratisk förbundskansler och antikommunist. Att värna (en reglerad) kapitalism som system är överordnat vardagsdebatterna höger-vänster.

Per T Ohlsson framförde, vilket jag instämmer i, följande.

Kapitalismen är som livet - föränderligt.
Socialismen är som döden - stabil.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Sd byter åsikt om homoäktenskap. Men ännu ett HBT-negativt parti.

2011-11-28T23:29:00.012+01:00

Sverigedemokraterna lämnar sitt principiella motstånd emot homoäktenskap. Det är tydligt efter helgens landsdagar (kongress) som partiet haft i Göteborg. Från ett pressmeddelande i lördags från sd.

Med röstsiffrorna 125 mot 28 antog Sverigedemokraterna på partiets Landsdagar i Göteborg idag ett nytt principprogram.

Sd varken för eller emot homoäktenskap.

Jag har tidigare på bloggen här och här kommenterat handlingarna inför deras kongress. I den första av bloggposterna konstaterade jag att sd nu verkar ha lämnat sin negativa attityd till Sveriges nuvarande könsneutrala äktenskapslag. Kontaktade sd om det där redan före deras kongress och skickade ett påminnelsemail tidigare ikväll med bl.a. följande innehåll.

Preliminärt placerar jag Sverigedemokraterna på "Möjligen" till en könsneutral äktenskapslag (och att man inte vill avskaffa lagen) efter helgens landsdagar. Tycker det är ganska tydligt av principprogramförslaget att döma att ni inte längre i sak är emot reformen, alltså främst syftar jag då på rätten för homopar att ingå borgerliga äktenskap (samfunden gör givetvis som de själva vill).

Om ni istället menar att sd med det nya principprogrammet säger "Ja" till en könsneutral äktenskapslag (rätt till borgerliga äktenskap för samkönade par), vänligen meddela det senast 10 december. Därefter kommer jag i mitt HBT-nyhetsbrev för december.... att berätta om sd:s nya åsikt om den könsneutrala äktenskapslagen och har ni inte hört av er före 10 december tolkar jag det som att ni instämmer i att sd nu varken är tydligt för eller emot en könsneutral äktenskapslag.

Mattias Karlsson, partistyrelseledamot och främste ansvarig för framtagandet av ett utkast till nytt principprogram har senare ikväll mailat.

Vi har inget konkret beslut som säger att vi är för borgerlig vigsel för samkönade par, men vi har heller inte kvar några skrivningar eller förslag som säger att vi är emot. Detta tolkar jag som att vi numera accepterar borgerlig vigsel för samkönade par.

Varvid jag mailade följande.

Alright då verkar vi ense om att sd idag är närmast "möjligen" alltså varken tydligt för eller emot en könsneutral äktenskapslag rätt att ingå borgerliga äktenskap (eller vigslar i svk för den delen för samkönade par men att partiet accepterar båda sakerna och inte vill avskaffa dem.

Partiet oense inom HBT-politiken.

Det här betyder inte att Sverigedemokraterna blivit homovänliga. Snarare att partiet är oenigt inom HBT-politiken. Som jag konstaterade i en tidigare bloggpost.

Vad som är tydligt är dock att sd nu försöker balansera mellan att locka homofoba konservativa människor och de som är HBT-vänliga men vill ha en betydligt mer restriktiv invandringspolitik.

För övrigt konstaterar jag, återigen, att Sverigedemokraterna är riksdagens mest toppstyrda parti. Inget annat av partierna skulle som sd till sina ombud framföra (visserligen nog godkänt som arbetsordning av någon tidigare kongress) att de antingen måste anta ett förslag till principprogram i sin helhet eller avslå det. Det omöjliggör för ombuden att justera de delar där en majoritet vill ändra. I praktiken är det partistyrelsen som avgör politiken i detalj, alla vet att det ska mycket till för att en kongress ska helt avslå ett förslag till program.

Jimmie Åkesson (bilden), som blev omvald som ordförande, hade inte med något om HBT, varken positivt eller negativt, i sitt tal vid kongressen.

Trots att sd byter från "nej" till "möjligen" när det gäller en könsneutral äktenskapslag har de den mest HBT-negativa politiken bland riksdagspartierna. Bland 25 viktiga HBT-reformer är sd för 8, emot 4 och tvekar om 13. Motsvarande för Kristdemokraterna är att de är för 17, emot 6 och tvekar om 2.

Sd är ännu emot 4 HBT-reformer.

1. Avskaffa kravet att en person måste vara steriliserad för att få juridiskt byta kön.
2. Tillåta transsexuella att spara könsceller så att de efter "operationen" kan bli biologiska föräldrar.
3. Internationella homoadoptioner. (redan genomförd reform)
4. Inseminationer för lesbiska kvinnor vid kliniker. (redan genomförd reform)

Sd tvekar ännu om 13 HBT-reformer.

1. Avskaffa kravet att en person måste vara ogift för att få juridiskt byta kön.
2. Avskaffa kravet att en person måste vara svensk medborgare för att få juridiskt byta kön.
3. Likställa de juridiska föräldraskapsreglerna för lesbiska par och olikkönade par vid inseminationer.
4. Inför ett förbud i grundlagen (regeringsformen) mot diskriminering av transpersoner.
5. Arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att aktivt förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder).
6. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.
7. Straffskärpningslagen ska explicit även skydda transpersoner.
8. Sverige ska jobba i EU för att alla medlemsländer ska bli skyldiga att förbjuda diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.
9. Sverige ska jobba i EU för att alla medlemsländer ska bli skyldiga att förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.
10. Sverige ska jobba i EU för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att erkänna samkönade äktenskap eller partnerskap om ett gift homopar från något annat EU-land flyttar dit.
11. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.
12. En könsneutral äktenskapslag alltså en gemensam äktenskapslag för samkönade par och olikkönade par. (redan genomförd reform)
13. En könsneutral namnlag för vuxna. (redan genomförd reform, genom domstolsbeslut som tolkat lagen)

Sd vill även avskaffa alla statliga bidrag emot diskriminering, HBT-fientlighet och främlingsfientlighet medan övriga riksdagspartier vill behålla de bidragen.

Uppdatering 1.

EDL avslöjar sina värderingar när de samarbetar med ultrakonservativt parti.

European Defence League har jag tidigare kommenterat här på bloggen. Bl.a. att de har "en gaygrupp" och "en judisk grupp" inom partiet. De har försökt framställa sig närmast som liberala trots att deras islamofobi blir tydlig när man granskar deras budskap noggrannare. Nu har EDL inlett ett samarbete med ett högerpopulistiskt parti, British Freedom Party, som är en utbrytargrupp från rasistiska British National Party (BNP). Från Independant.

The English Defence League plans to field candidates for the first time in local elections after an alliance is finalised between the far-right group and the British Freedom Party, which was set up by disgruntled members of the British National Party.

Förutom att vara för ett återinförande av dödsstraff är partiet för bl.a. följande enligt sin hemsida.

Tighten regulations on the sexual/violent content of TV, films and games....

Promote morality, marriage, the family, the community and the Nation State.

Redan idag riskerar något så oskyldigt som två män som ligger i en dubbelsäng med lakan över sina kroppar att stoppas att sändas före 21.00. Och vilken definition partiet har när det gäller "familj" och "moral" är enkelt att gissa när man granskar deras i övrigt ultrakonservativa politik. Hade vissa bögar och lesbiska tidigare något som helst förtroende för EDL som homovänlig förening hoppas jag det försvunnit nu.

Tidningen Dagen berättar om HBT-negativa Kristdemokraternas process om vem som ska nomineras av valberedningen som ordförande vid deras riksting i januari.

Uppdatering 2.

Flera tidningar berättar om att Sverigedemokraterna stämt (sic!) riksdagen för att de inte får partistöd för William Petzäll som lämnat partiet och blivit "politisk vilde". Hade det varit så att riksdagen särbehandlat sd vore det här givetvis en skandal men inget tyder på att de behandlat sd annorlunda än när andra ledamöter hoppat av sitt parti medan de varit riksdagsledamöter. Sd har gott om pengar. Kanske de tror de vinner på det här, men min bedömning är att de förlorar. Hade ett annat parti betett sig så här hade nog sd-bloggare tagit det som bevis för snikenhet, nu drabbar samma kritik dem själva.

Mugabe kallar homovänlig brittisk policy för "satanisk".

2011-11-28T21:41:00.006+01:00

Zimbabwes diktator Robert Mugabe (bilden) kallar Storbritanniens biståndspolicy för "satanisk" eftersom den krav på respekt för HBT-personers rättigheter som en del av policyn.

Det började egentligen redan i mitten av oktober då Andrew Mitchell, biståndsminister i den brittiska borgerliga regeringen, förklarade att kraven skulle bli tuffare mot de länder som inte respekterar mänskliga rättigheter. Från Pinknews.

“It is not about taking money away from countries but finding other mechanisms to help them. We take a very clear line. In a number of countries in Africa that discrimination against homosexuality has concerned us.

Protester från homofober - men också från HBT-föreningar.

Som väntat blev det protester från några av de värsta homofoberna. Bl.a. Ghanas president och en minister i Zambia och en medarbetare till presidenten i Uganda. Men också kritik från en del HBT-föreningar.

Mac-Darling Cobbinah, the executive and national director of the Centre for Popular Education and Human Rights Ghana, said the move would only bring “pain and anguish” to the struggling country.

He added that the plans could backfire and lead to gay people being blamed for aid cuts.

Speaking to Paul Canning of LGBT Asylum News, Mr Cobbinah said: “We from Ghana LGBTi community think this is not enough. Cutting down aid will not bring anything other than pain and anguish to the already polarised society or country and LGBTi people will be used as scapegoats for under development in our countries.

Mugabe ökänd för sin homofientlighet.

I förra veckan förtydligade dock den brittiske biståndsministern att det inte främst handlar om att dra in bistånd till länder utan att omdirigera det från regeringar till föreningar för mänskliga rättigheter. Regeringen fick beröm av bl.a. Peter Tatchell, själv politiskt till vänster och som ofta, med rätta, kritiserat konservativa Tory, ett av regeringspartierna.

Peter Tatchell said: “The commitment of the UK government to global human rights, including LGBTI rights, is welcome and commendable. I am pleased to hear that no cuts in aid are planned.

Robert Mugabe, president i Zimbabwe och ökänd för sin homofientlighet, lämnade i onsdags den ilsknaste kommentaren hittills i debatten.

Mugabe told a crowd in the central African state yesterday: “It becomes worse and satanic when you get a prime minister like Cameron saying countries that want British aid should accept homosexuality.

“To come with that diabolic suggestion to our people is a stupid offer.”

