fredag 11 december 2015

Därför har jag svängt inom svensk flyktingpolitik och vill den ska vara stram.



Jag har i flera år argumenterat för en rättssäker och hyfsat generös flyktingpolitik. Eftersom jag är HBTQ-aktivist har jag fokuserat på de som är förföljda p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet. När Alliansen och Miljöpartiet 2011 träffade sin migrationspolitiska uppgörelse (om en mer generös flyktingpolitik) stödde jag den. För mig som liberal är rörlighet över gränserna principiellt något positivt. Min vision är fri invandring, att människor ska kunna röra sig lika fritt mellan länder som mellan svenska kommuner idag. Men det är just ett långsiktigt mål.

Vi lever inte i Utopia. Vi kan sträva åt ett visst håll men någonstans måste det finnas en kontakt med verkligheten om man ska vara en seriös debattör.

Utanförskapet ökade när Sverige hade borgerlig regering.

Sverige har i decennier haft den mest generösa flyktingpolitiken i Europa. Många - även jag ibland - har kommenterat att det inte är invandringen i sig utan den bristande integrationen som är problemet. Jag trodde på det för 10 år sedan. Det gör jag inte idag. När Sverige hade en borgerlig regering 2006-2014 lades politiken delvis om i rätt riktning, bort från ensidigt "offer-perspektiv". Men utanförskapet ökade. Efter 8 år var det fler områden som hade utanförskap enligt de kriterier Folkpartiet lanserade inför valet 2006. Och fp hade det främsta politiska ansvaret för just integrationspolitiken inom förra borgerliga regeringen. Det misslyckandet hamnar givetvis på samtliga borgerliga partier.

Nu fortsätter vissa mantrat "det är integrationen som är problemet, inte invandringen i sig". Fascinerande är att de förnekar enkla fakta. Att integrera färre nya i en befolkning är lättare än att integrera många i ett område. Det har de allra flesta EU-länders regeringar fattat. Det betyder inte de alltid haft rätt. Det finns ett drag av egoism - och främlingsfientlighet ibland - hos vissa regeringar i EU. Men Sverige har verkligen inte varit ett föredöme. I synnerhet inte nuvarande s-mp-regeringen med stöd av v inom den ekonomiska politiken. När nu regeringen föreslår panik-åtgärder är det för att de tidigare inte gjort vad ansvarsfulla styrande borde gjort. Ersätta PK-floskler med konkreta åtgärder.

S-mp-regeringen har betett sig än mer ansvarslöst.

Men inte heller förra borgerliga regeringen kan undgå kritik. Medan migrationspolitiken höll på att haverera mer för varje månad blev det besynnerliga kommentarer med ensidiga attacker emot främlingsfientliga sd. Istället för att ta ansvar i sak demoniserade många politiker - från höger till vänster - sd som några monster medan de gullade med reaktionära muslimska föreningar. Och låtsades att problem som att brandkår och ambulans inte kan åka till vissa invandrartäta förorter utan att polisen följer med var något icke-allvarligt som samhällsproblem. Det skulle fixa sig med några nya integrations-åtgärder. Och nuvarande s-mp-regering har betett sig än mer ansvarslöst. Vid sidan om finns Vänsterpartiet som på allvar hävdar att 500 000 flyktingar om året inte är några problem "om vi förbättrar sfi" (svenska för invandrare). Förmodligen kan inte v-politikerna själva ge något exempel på förbättringar av den utbildningen. Analysen är så verklighetsfrämmande att man häpnar.

Sveket från s, mp och c var skamligt.

När liberala Expressens ledarsida för flera år sedan började argumentera för en stramare flyktingpolitik konstaterade jag att de i allt väsentligt hade rätt i sin argumentation. Men politiker (borgerliga som röd-gröna) fortsatte ha skygglappar. Och när då s och mp (med stöd av oppositionspartiet c) våren 2015 svek sina vallöften om utredning av lagen om asyl p.g.a. sexuell läggning, kön, och könsidentitet så blev det för mig tydligt.

Jag hävdar absolut inte att sveket från s-mp-c fick mig att börja argumentera för att Sverige ska ha en stram migrationspolitik. Istället blev de tre partiernas svek den sista delen i min process. Politiker från s, mp och c argumenterade för att massor av människor (varav många med reaktionära värderingar, det är fakta enligt opinionsmätningar om attityder i hem-länderna) skulle få komma hit. Men att utreda varför HBTQ-asylsökande avvisas till länder som Iran och Uganda ville de tre partierna inte. I alla fall inte just då.

"Vad är det jag sysslar med när jag försvarar en generös flyktingpolitik" var min spontana reaktion. Och just där och då tog jag ställning för att Sverige bör ha en mycket stram migrationspolitik närmaste 10 åren. Det var sista delen i en process.



6 kommentarer:

  1. Hej Eva!

    Tack.

    Min bedömning är att många HBTQ-personer i väst, med rätta, är oroade över islamism och reaktionära muslimska samfund.

    Just när många kristna samfund blivit mer HBTQ-vänliga så kommer det till Västeuropa miljontals människor som faktiskt tycker Saudiarabien är en bra regim. De flyr undan korrupta diktatorer. Inte för att de vill ha västlig frihet, utan för att de tycker diktatorerna som tidigare Mubarak i Egypten eller al-Assad idag i Syrien inte är tillräckligt islamistiska och för sharia-lagar (att Koranen ska vara lagbok i ett land).

    Det finns absolut progressiva muslimer men en del av dem har redogjort för sina möten med islamister. "Bör ni inte vara tacksamma emot Sverige som gett er frihet"?. Och islamisterna har kontrat "Vi är tacksamma bara emot Allah som sänt oss hit, det är han som ger oss mat för dagen, inte svenska staten. Väst har en dekadent och materialistisk kultur, och de samarbetar med sionisterna som dödar våra bröder och systrar i Palestina, må Allah få oss att vinna den kampen"

    SvaraRadera
  2. Att bekämpa islamism är jag helt med på. Om jag fick som jag ville skulle Mehmet Kaplan sitta i fängelset, inte regeringen.

    Men hur i helvete bekämpar vi islamismen genom att stänga gränserna? Är det inte bättre att straffa människor efter vi vet om de är islamister eller ej, istället för att straffa alla som råkar ha samma nationalitet som många islamister? Det är inte speciellt liberalt att stå för kollektiv bestraffning.

    SvaraRadera
  3. Jag vill inte kasta Kaplan i fängelse även om han enligt mig aldrig borde fått bli minister med sina värderingar.

    Mitt främst argument för en stram flyktingpolitik närmaste 10 åren är inte främst islamismen, även om det är ett viktigt sido-argument, utan att Sverige nu bör fokusera på att få de invandrare som redan bor här att bli integrerade.

    Jag bor i Malmö city. Möter varje dag människor med olika etniskt ursprung. Mina bekanta har också blandat ursprung. Lovar.

    SvaraRadera
  4. Jag tror inte att du är rasist, bara att du är mer av en sosse än du vill erkänna. :)

    SvaraRadera
  5. Jag har blivit kallad mycket värre saker än sosse vilket jag inte är. Men visst har socialliberalismen en del gemensamt med socialdemokrati.

    SvaraRadera