Det är bara en sak som är "satanisk" när det gäller HBT i Zimbabwe och och det är Mugabes egen homofobi och förföljelse av oskyldiga. I Kamerun blev tre män dömda till fem års fängelse i början av november efter att en polis konstaterat att de hade sex med varann i en bil. Alice Nkom och Jonathan Cooper är två HBT-engagerade som i en intervju berättar om den svåra situationen för HBT-personer i diverse länder i Afrika. De informerar också om nya föreningen Human Dignity Trust, som jobbar för avkriminalisering av homorelationer i alla länder.

Uppdatering 1.

Flera tidningar har artiklar om planerna i Nigeria att införa än mer homofientliga och absurda lagar.

Bekymmersfri.

2011-11-25T22:09:00.007+01:00

bland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

Det var en ovanligt molnfri dag i New York. Varmt trots det var september. Ni vet en sådan dag när man kanske känner sig lycklig. Fint väder. Planer. Inte ett moln på himlen. Ovanligt. En molnfri himmel är för många ett tecken på bekymmersfrihet. För visst har vi alla bekymmer. Men ibland vill vi glömma dem. En dag när det nästan inte är ett moln på himlen.

Någon timme senare trasades många New Yorkbors verklighet sönder och samman. Två centrala byggnader i staden blev attackerade av ett terroristattentat. Till en del människors förvåning höll tornen till en början. Men till sist föll de ihop. Och med det föll nog också många människors illusioner i USA. Många människor, i den stad som kanske är det främsta liberala fästet mot dåvarande konservative homofientlige presidenten George W Bush. Ska man vara krass fick främst människor som var emot Bush politik betala priset för attacken som i synnerhet var riktad mot honom Men egentligen bekymrade sig inte de som var ansvariga för attentaten om det var konservativa eller liberaler som dog där.

Ännu 2011 får människor i New York ångest när det är fint väder.

Det är något symboliskt med den molnfria himlen och terrorattentatet. Ännu 2011 är det folk i New York som får ångest när himlen är molnfri. Det kan tyckas som en paradox men är det egentligen inte. De islamistiska terroristerna sökte givetvis en dag där det var enklast att attackera New York och det var när det var molnfritt. Flera av dem var amatörer som piloter. Men symboliken avslöjar också något om oss som människor.

Visst vill vi väl ha garantier. Jag minns själv när jag 2003 äntligen kände att jag fått ett genombrott. Jag hade fått många nya politiska uppdrag, tjänade mer pengar än de flesta. Kanske det här tas bort från mig, hur ska jag förhindra det? Samma fråga ställer givetvis föräldrar som är oroliga för att deras barn ska dö i en olycka. Eller vem som helst som oroas för något.

Sanningen är att det finns inga garantier. Ditt barn, dina föräldrar, dina syskon, dina vänner, dina husdjur kan dö imorgon. Ibland önskar vi väl alla att vi kunde förhindra smärta och sorg hos andra. Men det är inte möjligt.

Både gott och ont existerar inom människor.

Robert Paraza förlorade sin son i terrorattentatet 11 september 2001. Bilden till den här bloggposten är från ceremonin i New York över de döda 10 år senare. De senaste åren har jag ofta haft koppling till Svenska kyrkan (även om jag inte identifierar mig som kristen) i mina fredagskrönikor och det ska jag ha här igen (det var ett tag sedan). Därför att jag tycker det är fascinerande att en del kristna berättade att djävulen var en del av Brevik-attentatet i Norge. Nu tror jag inte på en bokstavlig Gud och Djävul. Men få av oss kan konstatera att det inte existerar både gott och ont inom alla människor.

Pridefestivaler tycks, för en del utomstående vara en paradox. På eftermiddagen demonstrerar man i en stad mot hatbrott, mord och diskriminering. På kvällen festar man vilt. Men jag tycker inte det egentligen är en paradox. Jag tror inte på någon djävul (någon med horn i pannan) men däremot att människor kan vara både goda och onda. Kanske det vore tråkigt om alla vore goda alltid. Men vi kan enas om att mord, förföljelse och hatbrott är fel oavsett vem det drabbar.

När HBT-personer dansar, ler, festar, har sex, blir förälskade etc. Trots att man tidigare på dagen demonstrerat emot hatbrott och diskriminering, kan en del bli förvånade. Men egentligen är det här HBT-rörelsens framgångskoncept.

När bögar, lesbiska, bisexuella och transpersoner dansar och har kul, trots hatbrott och diskriminering, då har "djävulen-ondskan" redan förlorat första ronden.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Carl Bildt (m) måste fördöma ryska politiker.

2011-11-24T17:43:00.012+01:00

Flera tidningar har idag artiklar om ett absurt förslag i S:t Petersburg (näst största staden i Ryssland) om att förbjuda offentlig information om HBT. Från Dagens Nyheter.

Det är "offentligt agerande, ledande till propaganda för sodomi, lesbianism, bisexualitet, transsexualitet bland minderåriga" som ska bötesbeläggas i mångmiljonstaden, enligt ett förslag som lagts av lokala företrädare för maktpartiet Enade Ryssland.

Frågan skulle ha tagits upp till en andra behandling i onsdags, men sköts då upp i en vecka för ytterligare diskussion om bland annat böternas storlek.

Protesterna från människorättsaktivister har varit stora. Den oklara ordalydelsen bäddar för att kunna döma i princip vilket agerande eller uttalande som helst.

– En så luddig formulering kommer att leda till godtycklighet, säger Oleg Orlov från människorättsgruppen Memorial till nyhetsbyrån Ria.

Internationella organisationer och politiker har reagerat.

– Tolv EU- och Europarådsländer har begärt ett möte med dem som tagit initiativ till det här för att diskutera och framföra vår oro. Vi anser att det strider mot Europarådets rekommendationer vad gäller hbt-personers rätt till saklig information och icke-diskriminering, säger Jan Nyberg, Sveriges generalkonsul i S:t Petersburg.

Det ryska överhusets talman Valentina Matvijenko — tidigare guvernör i just S:t Petersburg — har samtidigt uttalat sig positivt om att genomdriva de lokala reglerna även på nationell nivå.

– Om det inte finns något i förslaget som står i konflikt med gällande lagstiftning så är det fullt möjligt att överföra det här till federal nivå. Gränser bör sättas upp för allt som skadar barn, sade Matvijenko till Ria för en vecka sedan.

Liknande lokala regler har tidigare drivits igenom i bland annat Rjazan och Archangelsk. Aktivister jämför med Sovjettiden — och till och med Nazityskland.

– Alla totalitära regimer har börjat med att förfölja bögar. Jag uppmanar allmänheten att fördöma det här förslaget som ett steg mot ett totalitärt samhälle, säger människorättsaktivisten Aleksandr Vinnikov till engelskspråkiga The St Petersburg Times

Ryssland skulle bli som Vitryssland när det gäller (avsaknad av) HBT-rättigheter.

Skulle det här absurda förslaget genomföras inte bara i S:t Petersburg utan i hela Ryssland hamnar landet ungefär i samma situation som diktaturen Vitryssland när det gäller HBT-personers rättigheter (eller avsaknaden av dem). Där finns inte någon motsvarande lag i Vitryssland men å andra sidan kontrollerar den homofientliga regimen media.

En del ryska HBT-aktivister har beklagat att omvärlden varit så tyst. Jämför vilka reaktioner det annars brukar bli mot förslag om allvarligt kränkta mänskliga rättigheter. Bl.a. Litauen pressades dessbättre ordentligt när parlamentet försökte genomföra ett liknande förslag. Sedan gjorde dock parlamentet en helomvänding och drog tillbaka det. Visst kan man hänvisa till att Litauen är medlem i EU och det naturligt blir mer debatt i unionen. Men det är nog inte hela förklaringen. Det finns ibland en tendens att tiga om brott mot mänskliga rättigheter i Ryssland Det är enklare att ge sig på mindre länder.

Brittiska regeringen fördömer det HBT-fientliga förslaget.

Den borgerliga brittiska regeringen har dock offentligt fördömt lagförslaget. Från Pinknews.

The UK’s Foreign Office has described plans by lawmakers in St Petersburg to implement a law against “gay propaganda” as “wrong” and “mistaken”.

Jag har idag besökt den svenska borgerliga regeringens hemsida men hittar ingen som helst kommentar om det ryska homofientliga förslaget. Inte heller har det förts någon debatt eller lämnats någon fråga eller interpellation (flera frågor) enligt riksdagens hemsida. Regeringen och främst utrikesminister moderaten Carl Bildt (bilden) måste nu tydligt och offentligt fördöma förslaget i S:t Petersburg. HBT-rättigheter är mänskliga rättigheter.

Jag har skrivit på en namninsamling mot det HBT-fientliga förslaget och jag rekommenderar er bloggbesökare att göra detsamma. Namninsamlingen hittar ni här.

Uppdatering 1.

Mats Lindberg, professor i statsvetenskap på Örebro universitet, har i Dagens Nyheter en debattartikel om Sverigedemokraterna. Att det är bristfälliga kunskaper bland en studenter har det varit notiser om. Men att okunskapen även nått folk som är professorer i statsvetenskap hade varit komiskt om det inte varit så tragiskt.

Förslaget har skrivits av SD:s förre ordförande, Mikael Karlsson, som i sitt förord hänvisar till partiledaren Jimmie Åkesson.

För det första heter han som skrivit utkastet till programförslaget Mattias Karlsson. För det andra har han aldrig varit ordförande i partiet. Det borde tillhöra sådant som politiskt intresserade ska känna till - i alla fall om man är professor i statsvetenskap. Den förre ordföranden i sd heter Mikael Jansson. Tyvärr gör sådana här fadäser att hans berättigade kritik mot det främlingsfientliga sd kanske inte betraktas som seriös. Hur hade reaktionen blivit om någon på DN Debatt förklarat att Per Schlingmann tidigare varit ordförande för Moderaterna?

När det gäller övriga innehållet i debattartikeln är dock det mesta sant om än att Mats Lindberg är ovanligt polemisk för att vara statsvetare. Jag har tidigare kommenterat sd:s landsdagar i helgen här och här.

När det gäller HBT-rättigheter inom utrikespolitiken (som aktualiseras med det absurda förslaget i S:t Petersburg) kan man göra en snabb lista över några reformer och vad riksdagspartierna tycker om dem.

1. Sverige ska jobba i EU för att alla medlemsländer ska bli skyldiga att förbjuda diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden. (är en del av ett förslag till direktiv från EU-kommissionen men som dock inte blivit antaget ännu)

Ja: S, m, mp, fp, c, v, kd
Möjligen: Sd
Nej:

2. Sverige ska jobba i EU för att alla medlemsländer ska bli skyldiga att förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.

Ja: S, m, mp, fp, c, v, kd
Möjligen: Sd
Nej:

3. Sverige ska jobba i EU för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att erkänna samkönade äktenskap eller partnerskap om ett gift homopar från något annat EU-land flyttar dit.

Ja: S, m, mp, fp, c, v, kd
Möjligen: Sd
Nej:

4. Sverige ska i FN jobba för en HBT-konvention.

Ja: S, m, mp, fp, c, v, kd
Möjligen: Sd
Nej:

Det är enkelt att konstatera att sju av åtta riksdagspartier (även kd som ofta är HBT-negativa inom inrikespolitiken) har ett tydligt HBT-engagemang i utrikespolitiken. Något som sd saknar. Det betyder inte att sd skulle tycka det är bra att HBT-personer blir förföljda. Snarare att de sällan bryr sig. Och så är deras attityd ofta till mänskliga rättigheter för de som inte är etniska svenskar.

Uppdatering 2.

Flera tidningar avslöjar de senaste siffrorna från Synovate om partisympatier bland svenska folket. Hade resultatet blivit verklighet skulle Alliansen få egen majoritet i riksdagen. Socialdemokraterna får 25,1 %, den sämsta siffran någonsin från Synovate. De två HBT-negativa riksdagspartierna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, får tillsammans 9,6 % jämfört med 11,3 % i riksdagsvalet 2010.

Uppdatering 3.

Jag konstaterar att DN nu rättat de pinsamma (för skribenten) felen i debattartikeln av Mats Lindberg.

Fler artiklar om sd och dess landsdagar.

Avskaffa (delvis) lagen om hets mot folkgrupp.

2011-11-22T23:25:00.008+01:00

Följer ni som jag nyheter på Expos hemsida ibland? En tidning och hemsida som har som uppgift att bevaka Sverigedemokraterna och andra främlingsfientliga partier, rasism, homofobi och annan högextremism. Då kan ni konstatera att det närmast är en följetong av artiklar om anmälningar, åtal och domar för brottet lagen om hets mot folkgrupp.

Jag klandrar i och för sig inte Expo för det. För det har en relevans och koppling till högerextremism att göra en sådan rapportering. Men ibland tror jag att Expomedarbetare och andra i Sverige nått ett stadium där man okritiskt tar för givet att vi måste ha en lag mot hets mot folkgrupp och att folk som framför omdömeslösa och intoleranta åsikter (utan att hota någon individ eller grupp) bör kunna få åtalas för det. Det är definitivt inte givet. Visserligen har de flesta demokratiska länder någon typ av lag mot hets mot folkgrupp. Vanligen förbjuder den typen av lagar hets mot etniska och religiösa minoriteter.

Norge var 1981 det första landet i världen att förbjuda hets p.g.a. sexuell läggning. Sedan har flera länder följt efter, Sverige 2003. Idag är det i alla länder i Västeuropa, förutom Schweiz, Österrike och Italien, förbjudet att hetsa mot bögar och lesbiska. Och ska vi ha den typen av lagar ska de givetvis även skydda HBT-personer. Men vi i HBT-rörelsen bör vara kritiska mot den här typen av lagar.

Nd-politiker anmäld för hets.

Expo rapporterar följande om en politiker från Nationaldemokraterna.

Det var i mars som Karlstrand anmäldes till JK efter att han beskrivit homosexualitet som ett handikapp. Karlstrand skrev att homosexualitet "förmodligen är ett av de värsta handikappen, värre än att förlora en arm eller ett öga…"

Påståendena ledde till att Karlstrand JK anmäldes. Men eftersom uttalandena är publicerade på Nationaldemokraternas webbsida så faller de inte under Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, som är den lag som JK utgår ifrån. Av den anledningen så tar inte JK ställning till om Karlstrand begått något brott.

Det är givetvis korkat, idiotiskt och obegåvat att kalla homosexualitet för ett handikapp. Men nu är ofta politiker från det rasistiska homofientliga Nationaldemokraterna korkade, idiotiska och obegåvade. Utan att vara elak är det en viss typ av människor som dras till ett sådant parti.

USA har inte någon hetslag.

Men vad det handlar om är ifall det ska vara ett brott att framföra idiotiska kommentarer. USA har ingen lag om hets mot folkgrupp. Vilket visar att det är möjligt att prioritera yttrandefriheten. Det är inte någon naturlag att ett en demokrati måste åtala folk för att de sprider rasistiska eller homofoba kommentarer. Det väljer vi själva.

Nu vill jag förtydliga att jag inte är för att avskaffa hetslagen helt. Jag menar att det bör vara förbjudet att sprida hotande kommentarer som "homosexuella, transvestiter, judar och svarta förtjänar att dö". Skulle vi avskaffa hetslagen vore sådana uttalanden tillåtna (vilket de är i USA). Men kommentarer som är "icke-hotande" bör vanligen inte leda till åtal. Det är flera skäl till det.

1. Att förbjuda intoleranta kommentarer är inte förenligt med yttrandefriheten som är en grundbult i en demokrati.

I många länder försöker makthavare förbjuda "förtal av staten, nationen etc" eller vissa typer av partier (ofta högerextremister, ibland vänsterextremister) eller gayparader. Det handlar om att man vill förbjuda opinionsyttringar som de som har makten tycker är "oetiska". Och lagen om hets mot folkgrupp bygger på samma argumentation. Utan jämförelser i övrigt. De flesta idag tycker att rasistiska och homofoba kommentarer är olämpliga och bör undvikas offentligt. Med all rätt. Men därifrån till att förbjuda och åtala de som inte följer det borde steget vara långt.

2. Att förbjuda intoleranta kommentarer riskerar att leda till att opinionsbildningen mot rasism och homofobi minskar.

När rasister och homofober låter bli att framföra sin intolerans betyder det inte att de byter åsikter. Det är samma mekanism som förekommer i diktaturer. Att folk är rädda att framföra vad de tycker (av rädsla för att bli åtalade) är inte ett tecken på att de gillar de regler som staten ställer upp för den offentliga debatten. Återigen inga jämförelser i övrigt mellan hetslagar och diktaturer. Någon homodebattör framförde för flera år sedan "jag vill veta vilka som är mina fiender". Och där finns det en poäng. När vi tror att staten ska motarbeta extremism genom åtal och domar är det en risk att vi medborgare inte känner samma ansvar att genom opinionsbildning motverka intoleransen. Men intolerans motarbetas långsiktigt bara genom argument och debatt. Inte genom anmälningar och åtal.

3. Att förbjuda intoleranta kommentarer riskerar att öka stödet för extrema partier och grupper.

Inget argument är så populärt bland högerextrema grupper som att de är förföljda av "etablissemanget". Det är ett av de viktigaste orsakerna till att den typen av partier blivit populära i en del länder i Europa. Varför bjuda dem på den martyrstatusen?

Visst är metoden att debattera ibland komplicerad. Den kräver uthållighet och även att både politiker och "vanliga" medborgare känner ansvar att motverka intolerans. Men vad är alternativet? Ett samhälle där vi tiger och polisanmäler? Hur demokratiskt är det?

Uppdatering 1.

Håll rent åt extremhögern.

På tal om högerextremister var det någon som skickade en "kommentar" med en länk till en namninsamling mot omskärelse av pojkar. Först publicerade jag den men jag brukar också kolla själva innehållet för säkerhets skull. Redan när jag konstaterade att Fria tider (högerextrem site) var med i uppropet blev det en varningssignal. Och när jag läste resten av meddelandet blev det tydligt att det främst handlade om att stigmatisera muslimer. Hade de inte varit så dumma att de haft med Fria tider i uppropsmeddelandet hade jag nog inte i hastigheten läst varje del av meddelandet noggrant. Men efter det här ska jag kolla ordentligt innan jag publicerar kommentarer med länkar. Det handlar om renhållning mot högerxtremister. Om att vi som seriöst jobbar för barns (och djurs) rättigheter inte ska låta halvnazister få legitimitet av vårt arbete. Att de i sak håller med mig bryr jag mig inte det minsta om. För mig handlar värderingar inte om att i varje detalj tycka tvärtemot högerextremister. De som gör det låter sig styras av den typen av grupper - om än omvänt.

Facebookgrupp startad mot avvisningar till Syrien.

I den allt sämre situationen i Syrien har en Facebookgrupp startar som jobbar emot avvisningar av asylsökande till Syrien. Migrationsverket har kommenterat att det inte är aktuellt med ett sådant stopp. Flera bloggare bl.a. Nima Dervish och Liberaldemokraterna har dock startat en kampanj.

Min kommentar är följande. Vore jag populistisk ( i relation till en del bloggare) hade jag reservationslöst hållt med. Att stoppa avvisningar till ett visst land bör dock användas restriktivt. Annars devalverar man åtgärden. Jag är själv kritisk emot att Sverige skickar tillbaka asylsökande HBT-flyktingar till Iran och Irak. Ett generellt stopp för avvisningar till Syrien är dock en annan sak. Det bör göras individuella bedömningar.

Trots det, och det är orsaken till att jag tipsar om kampanjen, är att Syrien närmar sig en situation där betydande försiktighet bör gälla när Migrationsverket avvisar människor dit. I någon mening är det nog ofta värre för de som flytt Syrien än de från Irak. Människor generellt flyr undan Irak för kaoset där utan att vara personligt förföljda (sedan är det vissa grupper HBT-personer, kristna etc som är individuellt förföljda) medan det nog ofta är politiskt engagerade som flyr Syrien. När t.o.m. turkiska besökare i landet blir attackerade av militären (eftersom Turkiet kritiserat regimen) avslöjas att Syrien har en regim som inte har några skrupler. Det bör Migrationsverket ta hänsyn till när de avgör asylärenden.

Uppdatering 2.

Danmarks mitten-vänsterregering har idag meddelat att Danske folkekirke från våren-sommaren 2012 ska börja förrätta partnerskap för samkönade par. Ett steg åt rätt håll men sedan är det dags att Danmark, precis som redan Sverige, Norge och många andra länder redan gjort, inför en könsneutral äktenskapslag.

Fackförbundet Handels har beslutat driva ärendet om ett klädföretag, som vill att deras kvinnliga anställda ska ha skylt med sin behåstorlek, till Arbetsdomstolen. Absurt att ett företag ens kommer på idén. Kräver de att manliga anställda ska ha en skylt med vilken kalsongstorlek de har? Företaget försöker nu ursäkta sig med att det är "frivilligt" för de anställda att ha skylten. Alla som varit på en arbetsplats vet att om en arbetsgivare föreslår något så blir det aldrig helt frivilligt, du kan tacka nej men då kommer du också reagera "påverkar det här min situation på jobbet".

Mats Odell (kd) är för homoäktenskap?

2011-11-22T18:47:00.009+01:00

Jag fick ett tips här på bloggen tidigare idag om att Mats Odell, som kandiderar som ny ordförande för Kristdemokraterna, framfört oväntat positiva formuleringar om rättigheter för samkönade par. Det i en intervju i Sveriges Radio i lördags.

Att Odell försöka undvika att framstå som någon representant för "kristen höger" är tydligt. Därför hade jag väntat mig diplomatiska formuleringar på den här typen av frågor. Men att han svarar så positivt är närmast sensationellt. Hade jag läst det här i en tidningsartikel hade jag först velat kolla själva radiointervjun för att konstatera om han är rätt citerad. Odell svarar "absolut" på journalistens fråga om homosexuella par "ska få fortsätta ingå äktenskap i kyrkan och stadshuset". Utan något som helst resonemang om "egentligen tycker jag att äktenskapet är för en man och kvinna men när nu lagen är införd vill jag inte avskaffa den". Och notera att Odell argumenterar för att kd "hade en annan uppfattning" om homoadoptioner, inte att partiet har det.

Var tidigare fixerad mot homoäktenskap.

Man kan givetvis kritiskt granska om Odells "omvändelse" verkligen är genuin. Det är givetvis svårt att bedöma. Han var lika fixerad som Göran Hägglund 2009 i sin kritik mot förslaget till en könsneutral äktenskapslag och har aldrig tidigare framfört något positivt om samkönade familjer. Men det vore fel att bortförklara hans kommentarer med konflikträdsla. Att han nu försöker anpassa sig till varje sak som är "politiskt korrekt" för att ha större chanser att bli vald till ordförande för kd. I samma SR-intervju framför nämligen Odell flera saker som verkligen inte är "PK". Som att han tycker att vårdpersonal ska få vägra utföra aborter med argumentet att han värnar deras samvetsfrihet. Eller att han tydligare vill engagera sig för att avskaffa nuvarande två "pappamånader".

Mail till kd-politiker.

Jag har idag skickat följande mail till alla ledamöter i Kristdemokraternas partistyrelse och riksdagsgrupp och en del HBT-engagerade i partiet.

Jag har idag fått veta att Mats Odell, som utmanar Göran Hägglund som ordförande för Kristdemokraterna, i en intervju i Sveriges Radio förtydligat att han är för att behålla nuvarande könsneutrala äktenskapslag och inte vill försämra samkönade pars möjlighet att adoptera. Ca 14 minuter in i intervjun.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=4804087

"Journalisten: Ska homosexuella få fortsätta att ingå äktenskap i kyrkan och stadshuset?
Mats Odell: Absolut.
Journalisten: Ska homosexuella par fortsatt ha rätt att adoptera?
Mats Odell: Ja, jag tror att det är orimligt att nu riva upp en lagstiftning som är genomförd. Vi hade en annan uppfattning, men vi ändrar inte på detta".

När Mats Odell, som tidigare verkligen inte varit känd för att vara HBT-vänlig, har de här attityderna kanske också Göran Hägglund och partiet som helhet kan bli för samma sak. Notera att Odell inte ens kritiserar nuvarande äktenskapslag i sitt svar och framför att kd "hade en annan uppfattning".

För övrigt framför även Sverigedemokraternas partistyrelse i sitt nya förslag till nytt principprogram formuleringar som kan tolkas som att sd nu är för den könsneutrala äktenskapslagen. Ska bli intressant att följa vilket av partierna, kd eller sd, som först blir officiellt för att homopar ska ha rätt ingå borgerliga äktenskap (givetvis ska inte ordet äktenskap tas bort från lagboken för att något parti inte tycker att homopar är värda att ingå borgerliga äktenskap).

Jag vill förtydliga att jag inte blandar mig vem som bör bli ordförande för Kristdemokraterna efter ert riksting i januari. Hittills har jag bedömt att Odell vore ett sämre alternativ när det gäller HBT-politiken än Hägglund även om jag också konstaterat att det främst handlar om nyanser. Men efter lördagens intervju med Odell är det tydligt att det inte är givet att Hägglund är bättre (mindre dålig) inom HBT-politiken än Odell. Nu är det upp till bevis för Göran Hägglund och de som stödjer honom att tydliggöra att de också är för nuvarande könsneutrala äktenskapslag och är emot att försämra homopars möjligheter att adoptera. Annars blir resonemanget om Hägglund som det "progressiva" och "sociala" alternativet något hycklande.

Uppdatering 1.

Statsministern kritiserar sd.

Det började med en artikel i Sydsvenska Dagbladet där statsminister Fredrik Reinfeldt (m) kritiserade Sverigedemokraternas främlingsfientlighet men också försökte bunta ihop Socialdemokraterna och sd. Håkan Juholt (s) kontrade med att bunta ihop m, Kristdemokraterna och sd. Och så håller det tyvärr på ofta i svensk politik. Trots att nästan alla vet att varken Reinfeldt eller Juholt är i närheten av sd:s främlingsfientlighet. Det är också en typiskt svensk debatt. Även i andra länder i Västeuropa förekommer det givetvis att man försöker använda "guilt by association" när det gäller främlingsfientliga partier men definitivt inte så ofta som i Sverige. Och ironiskt nog kan det gynna sd. Det är väl perfekt för dem att få veta att de tydligen har mycket gemensamt med de två största riksdagspartierna. Snacka om att ge dem legitimitet som "vanligt" parti. Jimmie Åkesson, ordförande för sd kritiserar idag Reinfeldt.

Jag håller verkligen inte med Fredrik Reinfeldt om allt - i relation till nationalism och sd. Hans kommentar om att "bara barbariet är svenskt" tycker jag är dumt, fel i sak och att bjuda sd på fler sympatisörer. Även hans kommentar om att sd-politiker får skylla sig själv om de blir attackerade även om han också fördömde själva våldet.

Men visst är det coolt att Sverige har en statsminister som är oförsonligt kritisk mot "nationalistiska" och främlingsfientliga partier. I ett Europa där många, ofta högerpartier, flirtar med den typen av partier.

Homofientlig motion till sd:s kongress.

2011-11-20T17:53:00.011+01:00

Sverigedemokraterna har presenterat handlingarna inför sina landsdagar (kongress) 25-27 november, alltså nästa helg. I oktober kommenterade jag här på bloggen det första utkastet till nytt principprogram för sd. När partistyrelsen i början av november behandlade förslaget behöll man de delar som handlar om HBT, kön och familj. Partistyrelsen vill dock lägga till en ny mening (som jag kursiverat) när det gäller adoptioner.

I de fall ett barn har förlorat båda sina biologiska föräldrar bör barnet ha rätt till både en man och en kvinna som en ersättning för den far och den mor man har förlorat. Detta är orsaken till att vi motsätter oss statligt sanktionerad adoption för såväl ensamstående, som samkönade par och polyamorösa grupper. Undantaget från ovanstående princip är fall som gäller nära släktingar eller personer som barnet redan odlat en nära relation till.

Homofientlig motion om sd i Svenska kyrkan.

Jag reagerade själv när jag kollade första utkastet. Sd har i flera år varit för närståendeadoptioner för samkönade par och det vill nu partistyrelsen ska vara med i det nya principprogrammet. Ett 60-tal motioner har lämnats från sd-medlemmar till landsdagarna. Av dem är det bara en som har koppling till HBT. Förnyelse av Fädernas kyrka av Roland Gustafson och Arnold Boström.

.... I en situation där Svenska Kyrkan alltmer fjärmar sig från den svensk-kyrkliga lutherska tron och töms på innehåll och substans, där kyrkans ekonomi långsamt undermineras och Bibeln och bekännelseskrifterna inte är rättesnöret längre, utan folkvalda fattar läromässiga beslut i direkt strid mot Bibeln, exemplifierat av det ödesdigra beslutet i äktenskapsfrågan hösten 2009, blir det extra viktig uppgift att Fädernas Kyrka om möjligt bidrar till en omsvängning och ominriktning, i det kritiska bottenläge och i den utförslöpa som Svenska Kyrkan befinner sig i.

Motionären yrkar på att Fädernas Kyrka kraftsamlar och via sina ombud på olika nivåer blir en mycket vassare intressegrupp för att värna inte bara kyrkans kulturer utan ännu viktigare dess Trosinnehåll. Utan den kristna lutherska tron kommer så småningom bara tomma kyrkor finnas kvar, och Islam med sina moskeer, tar över kampen om själarna....

Sd prioriterar att kritisera muslimer.

Sverigedemokraterna har fram till 2010 använt den här typen av homofientlig retorik inom Svenska kyrkan. I somras beslutade dock partiet att acceptera samkönade vigslar inom samfundet även om sd ännu är principiellt emot dem. Det är också tydligt att de idag inte prioriterar att jobba emot homorelationer, däremot har de ännu en islamofob argumentering. Mitt tips är att det här är orsakat av en viss populism, sd bedömer att de tjänar mer på att kritisera muslimer än homopar.

Partistyrelsen kommenterar inte i sitt svar de delar av motionen som är homofientliga.

Fädernas Kyrka (FK) är Sverigedemokraternas kyrkliga förbund. FK är dock en egen organisation med eget organisationsnummer.

Men att FK har en viktig roll att fylla är något partisekretariatet instämmer i.

Med anledning av ovanstående föreslås Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.

Partistyrelsens förslag till Landsdagarna
Partistyrelsen instämmer i partisekretariatets yttrande.

Landsdagarna föreslås besluta
att anse motionen vara besvarad.

Inget om HBT i skolpolitiskt förslag.

Partistyrelsen har lämnat fyra "inriktningsförslag", om kriminal- skol- energi- och arbetsmarknadspolitiken. Det är inte med något om HBT-politik där, varken positivt eller negativt. Sd har i sina budgetförslag i riksdagen argumenterat för att skolan ska fokusera på att lära elever "kärnfamiljens betydelse". I inriktningsförslaget från partistyrelsen om skolpolitiken handlar det dock främst om traditionella höger-vänsterdebatter som att sd vill att det ska bli svårare att starta friskolor.

Uppdatering 1.

Politiker bör erkänna att mångkultur även orsakar en del konflikter.

Annie Lööf, ordförande i Centerpartiet, och Per Ankarsjö, ordförande i partiets idéprogramgrupp, har idag en debattartikel i Svenska Dagbladet. Mycket av innehållet är liberalt och bra, det är tydligt att den borgerliga regeringen är mindre visionär och mer förvaltande idag än förra mandatperioden.

Varje dag går omkring 600 000 utrikes födda personer till jobbet i Sverige. De jobbar, betalar skatt och berikar oss. Ändå ser vi oftast problem med invandring. Det strukturella utanförskap många invandrare hamnat i måste brytas. Centerpartiet ska visa på möjligheter där andra ser hinder. För Sverige behöver bli ett land dit ännu fler vill flytta för att arbeta och bidra.

Jag och Centerpartiet har delvis samma analys. Men om problemet med Sverigedemokraterna är deras främlingsfientlighet hamnar c (och kd, mp och v) ofta i en situation där de låtsas som att invandring och mångkultur nästan aldrig orsakar några problem eller konflikter. Fakta är att nästan alla andra kulturer är mer heteronormativa och patriarkala än den svenska. Det betyder inte att alla invandrare har de attityderna, som bekant varierar ju dessutom värderingarna mellan olika länder. Men att homofobin, sexismen och antisemitismen är ett värre problem i en del invandrartäta förorter blir bara löjligt av Centerpartiet att försöka förneka. Problemen löser vi inte genom att stänga några gränser, Jag är för den flyktinguppgörelse som träffats mellan Alliansen och Miljöpartiet och positiv till arbetskraftsinvandring.

Däremot genom att erkänna problemen och vara tydlig mot kulturrelativism. Ibland framför politiker från c och andra partier "det räcker att invandrare följer lagarna, de får ha vilka värderingar de vill". Men varför kritiserar då c främlingsfientlighet och rasism? De flesta rasister följer svenska lagar. Kanske därför att värderingar har betydelse. Homofientlighet är oacceptabelt oavsett om du har blont eller svart hår. Punkt. Slut.

Johanna Koljonen resonerar klokt i Dagens Nyheter om sexuella relationer och både män och kvinnor kan vara förövare och offer. Koljonen startade Twitterdebatten "Prata om det", om sexuella övergrepp.

Uppdatering 2.

Flera tidningar berättar idag om en ny opinionsmätning från Skop. Hade resultatet blivit verklighet skulle Alliansen få egen majoritet i riksdagen, trots att Kristdemokraterna skulle hamna utanför. De två HBT-negativa partierna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, får tillsammans 8,6 % jämfört med 11,3 i riksdagsvalet 2010.

Gamla eller nya moderater? Känslor eller lagförslag?

2011-11-20T15:13:00.005+01:00

Svenska Dagbladet avslöjar att Alliansen är oense om Sverige i lag ska förbjuda bristande otillgänglighet för funktionshindrade och betrakta det som diskriminering. Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna är för (och även oppositionspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är positiva) medan Moderaterna tvekar. Det sistnämnda partiet hänvisar till kostnaden för förslaget.

–Att öka tillgängligheten för en stor grupp av funktionshindrade är lätt att känslomässigt hålla med om men det är förknippat med stora resursbehov. Problemet är att man alltid måste ha kontroll över vad man egentligen lovar. Om man säger sig vilja göra en samhällsförändring ska det definieras vad vi behöver för resurser att åstadkomma det, säger Fredrik Reinfeldt.

Den borgerliga regeringen har haft flera år på sig att beräkna kostnaderna för reformen.

Reinfeldts (bilden) argumentation är besynnerlig. För det första har EU-kommissionen för flera år sedan presenterat ett förslag till direktiv mot diskriminering, där bristande tillgänglighet för funktionshindrade ska bli förbjudet i alla medlemsländer. Den svenska borgerliga regeringen har gett sitt stöd till förslaget medan främst den tyska borgerliga regeringen stoppat att det blivit verklighet. För det andra har regeringen haft flera år på sig att beräkna kostnaderna för reformen. Har den inte gjort det har statsminister Reinfeldt ett betydande ansvar för den försummelsen. För det tredje handlar politik om prioriteringar. En del länder bl.a. Norge har genomfört reformen. DHR-bloggen (DHR är en förening för funktionshindrade)har helt rätt i sin kommentar.

Kom inte och prata om känslor!

Vi vill inte ha din medömkan bäste Reinfeldt, vi vill ha våra rättigheter, vi vill slippa diskrimineras!

M och sd tvekar även om förslag när det gäller aktiva åtgärder.

I oktober mailade jag Moderaterna om de äntligen är beredda att bli för att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen. Idag är det en sådant skyldighet för arbetsgivare när det gäller kön, etnicitet och religion. För utbildningsansvariga även sexuell läggning och funktionshinder. Men det är inget krav i någon del av lagen att förebygga diskriminering p.g.a könsidentitet och ålder. Karin Juhlin, handläggare för Moderaterna, mailade 28 oktober. Dock utan att avslöja om m är för att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla typer diskriminering i lagen. Det är oacceptabelt.

Och återigen kan vi konstatera att det är ett brett stöd för reformen i riksdagen. Tre borgerliga partier, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna är för precis som oppositionspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Moderaterna och Sverigedemokraterna tvekar. Partierna har alltså samma attityd till båda reformerna, aktiva åtgärder och bristande tillgänglighet, som syftar till att skärpa lagarna mot diskriminering.

Fredrik Reinfeldt och Moderaterna bör konstatera att det inte räcker med att "ha känslor" för folk som är diskriminerande. Det kanske dög för "gamla" Moderaterna. Men ska partiet på allvar blir trovärdigt som Nya Moderaterna som seriöst jobbar emot diskriminering måste de sluta tveka och precis som sina regeringskolleger blir för skärpta lagar.

Sex frågor till Mats Odell (kd) .

2011-11-19T17:26:00.009+01:00

Vanligen brukar jag inte blogga på lördagar. Det är en dag som jag ägnar åt annat. Men det här är inte vilken lördag som helst. Mats Odell, som kandiderar som ordförande för kd, har en debattartikel i Svenska Dagbladet. Och kommenterar där bl.a. HBT-personers situation. Om jag ska vara ärlig är jag mycket skeptisk emot Odell. Min bedömning är att han skulle föra kd till en mer konservativ och HBT-negativ politik. Men givetvis ska man ge vederbörande en chans.

Kristdemokratin respekterar de många människornas behov av en livsåskådning och tar avstånd från intolerans, antingen den riktar sig mot invandrare, religionsutövare, HBT-personer eller andra. Vi håller isär religion och politik, men vi försvarar religionsfriheten.

Att religiösa samfund ska få ha vilken teologi de vill är vi helt ense om Mats Odell. Staten ska inte tvinga samfund att viga samkönade, svarta, funktionshindrade, grönhåriga etc. par. Men religionsfrihetsargument får aldrig användas för att staten ska diskriminera en grupp av människor. Därför vill jag fråga Mats Odell (eller någon av de som kampanjar för honom som ordförande för kd) vad Odell tycker om följande.

1. Tycker du Mats Odell att samkönade par ska ha samma möjlighet att bli prövade som adoptivföräldrar som olikkönade par? Alltså den lag som gäller i Sverige sedan 2003.

2. Tycker du Mats Odell att lesbiska par ska ha samma möjlighet att få bli inseminerade vid kliniker som olikkönade par? Alltså den lag som gäller i Sverige sedan 2005.

Amerikanska psykologförbundet publicerade redan 2004 en sammanställning av forskningen.

The picture that emerges from research is one of general engagement in social life with peers, parents, family members, and friends. Fears about children of lesbian or gay parents being sexually abused by adults, ostracized by peers, or isolated in single-sex lesbian or gay communities have received no scientific support. Overall, results of research suggest that the development, adjustment, and well-being of children with lesbian and gay parents do not differ markedly from that of children with heterosexual parents.

Hänvisning till forskningsrapporter.

These include concerns that lesbians and gay men are mentally ill, that lesbians are less maternal than heterosexual women, and that lesbians' and gay men's relationships with their sexual partners leave little time for their relationships with their children. In general, research has failed to provide a basis for any of these concerns (Patterson, 2000, 2004a; Perrin, 2002; Tasker, 1999; Tasker & Golombok, 1997). First, homosexuality is not a psychological disorder (Conger, 1975). Although exposure to prejudice and discrimination based on sexual orientation may cause acute distress (Mays & Cochran, 2001; Meyer, 2003), there is no reliable evidence that homosexual orientation per se impairs psychological functioning. Second, beliefs that lesbian and gay adults are not fit parents have no empirical foundation (Patterson, 2000, 2004a; Perrin, 2002). Lesbian and heterosexual women have not been found to differ markedly in their approaches to child rearing (Patterson, 2000; Tasker, 1999). Members of gay and lesbian couples with children have been found to divide the work involved in childcare evenly, and to be satisfied with their relationships with their partners (Patterson, 2000, 2004a). The results of some studies suggest that lesbian mothers' and gay fathers' parenting skills may be superior to those of matched heterosexual parents. There is no scientific basis for concluding that lesbian mothers or gay fathers are unfit parents on the basis of their sexual orientation (Armesto, 2002; Patterson, 2000; Tasker & Golombok, 1997). On the contrary, results of research suggest that lesbian and gay parents are as likely as heterosexual parents to provide supportive and healthy environments for their children.

Tysk utredning lämnades 2009 - av en kristdemokratisk-socialdemokratisk regering.

En tysk utredning föreslog 23 juli 2009 att samkönade par bör få samma möjligheter till adoptioner som olikkönade par. Ansvariga för utredningen som startade 2006 är "Instituts für Familienforschung an der Universität Bamberg" alltså institutet för familjeforskning vid Bamberguniversitetet. Det är nog en av de mest omfattande granskningarna i Europa om hur barn i homofamiljer har det.

Det tyska justitiedepartementet lämnade då information om utredningen. Man har intervjuat ca 700 barn via enkäter och personligen träffat ca 100 barn. Resultaten är entydiga. Barn i samkönade familjer mår lika bra och har samma emotionella och sociala utveckling som andra barn. "Die Lebenssituation von Kindern in gleichgeschlechtlichen Lebenspartnerschaften" (levnadssítutionen för barn i samkönade partnerskap). Från den rapporten (sid 306)

Insgesamt unterscheiden sich Kinder und Jugendliche aus gleichgeschlechtlichen Lebenspartnerschaftenin ihrer Entwicklung nur wenig – und wenn, dann eher in positiver Weise– von Kindern und Jugendlichen, die in anderen Familienformen aufwachsen.

På svenska blir det ungefär att barn och ungdomar i samkönade familjer inte i någon negativ aspekt avviker från andra barn i sin utveckling, tvärtom när det är någon avvikelse så är den positiv. Det intressanta för Kristdemokraternas del är att Tyskland hade en kristdemokratisk-socialdemokratisk regering som var ansvarig för publiceringen av rapporten.

3. Är du Mats Odell för att avskaffa kravet att någon som är transsexuell och vill byta juridiskt kön måste vara steriliserad. Alltså i praktiken tvångssterilisering.

4. Är du Mats Odell för att tillåta transsexuella individer att före "operationen" spara könsceller (sperma respektive äggceller) för att efteråt kunna bli biologiska föräldrar.

Kanske du Mats invänder att transsexuella generellt fungerar sämre som föräldrar (när det gäller manlig respektive kvinnlig förebild). Vilka forskningsrapporter hänvisar du då till?

Man kan givetvis ha olika åsikter om reglerna för adoptioner och insemination. Men trots att det nu är tillåtet för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker är lagarna olika när det gäller föräldraskapspresumtion. Om kvinnan är gift med en man så blir han automatiskt juridisk förälder vid en insemination. Det är den s.k. faderskapspresumtionen. Om kvinnan däremot är gift med en annan kvinna blir hon inte automatiskt juridisk förälder. Då blir det i en del situationer istället en domstol som avgör det juridiska föräldraskapet.

Problemet med det här blev aktuellt för några år sedan när en domstol nekade ett lesbiskt par i Norrköping att de båda skulle få bli juridiska föräldrar till barnet som en av kvinnorna fått efter att ha blivit inseminerad i Danmark. Domstolen resonerade som att kvinnorna kringgått den svenska möjligheten till insemination vid en klinik i Sverige. Ett något absurt resonemang eftersom det faktiskt är tillåtet att åka till Danmark och bli inseminerad och om ett heteropar gjort det och varit gifta hade det inte varit några problem.

Det är alltså viktiga principiella motiv till att likställa reglerna så att det blir en föräldraskapspresumtion även för lesbiska par. Att om en kvinna blir inseminerad och hon har ingått äktenskap så ska hennes kvinnliga partner automatiskt bli juridisk förälder. Det förbättrar tryggheten för barnet som då snabbt får två juridiska föräldrar.

5. Är du Mats Odell för att likställa reglerna för lesbiska och olikkönade par när det gäller föräldraskapspresumtion?

Sedan 2009 har Sverige en könsneutral äktenskapslag. Beslutet togs med bred majoritet i riksdagen. Bland riksdagspartierna var alla för förutom kd. Sedan flera år är det en debatt om äktenskapslagen ska vara civilrättslig. Det är givetvis en legitim debatt. Men samtidigt vill jag framför följande fråga till dig Mats Odell.

6. Är du för att nuvarande äktenskapslag är könsneutral d.v.s. att ordet äktenskap ska vara kvar i lagen och inte tas bort därför att du och andra kd-politiker inte tycker att homopar är värda att ingå borgerliga äktenskap?

Jag försvarar givetvis åsiktsfriheten Mats Odell. Är du för en HBT-fientlig politik har du rätt till det precis som Sverigedemokraterna har rätt att vara ett främlingsfientligt parti. Men ni får också räkna med att bli kritiserade. Mitt tips är att du inte vände dig till HBT-personer när du nämnde HBT-personers rättigheter i din debattartikel. Utan att det var ett spel från din sida för att inte framstå som en "högerkristen extremist". Men kanske jag har fel. Nu har jag skickat bollen till dig. Du kan avslöja vad du tycker om de här sex reformerna och dina motiv. Om du inte svarar (eller om du är emot de sex reformerna för lika rättigheter) avslöjar det att det bara vara ett spel från din sida Mats Odell. Men så ynklig är du nog inte. Eller?

Uppdatering 1.

Kd är ännu emot följande HBT-reformer.

1. En könsneutral äktenskapslag, alltså en gemensam äktenskapslag för samkönade par och olikkönade par.

2. Internationella homoadoptioner.

3. Inseminationer för lesbiska kvinnor vid kliniker.

4. Föräldrapresumtionslagen, eller lagen om faderskap för gifta män idag, ska gälla lika för olikkönade och samkönade par.

5. Avskaffa kravet att en person måste vara steriliserad för att få juridiskt byta kön.

6. Transsexuella ska få spara könsceller för att efter "operationen" kunna bli biologiskt föräldrar.

Kd tvekar ännu om följande HBT-reformer.

1. Förbud i regeringsformen mot diskriminering av transpersoner.

2. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.

Moderaterna tvekar om fyra HBT-reformer och Socialdemokraterna tvekar om en HBT-reform. Men det är bara Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna bland riksdagspartierna som är tydligt emot en del HBT-reformer (nya och gamla).

HBT-kultur. Allt eller inget - Rickard Engfors.

2011-11-18T21:38:00.008+01:00

För de som följer med vad som händer när det gäller melodifestivalen, dragshower etc. behöver kanske Rickard Engfors ingen presentation. Men om Christer Lindarw varit den mest kända inom draggenren i Sverige de senaste decennierna kommer väl Rickard Engfors på en hedrande andraplats. Och han har varit ansvarig för många produktioner inom den svenska delen av melodifestivalen de senaste åren. Bl.a. Carola Häggqvist, Måns Zelmerlöw, Anne-Lie Rydé, Anna Book, Pernilla Wahlgren, Lustans lakejer, Linda Bengtzing m.fl.

Men att Rickard Engfors jobbat med kändisar betyder inte att han är en bra författare. Hur är egentligen hans bok? Det är inte enkelt att bedöma den litterära kvalitén. Det kan kanske låta skrytsamt men om ni bloggbesökare gillar mina "fredagskrönikor" kommer ni nog också gilla Engfors bok. För mycket av den handlar om hur vi är som människor. Och Rickard kan alla retoriska knep som också jag kan. Som att vända sig till publiken med "kanske vi ska bete oss annorlunda" istället för "kanske ska du (eller de) beter sig annorlunda. När jag framför det här vill jag förtydliga att det inte handlar om att "manipulera" folk utan att det är den bästa metoden att nå sin publik. Att vi alla har både förtjänster och fel. Och bör reflektera.

Engfors inge litterär mästare.

Visst är Engfors bok tydligt arrangerad för att bli intressant. Precis som i en James Bond-film börjar han med en dramatisk inledning. Och sedan startar historien från hans barndom och framåt. Är då Engfors en litterär mästare? Nej, givetvis inte. Hans språk är vardagligt, ibland banalt. Men sällan ointressant.

Han avslöjar tydligt sina psykiska problem. För det förtjänar han en eloge. Och det är kanske i de delarna han är som bäst. Jag har själv aldrig haft panikångest som Rickard. Men vi har väl alla haft problem. Ibland kommer jag på mig själv med att konstatera "just så är det" när han berättar om sina problem för att försöka hitta vem han är. I andra delar är hans berättelser främmande för mig. Men trots det fascinerande.

Det är också intressant att följa "spelet bakom kulisserna" när Rickard Engfors börjat som dragshowartist. När han börjat samarbeta med Christer Lindarw i After Dark. Den del av boken som möjligen kan bli tråkig ibland är i mitten när han fokuserar på sitt samarbete med diverse schlagerartister. Inte för att jag ogillar festivalen, tvärtom har jag följt den i decennier. Men ibland blir det för mycket internt resonerande. Men generellt är boken att rekommendera.

Engfors väjer inte för svåra problem.

Rickard Engfors ifrågasätter inte bara heterosamhället. Utan även att många HBT-personer känner att de måste sexualisera sig när det är Pridefestivaler. Eller att en del bögar (och andra) är sexmissbrukare. Eller har drogproblem och skyller det på att "man ska vara social när man festar".

Engfors väjer inte för svåra problem. Just därför är kanske hans bok viktig. Trots att den inte är ett litterärt mästerverk.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Är Västernorrlands och Västerbottens landsting HBT-fientliga?

2011-11-17T15:19:00.010+01:00

Blodcentralen i Sundsvall planerar att vägra varje man som haft sex med någon annan man att bli blodgivare. Även efter 1 januari 2012 då Socialstyrelsen kräver att alla landsting och regioner följer den nya policyn. Det avslöjar idag Dagens Nyhete r. Tyvärr är det också två sakfel i artikeln.

Blodcentralen i Sundsvall kommer att trotsa Socialstyrelsens beslut i måndags som ökar möjligheten för homosexuella män att få lämna blod.

– Läkemedelsverket accepterar inte att blod från homosexuella män används vid läkemedelstillverkning, och eftersom vi inte kan garantera att det inte blir felsorterat ser jag inte hur vi ska klara det, säger Ulf Jansson, chef för sjukvårdens länslaboratorium i Västernorrland, till Dagbladet i Sundsvall.

Reglerna ändrades 2010 så att även män som har sex med män (MSM) kan ge blod om de levt i ett parförhållande i minst ett år eller om det gått ett år sedan de har haft den senaste sexuella kontakten.

Socialstyrelsens förslag en försiktig kompromiss.

Dagens Nyheter har slarvat med faktakollen. Enligt den nya blodgivningspolicyn får män som inte haft sex med någon annan man senaste året lämna blod. Däremot har inga bögar rätt att ge blod därför att man mer än ett år varit ihop med någon annan man. Tvärtom så kommer i praktiken alla i den gruppen att bli utestängda (man får väl gissa att de flesta i en relation har haft sex med varann någon gång senaste året) från att bli blodgivare även med den nya policyn. Man kan tycka vad man vill om det men Socialstyrelsens förslag är en försiktig kompromiss. Men trots det obstruerar alltså både Läkemedelsverket och en del sjukvårdsansvariga vilket är absurt.

Läkemedelsverket accepterar inte att blod från MSM används som råvara vid läkemedelstillverkning, och blodcentralerna har hittills fått dispens från den nya regeländringen fram till årsskiftet. Nu menar Socialstyrelsens avdelningschef att blodcentralerna haft god tid på sig att ta fram en handlingsplan för hur blodet ska skiljas.

– I stället har de riktat kritik mot den nya bestämmelsen, säger Anders Printz.

Men på länssjukhuset i Sundsvall kommer man inte att godkänna homosexuella män som blodgivare.

– Vi har inte möjlighet att säkert kunna särbehandla blodkomponenter från MSM från andra givare, säger Ulf Jansson, och pekar på att det är fler grupper i samhället som inte får ge blod.

– Några exempel är personer som är födda i Sydamerika, Afrika eller Asien, samt personer som inte förstår eller talar svenska, säger han.

Flera EU-länder tillåter redan män som har sex med män att ge blod.

Argumentet från Läkemedelsverket att EU inte tillåter män som har sex med män (MSM) som blodgivare är förmodligen inte sant. Om inte annat så kan man tolka EU-policyn olika. Fakta är att Spanien och Italien sedan flera år tillåter män som har sex med män att bli blodgivare och sedan 7 november i år även Storbritannien (som infört samma policy som Sverige när det gäller MSM). I Spanien och Italien är det läkare som avgör utifrån den generella policyn om någon som tillhör gruppen MSM får lämna blod eller inte.

Sanslöst nog framför Ulf Jansson, chef för sjukvårdens länslaboratorium i Västernorrland, en direkt lögn i intervjun med Dagens Nyheter. Om inte tidningen helt felciterat honom efter att han (medvetet eller omedvetet) varit otydlig. Han får det till att invandrare från Sydamerika, Afrika och Asien precis som MSM är avstängda resten av livet. Fakta är följande när man besöker Västernorrlands landstings hemsida Geblod.nu

Har du varit ute och rest eller bott utomlands?

Besökt tropiska områden fria från malaria
Vänta 4 veckor.

Besökt malariaområde
Vänta 6 månader.

Besökt malariaområde och även varit bosatt dina första 5 år i malariaområde
Vänta 3 år efter utresa innan du blir blodgivare.

Varit bosatt mer än 5 år i följd där Chagas sjukdom finns (i Syd- och Mellanamerika, inklusive Mexiko)
Får inte ge blod.

Det är alltså invandrare som är födda i Latinamerika och lämnat området efter 5 års ålder som också är avstängda på livstid med nuvarande policy. Men inte de som är från Afrika och Asien och bor i Sverige.

Västernorrlands och Västerbottens landsting har absurda avgiftsregler för inseminationer.

Nu är det inte bara när det blodgivning som Västernorrland verkar ha problem att respektera homosexuella och bisexuella. I somras lämnade RFSL en rapport som avslöjade att tre landsting ännu diskriminerar lesbiska par när det gäller inseminationer vid kliniker. Östergötlands läns landsting ägnar sig åt "mindre" diskriminering medan Västernorrlands och Västerbottens landsting har en absurd policy där olikkönade par bara betalar vanlig patientavgift vid inseminationer vid kliniker medan lesbiska par måste betala ca 12 000 :- (sic!) för samma vårdtjänst. Det är givetvis absurt.

Inte nog med det här. När remissinstanser skulle förklara vad de tyckte om Socialstyrelsens förslag (juni 2010) till ny frihetlig lag för juridiska könsbyten var nästan alla positiva. Av 70 remissinstanser var det dock 1 som var negativ, Västerbottens landsting, till att avskaffa medborgarskapskravet för att få "byta kön". Trots att den delen av nuvarande lag egentligen är oförenlig med EU:s regler för sjukvård. Västerbottens landsting var också ensamma att argumentera för att sterilitetskravet ska vara kvar, alltså tvångssteriliseringar av transsexuella.

Landstingspolitikerna har attitydproblem.

Inget tyder på att människor i Västernorrland och Västerbotten skulle vara mer negativa till HBT-personer än befolkningen generellt i Sverige. Men tydligt är att landstingspolitikerna där har attitydproblem. Det betyder givetvis inte att de flesta av dem är homofoba eller transfoba (även om det är politisk enighet i de båda landstingen om de diskriminerande reglerna) men däremot saknar de en känsla för att ingen ska diskrimineras p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet.

Nu måste de båda landstingen skärpa sig. När HBT-engagerade kontaktar dem igen om att avskaffa sina absurda attityder och regler när det gäller blodgivning, inseminationer och transsexuella måste deras kommentar bli "Jomenvisst".

Uppdatering 1.

Dagen berättar om en ny avhandling av prästen Eva Lejdhamre. Hon konstaterar att Svenska kyrkans psalmbok är diskriminerande mot kvinnor,

Några av punkterna som Lejdhamre tar upp är att män oftare nämns i texterna, att kvinnors sexualitet framställs som föredömlig i den mån den inte levs ut och klandervärd i den mån den levs ut samt att när psalmtexterna talar om "syndare" avses alla människor medan de gånger texterna talar om "synderskor" avses kvinnor med underförstådd lösaktig sexualmoral.

- Eftersom samhällets, inklusive Svenska kyrkans, precisering av jämställdhet kan sammanfattas med att samma villkor ska råda för kvinna och man kan jag konstatera att psalmtexternas könsförståelse rimmar illa med vad man menar med jämställdhet i såväl sekulärt som i kyrkligt sammanhang, säger Agneta Lejdhamre i en kommentar.

Att de tre abrahamitiska religionerna (kristendom, judendom och islam) är tydligt patriarkala är ingen nyhet. Och få blir väl förvånade att även Svenska kyrkans psalmbok är det även om materialet är betydligt nyare än Bibeln. Givetvis har inte heller religiösa samfund någon skyldighet att följa generella värderingar i samhället, vill de vara inskränkta och-eller tokiga i övrigt får de vara det om än att de får acceptera kritik. Men avhandlingen kan trots det vara viktig eftersom Svenska kyrkan har en tydlig jämställdhetspolicy. Det betyder inte att jag rekommenderar SvK att byta ut en massa psalmer men att resonera om budskapet i dem.

Reinfeldt, Juholt, Hägglund och Åkesson i samma säng.

2011-11-16T14:28:00.010+01:00

På söndag, 20 november, är det Transgender Day of Remembrance. Från Wikipedia.

Transgender Day of Remembrance (TDoR) is a day to memorialize those who have been killed as a result of transphobia, or the hatred or fear of transgender and gender non-conforming people, and acts to bring attention to the continued violence endured by the transgender community.

The Transgender Day of Remembrance was founded in 1998 by Gwendolyn Ann Smith, a transgender graphic designer, columnist, and activist, to memorialize the murder of Rita Hester in Allston, Massachusetts.

Since its inception, TDoR has been held annually on November 20th, and has slowly evolved from the web-based project started by Smith into an international day of action. In 2010, TDoR was observed in over 185 cities throughout more than 20 countries.

I Stockholm och Borås arrangerar RFSL tillsammans med flera andra föreningar evenemang 20 november.

Fyra partier tvekar ännu om diskrimineringsförbud i regeringsformen för transpersoner.

Fredrik Reinfeldt, Håkan Juholt, Göran Hägglund och Jimmie Åkesson har något gemensamt. Rubriken till den här bloggposten kan ge associationer till att de fyra männen har gruppsex i någon säng. Men jag har inga bevis för att det skulle vara sant (kanske till någons besvikelse men andras lättnad). Inte heller handlar det om att SVT placerat dem vid samma bord och att det blivit bråk om det.

Nej, de fyra är ledare för partier som ännu tvekar om att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet.

Sedan 1 januari 2009 har Sverige en lag, som gäller inom arbetsmarknaden etc, som förbjuder diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion, ålder och könsidentitet. Regeringsformen (kapitel 1 och-eller kapitel 2) har motsvarande förbud mot alla de sju typerna av diskriminering i den "vanliga" lagen. Förutom könsidentitet. Det är oacceptabelt i en situation där transpersoner ännu ofta har det svårt. Och där Sverige ännu har en könstillhörighetslag som medför tvångsskilsmässor och tvångssteriliseringar för transsexuella som juridiskt vill byta kön.

Fyra riksdagspartier och sju ungdomsförbund för.

Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet är redan för reformen precis som Ssu, Grön ungdom, Luf, Cuf, Ung vänster och Kdu. Muf är egentligen emot att "grupper" ska vara omnämnda i lagar mot diskriminering men så länge vi har det systemet vill de att även "könsidentitet" ska vara med.

Vill du kontakta politiker från Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna för att få partierna att bli för reformen kan du ringa eller maila ledamöter i konstitutionsutskottet som i riksdagen är ansvarigt för den här typen av reformer.

Ett argument som du kan möta är att sju riksdagspartier de senaste åren enats om vissa förändringar av grundlagen (som började gälla 1 januari 2011) och att det vore "ett svek" om något parti sedan vill göra fler förändringar. För det första kan man konstatera att mp, fp, c och v är för att transpersoner ska få diskrimineringsskydd i regeringsformen. Det tycker de fyra partierna även efter att riksdagen nu röstat ja till förändringar av grundlagen.

För det andra är det ingen som förväntar sig att det blir en ny utredning om det här de närmaste åren. Det handlar om ett principbeslut om s, m, sd och kd säger ja till att transpersoner ska få skydd av diskrimineringsförbud i regeringsformen. Och att transpersoner ännu har sämre juridiskt skydd än flera andra grupper visar att evenemang som Transgender Day of Remembrance är motiverade.

Uppdatering 1.

En rättelse.

Från en bloggpost 20 oktober.

Av de två nya polska parlamentsledamöterna är transpersonen Anna Grodzka med i liberala RP och homosexuelle Robert Biedron i socialdemokratiska SLN.

Robert Biedron gick före valet i år i Polen med i det nya liberala partiet RP. Båda de nya parlamentsledamöter som är öppet HBT är alltså med i det partiet.

Dansande homopar problem för främlingsfientlig politiker.

Flera tidningar berättar att en parlamentsledamot i Finland har vissa problem med dansande homopar.

Sannfinländske riksdagsledamoten Pentti Oinonen vill inte dansa på president Tarja Halonens stundande festmottagning.

Det har inbjudits för få "vanliga medborgare" och krigsveteraner, anser han. Det värsta är dock att det kan finnas homosexuella på festen.

– Homosexuella dansare kränker mig personligen. En krigsveteran har redan kontaktat mig och undrat hur det är möjligt att homosexuella dansar på slottet. Jag tycker nog också att det är lite konstigt, säger Oinonen till tidningen Iltalehti.

HBT-föreningen Regnbågsankan skickade inför parlamentsvalet i Finland i april en enkät till politiker. En av frågorna i enkäten var följande.

Tycker du det är lämpligt att två män eller två kvinnor dansar pardans på Presidentens bal i direktsänd tv?

Nästan alla, även de från HBT-negativa Sannfinländarna och HBT-fientliga Kristdemokraterna, tyckte enligt enkäten att det var alright med homosexuella som dansade på balen. En kristdemokrat var dock negativ .

Nej, det tycker jag inte.

Nu är det avslöjat att också en homofientlig politiker från främlingsfientliga Sannfinnländarna av någon orsak känner sig attackerad av homopar som dansar. Man får ju hoppas för hans hälsas skull att ingen man som är bög och krigsveteran bjuder upp honom. Kanske det blir vad man kallar blandade känslor.

Omskurna män har sämre sex. Förbjud omskärelse av män.

2011-11-15T12:55:00.008+01:00

Svenska Dagbladet avslöjar att omskurna män ofta har sexuella problem. Jag är helt emot omskärelse av både pojkar och flickor. Även om resultatet ofta, men inte alltid (även s.k. prickning av klitoris på flickor är förbjuden i Sverige trots att det är ett mildare kroppsligt ingrepp än borttagande av förhuden på pojkar) är värre för flickor handlar det om en princip, att värna barn mot medicinskt onödiga ingrepp (vilket omskärelse oftast är).

När motioner om att förbjuda omskärelse lämnades in till Folkpartiets landsmöte (kongress) i oktober yrkade partistyrelsen på avslag med cirkelargumentet "det är viktigt för bl.a. judars och muslimers identitet". Att judar och muslimer som inte är omskurna skulle känna sig "utanför". Men om omskärelse blev förbjuden då blir ju normen att ingen man ska vara omskuren. Om judar och muslimer i Sverige slutar omskära pojkar blir det snabbt en situation där ingen behöver känna sig "utanför" i någon situation. För övrigt är det även många kristna och ateister (i bl.a. USA) som är omskurna, den här typen av övergrepp på barn är inte kopplad till en viss religion.

Aldrig argument ta bort friska kroppsdelar.

Ibland används argumentet att omskärelse skulle hindra spridning av könssjukdomar. Fakta är dock att resultaten av den typen av studier är varierade. Och även om omskärelse skulle vara positiv är det aldrig något argument för att ta bort friska kroppsdelar på barn. Eller om någon studie visar att borttagande av de yttre blygdläpparna på flickor minskar risken för hiv ska vi då generellt börja skära bort flickors yttre blygdläppar?

Från artikeln i Svenska Dagbladet.

Omskurna män löper betydligt större risk att ha svårigheter att nå orgasm, samtidigt som deras partner riskerar mer vaginal smärta och en ökad risk att inte bli tillfredsställda.

Det visar en enkätundersökning bland drygt 5 000 sexuellt aktiva danska kvinnor och män.

Forskarna tror att orsaken kan ha att göra med det tunna lager av hårt skinn som män utan förhud utvecklar på ollonet.

Undersökningen är publicerad i International Journal of Epidemiology.

Myt om mäns problem med utlösning.

Studien avslöjar en myt om mäns sexualitet. Att alla eller nästan alla män skulle ha problem med för snabb utlösning. Myten orsakas av att män förväntas alltid vara kåta och har man sex måste ju problemet vara att inte spruta redan inom några minuter. Men ofta har män problem med att få utlösning och orgasm. Och att göra det svårare att få utlösning, som borttagande av förhuden ofta betyder, gör de männens problem ännu värre.

Rubriken till den här bloggposten är givetvis något ironisk. För ofta används den typen av argument för omskärelse. Att det skulle ge bättre sex, minska risken för könssjukdomar etc. Men vad debatten handlar om är egentligen barns rätt till kroppslig integritet. Tycker man att det är rätt att omskära pojkar vilka argument har man då kvar för att inte aga barn (pojkar och flickor) om aga är en del av någons religion (som Maranata). Eller om det startas en ny religion som kräver att öronsnibbarna ska tas bort på barn, varför ska vi då förbjuda det? Därför att religionen är ny? Det var ju verkligen ett bra argument.(ironi).

Sd och v emot omskärelse av pojkar.

I riksdagen är det tyvärr bara två partier som driver kravet att förbjuda omskärelse av pojkar, Sverigedemokraterna (vill förbjuda det direkt) och Vänsterpartiet (vill förbjuda det på sikt) . Att sd är engagerade gör givetvis att det blir billiga argument med antydningar om att kravet skulle vara främlingsfientligt. Visst är sd ett främlingsfientligt HBT-negativt parti men att förbjuda omskärelse av pojkar handlar om samma sak som förbud mot omskärelse av flickor. Att värna barns kroppsliga integritet. Precis som för övrigt att vara för att avskaffa sterilitetskravet i könstillhörighetslagen.

Jag brukar inte berömma Vänsterpartiet men här delar jag deras analys. Att förbjuda det direkt skulle kunna vara kontraproduktivt, fler skulle kunna bli omskurna av olämpliga människor. Men på sikt måste pojkar erkännas samma rätt till kroppslig integritet som flickor. Att ingen frisk kroppsdel ska tas bort. Ett givet krav egentligen.

Om killarna på bilden är omskurna eller inte har jag inte säkra bevis på. Däremot är väl sannolikheten att de är det betydande eftersom de är engagerade i sporten "Turkish wrestlers". Givetvis ska de få låta sig bli omskurna - om de vill det som vuxna.

Uppdatering 1.

Av EU:s 27 länder har 25 borgerlig majoritet i parlamentet (även Danmark, Radikale venstre som är i regeringen där är borgerligt). Bara två, Spanien och Grekland har ännu vänstermajoritet. Och på måndag blir nog det senare landet ensamt kvar. Högerpartiet PP väntas vinna egen majoritet i parlamentet i valet på söndag i Spanien. Det skulle kunna vara en vanlig höger-vänster-debatt. HBT-personer har skiftande politiska värderingar givetvis, precis som heterosexuella cis-personer. (cis-person är detsamma som icke-transperson).

Men i Spanien kan ett regeringsskifte få dramatiska effekter. Socialdemokratiska PSOE har i flera år varit regeringsparti och infört bl.a. en könsneutral äktenskapslag och en av Europas mest frihetliga lagar för juridiska könsbyten. Stöd har de fått från vänstersocialistiska IU och CiU (högerparti som bara kandiderar i delstaten Katalonien där gaymetropolen Barcelona är den främsta staden). PP är dock ännu emot en könsneutral äktenskapslag och homoadoptioner och har hotat med att avskaffa reformerna om de vinner valet. Något som gjort att en liten stad i Spanien erbjudit samkönade par som snabbt vill gifta sig före söndag att göra det där.

Sverigedemokraterna ska ha landsdagar (kongress) 25-27 november, något som SvD har en artikel om idag. Jag har tidigare här på bloggen kommenterat förslaget till nytt principprogram för sd. Om ombuden antar programförslaget får sd några homovänliga formuleringar i sitt principprogram men också att de vill diskriminera samkönade par när det gäller adoptioner och inseminationer. Och att partiet är närmast fixerat vid att vara för traditionella könsroller.

Uppdatering 2.

11 debattörer har en artikel i Dagens Nyheter där de argumenterar för förbud mot omskärelse av pojkar precis som det redan är förbjudet att omskära flickor. Argumentation är excellent och debattartikeln rekommenderas. Något förvånande men positivt är att Bengt Westerberg, f.d. fp-ordförande och socialminister, är en av skribenterna. Extra intressant eftersom han har fått den borgerliga regeringens ansvar att utreda förekomsten av främlingsfientlighet, antisemitism och islamofobi i Sverige.

Rosa = pojkfärg. Blått = flickfärg. Eller tvärtom?

2011-11-14T13:54:00.008+01:00

Sydsvenska Dagbladet har idag en intressant artikel om diverse färgers koppling till kön.

I juni 1918 gav den amerikanska handelstidningen Earnshaw’s Infants Department sina läsare med självklarhet följande råd: ”Den allmänna regeln är rosa för pojkar och blått för flickor. Anledningen är att rosa är en tydligare och starkare färg, som lämpar sig bättre för pojkar, medan blått är mera känslig och prydlig, och är sötare på flickor.”

– Det finns tecken på att synen för hundra år sen var den motsatta jämfört med i dag. Men troligen var det nog så att färgerna inte hade någon särskilt stark könsmässig laddning alls, de var varken det ena eller det andra, säger Fanny Ambjörnsson.

Traditionellt kläddes små barn istället i vitt, oavsett kön. Detta kom att förändras under 1900-talets första halva. Till att börja med blev blåa färger successivt mer och mer förknippade med pojkar och manlighet. En teori är att detta har sin förklaring i soldaternas blå uniformer under första världskriget.

På 1950-talet dök den moderna konsumtionsindustrin upp, med reklam och tydliga budskap. För marknadsförarna var en tydlig könsuppdelning ett sätt att nå ut. ”Think Pink!” blev en kommersiell slogan för att få amerikanska kvinnor att leva ut sin kvinnlighet.

– Man kan tydligt se att det är från 1950-talet som rosa blir en entydig flickfärg. Det är inte äldre än så, även om vi i dag kanske tycker det är helt naturligt att rosa är en färg som småflickor ska hänge sig åt, säger Fanny Ambjörnsson.

Konservativa värderingar ofta från 1800-talet eller 1950-talet.

Det är fascinerande det här med debatter om kön, könsidentitet, sexualitet, familj etc. Ofta är det vi idag betraktar som traditionella värderingar från 1800-talet eller 1950-talet. Och som av en slump är det många äldre konservativa som var unga på 1950-talet. När de hävdar att "det har alltid varit så" betyder det egentligen att det alltid varit så sedan de var unga. Artikeln i Sydsvenskan resonerar även om homosexuella män och färgen rosa.

För mannens del har rosa starkt förknippats med gayvärlden. I Hitlers koncentrationsläger tvingades homosexuella fångar bära en rosa triangel på kläderna. Bakgrunden till varför färgen blev just rosa är oklar, på den tiden hade rosa ännu inte fått den feminina koppling den har i dag. Faktum är att Wehrmachts pansardivisioner stred under en rosa fana.

Under den sexuella frigörelsens tid på 1970-talet plockade den tidiga gaypriderörelsen upp den rosa triangeln, vände på den och började använda den som sin symbol.

– En man som klär sig i rosa måste alltid förhålla sig till att det finns en gaykoppling. Men det som är spännande i sammanhanget är att det finns subkulturer av män där man kan klä sig i rosa skjorta utan att framstå som varken småflicksbarnslig eller gay, säger Fanny Ambjörnsson.

Hit sorteras Stockholms brats, de unga män som med bakåtslickat hår och välfyllda plånböcker gjorde entré på Stureplan i början på 2000-talet. För dem var den rosa skjortan en given accessoar. Plagget har rent av kommit att bli själva symbolen för en flärdfull och ibland provocerande livsstil fylld av fin champagne och dyra båtar.

Men också i den mer seriösa affärsvärlden är den rosa skjortan fullt gångbar, något som Fanny Ambjörnsson delvis tror kan förklaras historiskt.

– Jag tänker att det kan finnas en koppling till överklassens gamla privilegium att klä sig färgglatt och extravagant, medan medelklassens män som hade arbeten att sköta klädde sig rätlinjigt och enfärgat. Det kan vara en förklaring till varför annars väldigt seriösa maktmän har på sig en färg som i många andra sammanhang associeras med småflickor.

Samtidigt tycker sig Fanny Ambjörnsson kunna se att attityden till rosa på senare tid förändrats i en annan grupp, unga heterosexuella storstadsmän som ser sig som jämställda, utan rädsla att uppfattas som gay. Denna grupp, populärt kallad metrosexuella, verkar inte bry sig om den rosa färgens associationer, för dem är rosa en modedetalj bland andra.

– Man kan se en möjlig förändring, det är kanske inte lika laddat att klä sig i rosa för vuxna. Samtidigt verkar laddningen bli allt starkare barnvärlden. Jag vågar inte svara på vad som kommer att hända i framtiden.

Tydligare uppdelning av barnkläder - trots ett mer jämställt samhälle.

Uppdelningen i pojk- och flickkläder har blivit tydligare de senaste decennierna. Trots att samhället generellt blivit mer jämställt. Det är kanske ett bevis om något för att utvecklingen inte entydigt går från mer konservativa till jämställda ideal. Varken förr eller nu. Och att kampen för att få klä sig fritt i relation till kön utan att bli stigmatiserad inte är vunnen en gång för alla utan måste erövras igen och igen.

En sak är tydlig. Färgen rött (där rosa ibland har betraktats som en variant) har traditionellt varit en färg som stått för makt och synlighet. Ni kan väl se bilden framför er av en kung i röd dräkt. Det är ingen slump. Det var bara de mäktigaste männen som använde den röda färgen och framhävde sig själva.

Fanny Ambjörnssons bok Rosa - den farliga färgen kommer ut i slutet av november.